Artikel 1 av 3

Bostadslösa i ny kö ska betala lägenhetsbristen

Bostadsbristen är akut och hyrorna höga – nu ska Uppsala kommun dessutom börja ta betalt av sina många bostadssökande. Med införandet av en av de högsta avgifterna i landet för att få stå i bostadskö och totalt raderad kötid i det befintliga kösystemet efter sju år har den rödgrönstyrda kommunen dragit på sig kraftig kritik.

Inrikes
Foto: Andréa Hillgren
Bostadssituationen i Uppsala är mörk – köerna är långa och hyrorna, framförallt på nybyggnation, höga. Kommunens nya lösning, Uppsala bostadsförmedling, träder i kraft i juni då länets samtliga kommunala bostadsbolags köer slås ihop till en gemensam kö.
Foto: Andréa Hillgren

Bostadssituationen i Uppsala är mörk och köerna långa. Kommunens nya lösning, Uppsala bostadsförmedling, träder i kraft i juni då länets samtliga kommunala bostadsbolags köer slås ihop till en gemensam kö, öppen även för privata aktörer. De bostadssökande tvingas då betala 290 kronor per år och 1 250 kronor vid förmedlad bostad.

Socialdemokraten Joakim Palestro, ordförande för Uppsala bostadsförmedling, hoppas att kön ska locka nya hyresvärdar till staden.

– Tanken med den nya förmedlingen är att man vill få flera fastighetsägare till Uppsala och skapa strukturerad rättssäkerhet i bostadsförmedlingen, säger han.

Men ser man på hur den här typen av kösystem ser ut på andra orter i landet visar det sig att intresset bland privata bostadsbolag att gå med har varit svalt.

Bland de lediga bostäderna i Malmös kö är det nästan uteslutande kommunala lägenheter som står till förfogande. Av 36 lediga lägenheter erbjuds bara fyra av privata värdar.

Klyftorna mellan fattiga bostadsbehövande och rika hyresvärdar ökar.
Viktor Mauritz, engagerad i Fri Bostad

Viktor Mauritz är medlem i nätverket Allt Åt Allas Uppsalaavdelning som har dragit igång kampanjen Fri Bostad. Han är kritisk till den nya bostadsförmedlingen som han menar tjänar hyresvärdarna mer än de bostadssökande.

– Kommunen menar att tjänsten ska motverka bostadskrisen. Men vem är den egentligen till för? Vi ser inte hur den kan leda till att fler får bostad, säger han till Arbetaren.

– Kön kommer privata hyresvärdar till pass då de slipper finansiera sin egen marknadsföring och kommunen kommer att kunna ta ut vinster, man räknar med en miljon fram till 2018. Klyftorna mellan fattiga bostadsbehövande och rika hyresvärdar ökar.

FAKTA Uppsalas rödgröna bostadskö

Den rödgröna majoriteten i Uppsala kommun lade förra året fram ett förslag om att införa en bostadsförmedling, liknande de på flera andra orter i landet.
Förmedlingen samlar kommunens samtliga bostadsförmedlingar till en gemensam. Förslaget klubbades igenom 15 juni i fjol av kommunfullmäktige.
Från och med den 1 juni i år samlas Uppsalahem, Studentstaden och Uppsala kommuns fastighets AB till den gemensamma bostadsförmedlingen till vilken även privata hyresvärdar ska kunna ansluta sig.

Joakim Palestro påpekar att det, trots att det kan vara lönsamt att vara hyresvärd på en mättad bostadsmarknad, kostar att bygga nytt.

– De hyresvärdar som redan har hyresrätter att hyra ut har kanske en lönsam situation, men för den som vill bygga nytt är det dyrt. Rege­ringen diskuterar stödfunktioner, säger han.

I dag är det Uppsalahems hyresgäster som finansierar köns kostnader, innebär det att hyrorna sänks nu när den ska finansieras av samtliga köande?

– Uppsalahem har informerat sina hyresgäster om att de har helt hyreshöjningsfritt under 18 månader nu, för att man inte tar ut några vinster.

Köande i Uppsalahems nuvarande kösystem har kvar sin kötid under övergångsperioden tills 2023. När denna sjuårsperiod är över skrivs dessa kötider av till förmån för resterande i kön.

– Det är generöst att erbjuda kvarhållen kötid under sju års tid. Vid vissa systembyten har tre år erbjudits de köande, säger Joakim Palestro.

Cecilia Forss, kommunalråd för Moderaterna, håller inte med på den punkten.

– Vi i Moderaterna är generellt inte emot en ny bostadsförmedling för de värdar som vill ansluta sig, men att så mycket pengar lagts på ett nytt system som ska ersätta Uppsalahem tycker vi är fel. Och detta löser inga problem, det blir bara ytterligare en kö. Att man blir av med sin kötid är också fel, säger hon.

Viktor Mauritz tvivlar på att bostadsförmedlingen skulle medföra fler förmedlade bostäder eller några hyressänkningar i det långa loppet.

Jag har svårt att se att summan på 290 kronor per år skulle vara för hög för någon som vill ha bostad.
Joakim Palestro, socialdemokrat och ordförande för Uppsala bostadsförmedling

– Vi misstänker att hyrorna kommer att ligga kvar på samma nivå som tidigare i Uppsalahem då administrationen för den nya kön tydligen är så pass dyr, säger han.

Avgiften för att stå i den nya bostadskön i Uppsala blir en av de högsta i landet – 290 kronor per år. Stockholms motsvarighet ligger på 210 kronor. Men trots det tycker inte Joakim Palestro att det är dyrt.

– Jag har svårt att se att summan på 290 kronor per år skulle vara för hög för någon som vill ha bostad. Men vi ska se över kostnaden framöver, säger han.

