Kultur

Rebecka Kärde rekommenderar

En man i gorillakostym utanför ett hotell i Palo Alto, Kalifornien, där en presskonferens som berättar att man upptäckt en ”bigfoot”-man hittats i Georgia, äger rum. Foto: Ben Margo / SCANPIX

Jaha, jag funderade på om jag skulle försöka hitta något slags ”pitch” för nedanstående, eller i alla fall någon förnumstig ingång där jag relaterade saken till fiktionens betydelse, ett allmänmänskligt sökande efter mening, skyttegravskriget mellan naturvetare och socialkonstruktivister… men jag kommer inte på någon. Tycker alltid det är smärtsamt att läsa kulturtexter där skribenten så […]

Jaha, jag funderade på om jag skulle försöka hitta något slags ”pitch” för nedanstående, eller i alla fall någon förnumstig ingång där jag relaterade saken till fiktionens betydelse, ett allmänmänskligt sökande efter mening, skyttegravskriget mellan naturvetare och socialkonstruktivister… men jag kommer inte på någon. Tycker alltid det är smärtsamt att läsa kulturtexter där skribenten så uppenbart mest vill berätta en kul historia men liksom tvingas dra slutsatsen att denna ”säger något om samtiden”, trots att den kanske inte alls gör det, eller i alla fall inte i sådan utsträckning att det räcker för en diagnos.  

Hur som helst!

Liksom de flesta tvivelaktiga specialområden är bigfootforskningen full av interna konflikter, styrda av en logik som man som utomstående mest kan ana sig till. Alla tycks ha en beef med alla och man vet inte om det beror på mer teoretiska meningsskiljaktigheter eller på att någon legat med någons ex. Nu har i alla fall en av de mer kontroversiella figurerna, veterinären Melba Ketchum, offentliggjort en rapport som varit i blickfånget sedan lång tid tillbaka. Vilket man ju kan förstå, då Ketchum har analyserat DNA och kommit fram till följande: Bigfoot existerar och detta till följd av att en människa parade sig med en primat för 15 000 år sedan. I dag bör Bigfoot kategoriseras som en minoritetsgrupp och ges tillbörligt juridiskt skydd. 

Detta kan man läsa om i den första och hittills enda artikeln som publicerats i DeNovo: Accelerating Science. Tidskriften är Ketchums egen då ingen av de mer etablerade sådana hon vände sig till hade lust att ställa sig bakom de nya rönen. Artikeln har fått stöd av åtminstone en utomstående doktor i biokemi, men är också, som man ju kan tänka sig, tämligen ifrågasatt. Kritiker har pekat på undermålig peer review och på Ketchums våghalsighet vad det gäller att dra slutsatser utifrån resultaten. Exempelvis har hon redan startat en fond för att skydda det nyupptäckta folkslaget. 

Bland bigfootentusiasterna verkar det råda delade meningar. Vissa tycker det är bra att någon med vetenskapliga anspråk alls vågar ta i ämnet. Andra menar att Ketchum är en bedragare och drar ytterligare skam över de lekmän som faktiskt är seriösa i sitt sökande. Oavsett lär kontroversen inte blåsa över än på ett tag.

Veckans tips: Den amerikanska poeten Rae Armantrout har precis släppt en ny bok. Den heter Just Saying och jag har inte läst den. Vill dock göra det, då hennes tidigare verk är jävligt, ja, roliga. Armantrout har en särskild förmåga att kapsla in varandet. Hon sågs länge som avant garde 

och var på 1970-talet inblandad i kretsen kring den paradigmatiska poetiska tidskriften L=A=N=G=U=A=G=E, men är väl numera uppskattad i något bredare sammanhang.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984