Regeringen och arbetsköparna vill ha fler lågavlönade ”enkla jobb” som ska fungera som språngbräda in i arbetslivet. Men jobben kan snarare bli en fattigdomsfälla för utrikesfödda och skapa en ny klass av ”arbetande fattiga”. Detta enligt en ny rapport som analyserat hur jobben fungerat i praktiken.
Bilden av de lågavlönade så kallade ”enkla jobben” som en språngbräda från arbetslöshet till arbetsliv får sig en kraftig törn av verkligheten. Av både regering och Svenskt Näringsliv framhålls de som en integrationslösning för utrikes födda.
De personer som finns bland de som har de här jobben är i högre utsträckning fattiga, trots att de jobbar.
Lina Stenberg, rapportförfattare och kommunikationschef på Tiden
Men en analys av siffror från Statistiska centralbyrån ger vid handen att de snarare kan bli en fälla för denna grupp och skapa såväl ökad segregation och fattigdom. Det menar Lina Stenberg från S- och LO-finansierade tankesmedjan Tiden.
– De personer som finns bland de som har de här jobben är i högre utsträckning fattiga, trots att de jobbar. Utländsk bakgrund är också vanligare och de är som har det är också i högre grad fattigare än de svenskfödda anställda, säger Lina Stenberg, författare till rapporten och kommunikationschef på Tiden.
Med enkla jobb avses generellt arbeten som inte kräver någon längre introduktion eller yrkesutbildning. Som exempel brukar anges exempelvis städning och snabbmatsrestaurangarbete. Enligt Lina Stenberg visar statistiken att de här jobben i stället för att vara en språngbräda snarare verkar som fälla, särskilt för utrikesfödda som riskerar att bli kvar i låglönesektorn hela livet.
– Svenskt Näringsliv har jobbart hårt för att den här sektorn ska bli dubbelt så stor. Med en sådan dubblering skapas ett tudelat samhälle. Särskilt problemtiskt blir det om jobben ska tillfalla just utlandsfödda, säger hon.
Enligt rapporten lever nästan varannan utrikes född person i åldersspannet 35-49 år med ”enkelt jobb” i fattigdom, enligt SCB:s och Eurostats klassificering. Bland svenskfödda kvinnor är var tredje fattig. Varken antal år i Sverige eller utbildningsbakgrund visade sig påverka det statistiska utfallet.
En utvidgning av denna sektor skulle, enligt Lina Stenberg, även öka andelen som är fattiga trots att de har ett jobb. ”Arbetande fattiga”, efter engelskans ”working poor”, är ett fenomen som enligt rapportförfattaren redan nu etablerats i Sverige.
– Att motverka det är vad hela välfärdssamhällets framväxt byggde på. Nu ser vi mer och mer att det kommer tillbaka. Working poor ökar i Sverige och man pratar inte så mycket om det. Fattigdomen ökar och det verkar inte vara ett lika stort problem som det tidigare ansetts.
De jobbar för sina medlemmar, företagen i Sverige, det är självklart deras primära intention.
Lina Stenberg
Lina Stenberg säger att även om Svenskt Näringsliv säkert tror att de här jobben kan sänka arbetslösheten är det andra motiv som gör att de driver den här linjen.
– De har ju arbetsgivarperspektivet. De har säkert goda intentioner att få ned arbetslösheten. Men ökad lönsamhet är det primära. De jobbar för sina medlemmar, företagen i Sverige, det är självklart deras primära intention, säger hon.
Arbetaren har bett Svenskt Näringsliv om en kommentar. Arbetsköparorganisationens presschef Peter Isling hänvisar dock till en annan organisation som han menar förmodlingen är bättre inläst på rapporten. Efter påstötningar lovar han göra efterfrågningar i organisationen, men återkommer inte innan denna artikels publicering, två dagar senare.
Följ oss på Mastodon
Följ oss via rss