Övertiden fortsätter öka år efter år

Antalet övertidstimmar blir allt fler. Enligt en beräkning som TCO har gjort motsvarar övertidsuttaget uppemot 150 000 nya heltidstjänster. Med en generell arbetstidsförkortning skulle en del av problemen med övertids­uttaget kunna lösas. Men politikernas och arbets­köparnas intresse för att
lösa problemet är svalt.

Inrikes
”Inom produktion som mer eller mindre är uppbyggd kring övertid måste det gå att lösa med nyanställningar”, säger Sekos avtalssekreterare Valle Karlsson. På bilden syns arbetare på en kabelfabrik i Hudiksvall.
Foto: Mats Andersson/Scanpix

arbetstid

Övertidsuttaget på den svenska ­arbetsmarknaden fortsätter att öka. I april publicerade fackorganisationen TCO en rapport baserad på SCB:s intervjubaserade arbetskraftsundersökning. Den visar att 17 procent av alla anställda i Sverige jobbade övertid under förra året. 4 procent gjorde det dessutom utan extra ersättning. Det samtidigt som nära 400 000 personer är arbetslösa.

Främst ökar övertidsarbetet inom tjänstemannasektorn, där 20 procent av de anställda arbetar övertid. Inom LO-förbunden ligger siffran på 15 procent där främst vårdpersonal, brevbärare och lokförare ofta tvingas arbeta övertid.

Ökningen av övertidsarbetet kan leda till väldigt stora problem, enligt Valle Karlsson som är avtals­sekreterare i Seko, facket för service och kommunikation.

– Det finns otroliga hälsorisker om man ser till ett längre pers­pektiv. Ofta är det samma personer som mer eller mindre konstant arbetar övertid och för dem kan hälsoeffekterna bli väldigt negativa, säger han.

Under hösten ska Seko påbörja ett projekt för att öka medveten­heten med riskerna för dem som arbetar övertid bland de fackanslutna lokförarna – ett arbete med mycket oregelbundna arbetstider och där övertid kan innebära både hälso- och säkerhetsrisker.

Enligt Mats Essemyr, utredare inom arbetsmarknadspolitik och arbetstidsfrågor på TCO, kan tjänstemännens höga övertidssiffror förklaras med att allt fler i dag sitter med egna projekt där deadlines måste hållas och där det kan vara svårt att kalla in extrapersonal. Men han efterlyser ändå fler nyanställningar från arbetsköparsidan.

– Vi inom facket måste jobba mer med hur vi kan få arbetsgivare att nyanställa för i dag ser vi en strukturell ökning av antalet arbetade övertidstimmar, säger han.

I dag bidrar den ökade övertiden till att hålla allt fler utanför arbetsmarknaden, menar Valle Karlsson.

– Det här är verkligen ingen utveckling vi tycker om, för vad vi från fackligt håll kan se så ligger behovet av fler anställda konstant när övertiden ökar, säger han.

– Visst finns det branscher med tillfälliga arbetstoppar och där kanske det kan vara svårt. Men inom produktion som mer eller mindre är uppbyggd kring övertid måste det gå att lösa med ny­anställningar.

Valle Karlsson efterlyser också ett större intresse från politiskt håll för att komma till rätta med ökningen av övertidstimmarna, men säger att gensvaret är ljummet. Enligt honom är det också vanligt ­förekommande att arbetsköpare i dag löser produktionstrycket med visstidsanställningar.

– Den utvecklingen går ju tyvärr också åt fel håll. Visserligen är det naturligtvis skönt för människor utan jobb att få en anställning, men det är problematiskt om det är visstidsanställningar, då rättigheterna inte är desamma som för de fast anställda, säger han.

Josefin Brink är arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Hon tror att det ökade antalet övertidstimmar till viss del skulle kunna lösas med en generell arbetstidsförkortning.

– Generellt är det ju så att alldeles för få anställs i dag. En arbetstidsförkortning, där fler delar på jobben, skulle visserligen inte lösa alla problem med övertid men visst skulle det kunna skapa en hel del nya tjänster. Men det här är ingenting som man bara snyter ur näven, utan är något som kräver ett brett engagemang från både politiskt och fackligt håll, säger hon.

Mats Essemyr håller med om att en arbetstidsförkortning visser­ligen skulle skapa en del nya arbeten men att det även skulle ­försvaga fackets roll på arbetsmarknaden.

– Lagstadgad sex timmars arbetsdag skulle i princip innebära att löneutrymmet stannar upp i tolv år. Facket skulle bli handlingsförlamat, säger han.

– Dessutom tror jag att de som är i störst behov av en arbetstidsförkortning är personer som i dag arbetar inom offentlig sektor, kvinnor inom LO-kollektivet till exempel. De brottas i stället med problemet att ofta bara ha deltidsanställningar. 

Valle Karlsson och Josefin Brink påpekar att det ökande antalet övertidstimmar inte bara leder till förslitningsskador och andra problem för den anställda utan även innebär en stor fara för tredje person. Den höga arbetsbelastningen med mycket övertidsarbete, som blivit väldigt synligt inom vården de senaste åren, riskerar att äventyra patientsäkerheten.

– Det är otroligt allvarligt och något vi helt klart måste se till att minska, därför vill Vänsterpartiet sänka taket i arbetstidslagen för hur mycket övertid man får jobba, säger Josefin Brink.

En sådan lagändring är något som Valle Karlsson efterlyser.

– Vi inom facket vill se sådana åtgärder. Det är otroligt problematiskt att produktionen drivs med övertidsarbete och det går att lösa med hjälp av regleringar i lagen.