Klockan nio sätter Ingela Wassberg på sig sitt svarta förkläde och sin namnskylt på Best Western-hotellet Tidbloms i Göteborg. Hon hämtar listan över vilka rum som är uthyrda och vilka som ska checkas ut. Sedan tar hon fram den svarta städvagnen och sätter igång.
Ingela Wassberg är en av Sveriges hotellstädare. Exakt hur många som arbetar med yrket finns det ingen statistik över, men i fjol bodde gäster på hotellrum i Sverige 28 599 399 nätter. Och efter varje natt gjorde en hotellstädare rent deras rum.
Några minuter över nio knackar Ingela Wassberg lätt på dörren till ett av dubbelrummen, hon sätter nyckeln i låset och låser upp.
Det är fredag och som vanligt är det många ”avreserum” innan helgen börjar. Avreserummen ska städas extra noga, därför är det ett ganska stressigt arbetspass.
Ingela Wassberg jobbar tillsammans med en kollega i dag, men vanligtvis är städarna ensamma på våningarna.
– Det är skönt att vara två. Det blir lättare för kroppen eftersom man kan variera momenten. Det blir inte lika monotont som när vi är själva, säger hon.
De repetitiva arbetsmomenten och den manuella hanteringen kan på sikt leda till belastningsskador. Ruth Carlsson, som är ergonom på Arbetsmiljöverket, berättar att 201 belastningsskador anmäldes av hotell- och kontorsstädare under fjolåret.
– Det är många påfrestande arbetsställningar, till exempel när man ska torka av toaletter eller bädda sängar. Det handlar också om tidspressen, gästerna ska in vid ett visst klockslag, om stressen ökar blir belastningen högre, säger Ruth Carlsson.
Belastningen ligger främst på skuldror och rygg. Enligt Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsmiljön 2011” har 40 procent av alla hotell- och kontorsstädare ont i rygg, nacke, axlar eller armar varje vecka. 70 procent känner sig uttröttade i kroppen.
Förutom belastningsskador och stressymptom kan den ständiga kontakten med vatten, rengöringsmedel eller latexhandskar framkalla allergier och ge eksem på händerna.
– Hotellstädare är utsatta för många risker. En stor del av arbetsmiljöproblemen är ergonomiska, men det kan också handla om psykosociala faktorer, städarna är ofta ensamma och det finns risk för att bli utsatt för våld, hot och trakasserier, säger Ruth Carlsson.
Ingela Wassberg på Tidbloms har jobbat som hotellstädare i över 20 år, vilket känns i kroppen.
– Det är inte bara själva städningen, det är bäddningen och tunga lyft med tvätt. Till slut blir det förslitningsskador.
Medan hon sprejar på rengöringsmedel och torkar av duschväggen berättar hon om hur hon kom in på yrket.
– Jag hade varit mammaledig och det var svårt att hitta dagisplats så jag började städa på kvällar och helger.
Anna Eriksson och Sara Bergström jobbar också som hotellstädare på stora kedjor i Sverige. Båda har arbetat i branschen i omkring tio år och vittnar om ett slitsamt arbete.
– Man är helt slut i kroppen när man kommer hem och nästan alla städare har lite ont precis där man böjer ryggen när man bäddar, säger Anna Eriksson.
Anna Eriksson och Sara Bergström är överens om att det har blivit stressigare på senare år. På hotellet där Anna jobbar städade de tidigare 16 rum. Nu städar de 24.
– Det är väldigt stressigt. Du ska klara tre rum i timmen och 24 avresor under en dag. Samtidigt ska du hinna hämta handdukar, fixa tv:n, fylla på minibaren och felrapportera saker, säger Anna Eriksson.
Även på Scandic är normen 24 rum per arbetsdag, enligt Jan Wallmark som är platsombud på Scandic Opalen och medlem i Hotell- och restaurangfackets avtalsråd.
– På 17 minuter ska de städa ett dubbelrum. De är ensamma på våningarna och ska både leda och fördela arbetet. Ingen som delar ut städlistorna vet hur arbetet ser ut. Städaren är den första som ser rummet, det kan vara fyra personer som har bott i ett rum, chips och popcorn på golvet, spyor… Nu har städarna börjat ta kort för att kunna visa hur de värsta rummen ser ut, att det här tar inte 17 minuter.
På Sara Bergströms jobb har arbetstakten trappats upp sedan hotellet lade ut städningen på entreprenad. I stället för att städa 18 rum under en arbetsdag på åtta timmar ska de nu städa 24 rum.
– Det blev kaos och många slutade. Vi som är kvar är trötta och pressade, säger hon.