Viktor Mauritz berättar att det var först efter Fri Bostads kritik som kommunalråden utlovade att sänka avgifterna när köns utgifter stabiliserat sig. Att kostnaderna behövde bli så pass höga är onödigt, tycker han.

– Hyresgäster i Uppsalahem finansierar i dag allt från reklam och styrelsebonus för just vår förening. Det är märkligt att alla ska vara med och betala även för privata hyresvärdar, det är ett marknadstänk, säger han.

Artikel 2 av 3

120 000 i kö – Uppsalas bostadsbrist fortsätter

Bostadsbristen i Uppsala är, liksom i flera större städer, omfattande. Hyresgästföreningens rapport från mars 2014 visar att kötiden för en etta i Uppsala län ligger på 49 månader. Problemet förvärras av för lite byggande och för höga hyror på det som byggs.

Inrikes
Foto: Andréa Hillgren
1 000 bostäder byggs årligen men det räcker inte långt mot en skriande bostadsbrist. 30 000 står i kö för studentbostäder, väntetiden är i dagsläget 4–8 år för dem.
Foto: Andréa Hillgren

Uppsala lider av enorm brist på bostäder. I dagsläget byggs 1 000 hyresrätter årligen – men dessa räcker inte på långa vägar.

– Vi behöver tredubbla byggandet av hyresrätter i Uppsala och detta under många år, säger Erik Pelling, socialdemokratiskt kommunalråd i Uppsala.

Det finns i dag bara cirka 35 000 hyresrätter i kommunen, vilket är en av de lägsta andelarna hyresrätter i Sverige.

Samtidigt står i dag över 90 000 personer inskrivna i det kommunala bostadsbolaget Uppsalahems bostadskö. Ytterligare 30 000 står i Studentstadens kö. Studenter i Uppsala kan tvingas vänta på studentbostad i fyra till åtta år. Väntetiden för en etta ligger på i genomsnitt 49 månader.

Studenten Jenny Larsson står i Uppsalahems kö, men nu när kommunen börjar ta betalt väljer hon att gå ur.

– Det känns ärligt talat väldigt oschyst. En avgift för att troligtvis ändå inte få en lägenhet under tiden man studerar här? När man tror att det inte kan bli mer hopplöst här så bevisas motsatsen, säger hon.

Länets befolkning har under ett antal år ökat stadigt och har ett behov av minst 5 000 inflyttningsklara bostäder årligen, enligt Länstyrelsens rapport från 2015.

Målet är att bygga 25 000 bostäder på fem år. För åren 2015–2016 har kommunerna i bostadsmarknadsenkäten bedömt ett påbörjande av drygt 7 000 bostäder i länet.

Enligt femårsöversikten kommer bostadsbristen i Uppsala kommun att fortsätta fram till 2020.

En orsak är att byggtakten till stor del påverkas av att många hushåll i behov av en bostad inte har möjlighet att betala hyran i en nyproducerad hyresrätt eller köpa en bostadsrätt. Det sätter ramarna för hur många bostäder som påbörjas under ett år.

Artikel 3 av 3

Kommuner gör otillåtna vinster på hyresgäster

Boverket har granskat de kommunala bostadsbolagens vinstuttag. 2014 överfördes 10 miljoner kronor otillåtet till kommunerna. Men i dagsläget saknas sanktioner mot de bolag som bryter mot lagen.

Inrikes
Foto: Jessica Gow/TT
Flera kommunala bostadsbolag gör olagliga vinstöverföringar till kommunerna – men i dag saknas sanktionsmöjligheter mot dem.
Foto: Jessica Gow/TT

Landets kommuner får varje år begära ut en viss del av vinsten från sina allmännyttiga bostadsbolag. Nu har bostadsbolagens vinstöverföringar för räkenskapsåret 2014 granskats av Boverket, som konstaterar att sex av tio bostadsbolag inte har behövt föra över några pengar alls till sin ägare.

Dock har 98 bolag gjort det och landade på en sammanlagd summa av 229 miljoner kronor, de flesta enligt bestämmelserna. Men 10 miljoner kronor är otillåten överföring, vilket har kritiserats av Hyresgästföreningen som försökt driva frågan rättsligt.

Men i sin granskning konstaterar Boverket att vinstuttagen minskat kraftigt de senaste åren.

– Vi kan konstatera att beloppen minskat från 1,2 miljarder 2013 till 229 miljoner 2014. Det beror på att de tre Stockholmsbolagen inte använt sig av undantagsregeln att man kan föra över hela årets överskott bland annat för bostadsförsörjningsåtgärder som främjar integration, säger Ingrid Birgersson, jurist på Boverket, till Arbetaren.

Enligt Ingrid Birgersson är det ett fåtal bolag som upprepande gånger fört över för mycket – med vissa undantag. Mölndalsbostäder är ett bolag som år efter år har gjort otillåtna överföringar.

Hon konstaterar samtidigt att det i dagsläget inte finns några sanktioner att ta till mot de bolag som bryter mot lagen.

– I förarbetena till lagen sade man att man skulle följa upp hur lagen efterlevdes och senare bedöma om det behövdes sanktionsmöjlighet, säger hon.

Som det nu är har kommunerna en omfattande handlingsfrihet gällande vad som uppskattas som integrationsfrämjande åtgärder, vilket innebär att det juridiskt korrekta och lagstiftningens intention inte måste följas åt. Ingrid Birgersson påpekar att en lagändring kan vara befogad.

– Är det för stora överföringar som sker under fler år kan bolagen på sikt inte upparbeta stabiliteten som var tanken med lagstiftningen, säger hon.