Den kritiserade förhandlingen om flexpensionen mellan Almega, Unionen och Sveriges Ingenjörer är över och avtalet är klart. För att få flexpensionen på plats har facket fått göra stora eftergifter – men det var det värt, säger Unionen.
Arbetsköparorganisationen Almega har länge gjort hårdnackat motstånd mot Unionen och Sveriges Ingenjörers deltidspension, vad de kallar ”flexpension”. Men nu är det klart och arbetsköparna är nöjda med vad facket givit i utbyte.
– Vi har gemensamt lyckats lösa en svår konfliktfråga som under lång tid sett svårlöslig ut. Vi har dessutom gjort det på ett sätt som förbättrar för företagen att bedriva sin verksamhet, säger Anna-Karin Hatt, vd för Almega, i ett pressmeddelande.
Avtalet ska ge en anställd som fyllt 62 år möjligheten att gå ned i arbetstid, men samtidigt få löneförlusten kompenserad av flexpensionen. Varje år ska arbetsköparna avsätta pengar till denna pensionsfond, avsättningen följer parterna i industrins nivå. Sätter de noll, blir det inte heller något för de privata tjänstemännen. För att betala för pensionen får alla anställda gå med på lägre löneökningar.
Den 62-åriga anställda som vill gå ned i arbetstid och få del av pensionspengarna måste ansöka om det och det är sedan upp till arbetsköparen att avgöra om den anställde får gå ned i tid.
– Den stora vinsten är så klart att vi nu förbättrar pensionen även inom Almega. Det är en stor fråga och kommer bli ännu större när man inser var nivåerna för ens pension landar nu för tiden, säger Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen.
Men avtalet innebär också förändringar i anställningsskyddet, som ersätter LAS-reglerna, något som fått arbetsrättsexperten Kurt Junesjö att kalla det ”skräp”. Med överenskommelsen skapas en ny sjudagarsanställning ”avtalad visstid”. Arbetsköparna kan också göra individuella överenskommelser om ännu kortare anställningar, men om facket märker att det missbrukas kan de stoppa dessa.
Det ger också möjligheten provanställa i sex månader, en anställning som kan avbrytas av arbetsköparen med två veckors varsel. För en del anställda, exempelvis bemanningsanställda, kan provanställningen vara i tio månader.
Avtalet ger också arbetsköparna möjlighet att visstidsanställa en person i upp till tre år, till skillnad från LAS tvåårsregel. Enligt Niklas Hjert ska det tolkas som positivt.
– Lagen gör att du kan anställa först på allmän visstid i två år och sedan på vikariat, alltså i fyra år totalt. Med den här anställningen kan du inte det längre. Det ger alltså en större trygghet, säger han.
En sista punkt som ökar skillnaderna mellan LAS och vad som gäller för de anställda i Almega-företag är vem som ska få sparken när företagen skär ned. Huvudregeln i lagen är att det ska vara anställningstiden som avgör om du får stanna – ”sist in, först ut”. I det omställningsavtal som gäller för branschen finns det också möjligheter att låta personer med viktiga kompetenser stanna kvar, men också ett krav på att värna ”konkurrenskraften”.
Det har sedan länge funnits ett missnöje hos arbetsköparna med att facket tolkat kompetens som erfarenhet och utbildning. Nu har dock Unionen och Sveriges Ingenjörer gått med på att definiera begreppet vidare, enligt Almegas lönebildningsexpert Per Östberg.
– Kompetens är inte bara utbildning och formell behörighet. Också den anställdes prestation ska vägas in. Det är ju vad företagen behöver när de måste minska personalen: Att få med sig dem som jobbat bra, säger Per Östlund till Arbetet.
Trots förändringarna i förhållandet till LAS anser inte Niklas Hjert att det medför en försämring av anställningstryggheten. Förändringen som Per Östberg hyllar kallar han ”bara en broschyr”. Han säger att det avtalet är en överenskommelse han kan ”stå för” och att det var ”definitivt värt det”.
Vem vann mest?
– Som alltid är det svårt att prata om vem som vunnit. Som alltid är det ett givande och tagande. Men på totalen är vi nöjda med överenskommelsen, säger han.
Men alla är inte lika imponerade. Läs här hur Kurt Junesjö sågar avtalet jäms med fotknölarna och kallar Unionen ”mjuka i ryggen”.