Förutom den ökade arbetsbelastningen berättar hon att konflikterna har ökat. Hon hamnar ofta i bråk med sin nya chef när hon försöker få extra hjälp med städningen. Även kollegorna emellan har det skett en attitydförändring, man går bakom ryggen på varandra och berättar saker för chefen i hopp om att få fler timmar.
– En tjej fick inte jobba för att hon inte svarade i telefon när chefen ringde, när hon kom till jobbet dagen efter blev hon hemskickad trots att hon var schemalagd. Hon har barn och räkningar, hon behövde verkligen de pengarna, säger Sara Bergström, som oroar sig för vad som ska hända i framtiden.
I hennes fall ledde den ökade arbetstakten till att hon drabbades av stressymptom som hjärtklappning och panikångest.
– Jag kunde inte andas, jag kunde inte sova. Nu äter jag tabletter mot panikångest men jag vill inte bli sjukskriven, jag vill jobba, säger hon.
Det är inte bara Sara Bergström som har drabbats av den höga arbetsbelastningen. Lång sjukfrånvaro är dubbelt så vanligt bland städare jämfört med genomsnittet för Sverige, enligt en sammanställning av AFA försäkringar.
På Sara Bergströms jobb har sjukskrivningarna ökat sedan bemanningsföretaget tog över. Någon är sjukskriven för värk i kroppen, en annan har ont i ryggen och en tredje har ramlat under arbetspasset.
Förutom arbetstakten är inredningen i rummen och städutrustningen två faktorer som påverkar arbetsmiljön. Ruth Carlsson på Arbetsmiljöverket menar att det finns mycket som arbetsköpare kan göra.
– De måste se över materialvalen, se till att städutrustningen är ändamålsenlig, att det är lättstädat och så lite på golvet som möjligt. Hur lätt är det att sätta på lakanen? Kan man vara två om att bädda? Finns höj- och sänkbara sängar? Och så vidare.
På Tidbloms har det skett en del förbättringar för städarna sedan renoveringen för två år sedan. När mattorna försvann, garderoberna byttes ut mot hatthyllor och tv:n hängdes på väggen blev det enklare att städa.
– Rummen är hyfsat lättstädade nu. Sedan kan man alltid göra saker ännu enklare, men allt handlar om ekonomi, säger Marie Kock som är husfru och delägare på Tidbloms.
I dubbelrummet har Ingela Wassberg skrubbat toalettstolen, torkat av alla ytor och spegeln skiner blank ungefär samtidigt som hennes kollega är färdig med sovrummet. De fyller på med rena handdukar och lägger fram nya block och pennor. Ingela dammsuger sedan rummet och hennes kollega kommer efter med golvmoppen. Under arbetspasset rör de sig nästan hela tiden, rast tar man när det finns tid.
– Tidigare jobbade jag på kontor, men jag tycker inte om att sitta still hela dagarna, säger Ingela Wassberg.
Både Ingela och hennes kollega jobbar deltid, vilket blir allt vanligare inom hotellstädbranschen. För många hotellstädare är det ett problem att en del arbetsköpare endast vill ge 75-procentiga tjänster, men Marie Koch menar att så inte är fallet på Tidbloms.
– Städarna jobbar 75 eller 80 procent hos oss, men det känns som deras eget val.
Allt handlar om hur mycket städ det är. Det är ett slitsamt yrke, man kanske väljer att jobba kortare dagar för att orka jobba längre, säger Marie Koch.
Hur tycker du att hotellstädarnas arbetsmiljö är?
– Jag vet inte riktigt vad jag ska svara på det. Det är ju inget glamoröst jobb, det är slitsamt. Samtidigt är städarna navet i hela verksamheten, om rummen inte är välstädade kommer inga gäster. Alla jobb på hotellet är lika viktiga, inget är sämre eller bättre.
Anna Eriksson känner väl till deltidsproblematiken. De första fem åren jobbade hon extra, därefter 75 procent. Efter en hel del påtryckningar och referenser till Las fick hon till slut en fast heltidstjänst.
– Tjänster på 100 procent, som tidigare var det normala, håller på att försvinna. Nu vill hotellen ha mer personal som jobbar max 75 procent, säger Anna Eriksson.
Hon har en genomsnittlig månadslön för en hotellstädare, runt 20 000 kronor. Men många av hennes kollegor som jobbar deltid får bara ut 10 000 kronor i lön efter skatt.
– Lönen räcker inte så de måste jobba på andra hotell under sina lediga dagar, de jobbar sju dagar i veckan. De vill ha mer utav oss men lönen ökar inte alls i samma utsträckning. Vi har ju inte fått 30 procent mer i lön för att städa 30 procent fler rum.
Anna Eriksson är kritisk till hur arbetsköparna behandlar städarna. Hon tycker att besparingskraven går före allt.
