Utrikes

Arm i arm – för vad?

Längst fram i ledet under manifestationen för yttrandefrihet och mot terrorism i Paris i söndags den 11 januari. Från vänster Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, Malis president Ibrahim Boubacar Keita, Frankrikes president François Hollande, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, samt Mahmoud Abbas, president för den Palestinska myndigheten. Foto: Philippe Wojazer/TT

Ledare och ministrar från världens alla hörn strömmade till Paris i söndags för att delta i den jättelika marschen för yttrandefrihet och mot terrorism efter förra veckans terroristattentat mot satirtidningen Charlie Hebdo. Men bland dem som dök upp fanns representanter för flera tvivelaktiga länder. Arbetaren listar några av de stater vars företrädare fanns på plats.

Israel
Premiärminister Benjamin Netanyahu syns på flera bilder längst fram i kedjan av högt uppsatta politiker.

I Israel har han länge bedrivit en hård linje, dels mot det ockuperade Palestina men också mot de afrikanska flyktingar som lyckas ta sig till landet de senaste åren.

Under sommarens krig i Gaza dödades minst 2 131 palestinier under drygt en månad, varav 1 437 uppges vara civila. 501 av de civila dödsoffren var barn, enligt FN. Flera av de dödade var också journalister som vid attackerna från israelisk militär bar skyddsvästar märkta med ”press”.

Landet ligger på plats 96 vid Reportrar utan gränsers pressfihetsindex.

Spanien
Den spanske regeringschefen och partiledaren för det styrande konservativa Partido Popular, Mariano Rajoy, har det senaste året fått hård kritik för landets nya lagar kring just yttrandefrihet och demonstrationsrätt.

Bland annat kan personer som demonstrerar i Spanien nu bötfällas med upp till en halv miljon kronor.

En av de nya lagarna som klubbats igenom under Rajoys tid vid makten är den så kallade lagen om medborglig säkerhet – i folkmun kallad ”munkavlelagen – som innebär att polisen fått kraftig utökade rättigheter att slå ned på protestaktioner i landet.

Enligt Amnesty International har Spanien kriminaliserat viktiga delar av mötesfriheten.

Turkiet
Landets premiärminister Ahmet Davutoglu var en av de höga representanter som kom till marschen för att visa sitt stöd.

Men på hemmaplan går den turkiska staten hårt åt landets kurdiska minoritetsbefolkning, fackliga aktivister och journalister.

Turkiet var för bara några år sedan det land i världen som fängslade flest journalister i absoluta tal och problemen med yttrande- och pressfrihet beskrivs som extrema av organisationen Reportrar utan gränser.

Egypten
Efter militärens maktövertagande i Egypten sommaren 2013 har situationen för mänskliga rättigheter blivit allt sämre. Politiska aktivister och journalister fängslas och demonstranter dödas i blodiga sammandrabbningar med polis och militär.

Nyligen dömdes tre journalister till mellan sju och tio års fängelse av en domstol i landet efter att ha rapporterat om oroligheter i samband med avsättandet av den före detta presidenten Muhammad Mursi.

Enligt Reportrar utan gränser, som placerar Egypten på plats 159 i pressfrihetsindex, använder den egyptiska staten lagar mot terrorism för att inskränka det fria ordet.

Ryssland
Utrikesminister Sergej Lavrov kom till Paris för att delta i marschen. I Ryssland är dock de mänskliga rättigheterna starkt eftersatta och det finns flera lagar som allvarligt begränsar människorättsarbetet i landet.

Oppositionsaktivister, hbtq-personer, musiker och granskande journalister är bara några av de grupper som lever farligt under president Vladimir Putin.

Så sent som i höstas fängslades en journalist då han påståtts förolämpat en högt uppsatt regeringsmedlem. Landet placerar sig på plats 148 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex.

Förenade Arabemiraten
Tortyr och långa fängelsestraff för oppositionella är vanligt i landet där makten går i arv. Medierna är inte fria och allt som trycks måste godkännas av personer inom regimen, enligt Amnesty International.

Av landets 8,5 miljoner invånare är det endast omkring en miljon som räknas som medborgare. Resten saknar många av de rättigheter som den ofta betydligt rikare delen av minoriteten i landet har.

2013 dömdes en internetanvändare till tio månaders fängelse för att ha twittrat om rättegångarna mot 94 regeringskritiker i landet.

Förenade Arabemiraten ligger på plats 118 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Landet, som består av sju emirat, tillhör de största vapenköparna i världen. Till Paris skickades utrikesminister Sheikh Abdyllah bin Zayed Al Nahyan.

Saudiarabien
På plats vid marschen syntes landets ambassadör i Frankrike, Mohammed bin Ismail Al-Sheikh. Men någon yttrandefrihet i Saudiarabien råder knappast.

Landet kritiseras starkt från flera håll för stora brister när det gäller mänskliga rättigheter.

Extrem könssegregering råder och kvinnor är enligt lag förbjudna att resa utan sällskap av en manlig släkting. Dödsstraff tillämpas i landet för bland annat samkönad sexuell aktivitet.

Så sent som i fredags, bara två dagar innan manifestationen i Paris, dömdes bloggaren Raif Badwai till tio års fängelse och 1 000 piskrapp för att ha förolämpat islam.

Migrantarbetare i landet kan enligt lag hållas inlåsta av sina arbetsköpare och många har vittnat om omfattande tortyr, misshandel och våldtäkter. Landet ligger på plats 164 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex.

Storbritannien
Bland de längst fram i ledet av världsledare syntes premiärminister David Cameron.

Men den senaste tiden har hård kritik riktats mot den brittiska regeringen. En av anledningarna är att tidningen The Guardians datorer förstördes då det kom fram att där funnits information från den så kallade visselblåsaren Edward Snowden sommaren 2013.

Enligt organisationen World Association of Newspapers and New Publishers, WAN-IFRA, håller landet på att tappa sin ansedda position som en av de ledande nationerna inom yttrande- och pressfrihet.

Den styrande högerregeringen har också instiftat nya så kallade Antisocial Behaviour-lagar som kraftigt inskränker mötesfriheten i landet.

Kritiker av de nya lagarna menar att skärpningen innebär att stadskärnorna i Storbritannien urholkas allt mer för att ge större utrymme åt kommersiella intressen.

Under de stora studentprotesterna i landet för några år sedan fick många fotografer sina kameror förstörda av polisen då de bevakade händelserna på plats. Landet ligger på plats 33 i Reportrar utan gränser pressfrihetsindex.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga