Inrikes

Frihandelsavtal möter mothugg i riksdagen

EU:s förhandlare, till höger, och USA:s representant berättar om den fjärde diskussionsrundan om frihandelsavtalet TTIP. Foto: Geert Vanden Wijngabert/TT

Frihandelsavtalet TTIP mellan USA och EU kan ge utländska företag rätt att stämma svenska staten om denna stiftar lagar som hotar vinsterna. V och MP riktar nu skarp kritik mot regeringens och Socialdemokraternas odelat positiva inställning.

Regeringen och Socialdemokraterna har uttalat sin entusiasm över det frihandelsavtal, TTIP, kring vilket förhandlingar inleddes i somras mellan EU och USA. Enligt förespråkarna ska avtalet skapa över 30 000 nya jobb i Sverige. Men siffrorna har starkt ifrågasatts av både forskare och den politiska oppositionen. 

Både Miljöpartiet och Väns­terpartiet har i en serie interpellationer krävt svar på hur långtgående avtal regeringen tänker godkänna.

– Den nuvarande regeringen har skygglappar när det gäller handelspolitik. Man kan inte se, eller vill inte problematisera ­någon del av den här typen av handelsavtal, som kan leda till att näringslivets intresse kommer att väga tyngre än demokratiska beslut, säger Hans Linde, V, en av dem som kräver svar.

De konfidentiella förhandlingarna mellan USA och EU om frihandelsavtalet TTIP förs bakom lyckta dörrar. Men av det som framkommit, delvis genom läckor, om avtalets delar är det mest kontroversiella det så kallade investeringsskyddet Investor-state dispute settlement, ISDS. 

Om en regering stiftar lagar som kan inverka menligt på ett utländskt företags vinst kan företaget stämma staten till en skiljedomstol där den anklagande
staten inte får komma till tals. Varken regeringar eller andra organisationer har representation i dessa domstolar utan frågan avgörs i stället av tre jurister. Om det visar sig att företaget kommer att lida ekonomisk skada kan antingen staten tvingas betala ersättning för utebliven vinst eller dra tillbaka reformen. Beslutet kan inte överklagas. Ett sådant fall inträffade i slutet av 2012 då den slovakiska staten tvingades betala
det holländska försäkringsbolaget Achmea motsvarande cirka 260 miljoner svenska kronor efter att Slovakien förbjudit vinster i sjukförsäkringssystemet. 

Hans Linde kallar förslaget för ett hot mot demokratin.

– Vi har i Sverige ett stort amerikanska riskkapitalföretag, KKR, som äger Vardaga, före detta Carema. Med det avtalet skulle de kunna stämma Sverige om vi slänger ut vinsterna ur välfärden. Det skulle vara demokratiskt oerhört problematisk, säger han.

Miljöpartiet oroar sig också för att avtalet kommer att omöjliggöra svensk lagstiftning kring läkemedel, genmanipulerade jord- jord­bruksprodukter och kött från hormonbehandlade djur. Partiet kritiserar även regeringens påstående om att avtalet skulle ge varje svensk 1 700 kronor mer i plånboken årligen, vilket handelsministern Ewa Björling , M, hävdat.

Regeringen kommer att besvara Vänsterpartiets och Miljöpartiets frågor i riksdagen den 11 respektive den 28 april.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984