– Det handlar bara om pengar, det enda som är viktigt är timmarna. Om någon är sjuk ringer de inte in någon extra, i stället sparar de in några timmar. För att hinna med alla rum stämplar vissa ut och går sedan upp och städar klart.
Från fackligt håll kämpar man med att bromsa utvecklingen mot allt fler visstidsanställningar på deltid.
– Hotellstädare är ett tydligt exempel på när arbetsgivaren missbrukar visstidsanställningar. Trots ett permanent behov ger man dem tillfälliga anställningar. Kostnaden för all flexibilitet läggs hos arbetstagarna. Vi ligger på hela tiden om detta och påtalar det i varje avtalsrörelse. Grundregeln är att finns det tillräckligt med arbete så ska de tillsvidareanställa, säger Daniel Färm, vikarierande pressekreterare på Hotell- och restaurangfacket.
Trots de försämrade arbetsvillkoren är det få som vågar säga ifrån, enligt Sara Bergström. Nästan alla städarna på hennes arbetsplats
är invandrare, många har problem med språket och få känner till sina rättigheter.
– Många kan inte reglerna. Arbetsgivarna utnyttjar dem och ger dem få timmar. De pressar personalen som blir sjukskriven, kommer några dagar och därefter blir sjukskriven igen.
Enligt Hotell- och restaurangfacket är över 80 procent av hotellstädarna kvinnor och lika många utrikesfödda. Jan Wallmark på Scandic känner igen den problematik som Sara Bergström beskriver.
– Många har dåliga svenskkunskaper och är kanske inte heller vana att säga ifrån. Man protesterar inte så mycket, man får en lista och om det behövs jobbar man på sin rast för att bli färdig, säger han.
Arbetsköparen är ansvarig för arbetsmiljön och inspektörer från Arbetsmiljöverket gör löpande kontroller hos hotell för att se till att Arbetsmiljölagen efterföljs. Om det är svårt att få gehör hos arbetsköparen kan man kontakta facket eller skyddsombudet på arbetsplatsen.
– Ett sätt att jobba på det är att gå till skyddsombudet eller fackförbundet som i sin tur kan ställa krav på arbetsgivaren enligt kapitel 6, paragraf 6a, säger Minke Wersäll, inspektör på Arbetsmiljöverket.
I kapitel 6, paragraf 6a, i Arbetsmiljölagen står bland annat följande: ”Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, ska skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder”.
– Får man inget gensvar kan skyddsombudet begära in vår handräckning, då måste vi prioritera det, säger Minke Wersäll.
På Sara Bergströms arbetsplats har både facket och Arbetsmiljöverket vidtalats om arbetsförhållandena för hotellstädarna. Nu hoppas hon att någonting ska hända.
– Det måste ske en förändring, annars kommer alla att få arbetsskador eller bli sjuka. För mig spelar det ingen roll om det är bemanningsföretaget eller hotellet som är min arbetsgivare, men någon måste lösa problemen. Jag hoppas att facket ska hjälpa oss.
På Scandic har platsombudet Jan Wallmark varit med och drivit igenom att de inte längre har nattstäd på entreprenad i Göteborg. Nästa steg är att hotellkedjan börjar med samrådsmöten där städpersonal sitter med för att bland annat gå igenom städtakten.
Jan Wallmark hoppas på en förändring, men i nuläget är han orolig för följderna av det stressiga arbetet.
– Du kan tänka dig hur det är att byta 40 påslakan på en dag, det sliter väldigt mycket. Jag vet inte hur många som orkar till pensionen.
För att förbättra arbetssituationen önskar Jan Wallmark att de timmar som hotellstädarna jobbar med andra saker än just städningen skulle räknas in.
Han har gjort en undersökning bland hotellstädarna på Scandic och frågat vad de lägger sin tid på förutom rummen. 1,5 timmar per dag går åt till annat än just rumsstäd, till exempel morgonmöten med husfrun och att bära tvätt.
– Ser man till det så har de ännu mindre än 17 minuter på sig att städa ett rum, säger Jan Wallmark och fortsätter:
– Jag hade önskat att Hotell- och restaurangfacket rekommenderade att man städar 20 rum om dagen. Men det är lite känsligt, om facket går ut och säger det så drabbas de som städar 18 rum. Men det är fler som städar 24 rum än 18. Jag tror det hade varit till hjälp för att få igång någonting.
På Tidbloms stänger Ingela Wassberg dörren till dubbelrummet, hon greppar dammsugaren och kollegan tar städvagnen. Sedan skyndar de iväg. Mot nästa rum.
Fotnot: För att inte stöta sig med arbetsköparen vill Anna Eriksson och Sara Bergström vara anonyma, därför är namnen fingerade.
