SD-nämndemän dömer efter sina värderingar

Nämndemän från Sverigedemokraterna (SD) ger ofta uttryck för sina politiska åsikter. Även i rätten. Det visar Arbetarens granskning av 45 ­domar från tings- och hovrätterna runt om i landet, där SD-nämndemän varit delaktiga. Samtidigt ifrågasätts politiskt tillsatta domare av både Riksåklagaren och flera av landets lagmän.

Inrikes
Foto: Jessica Gow/Scanpix

I de mål Arbetaren granskat har nämndemännen från SD haft skiljaktiga meningar gentemot rätten där personer med utländsk bakgrund står åtalade. De har yrkat på strängare straff.

Även i de mål där personer med utländsk härkomst frias från åtal yrkar SD-nämndemännen på fällande dom.

Är målsäganden däremot personer med utländsk härkomst eller kvinnor och de åtalade är svenskar yrkar SD:s nämndemän på lägre straff.

Pavel Gamov är distriktsordförande för Sverigedemokraterna i Uppland. Den 28 oktober förra året var han ensam skiljaktig i fyra av de fem mål som han deltog i den dagen.

Ett fall gällde två utländska ungdomar som friades från åtal om misshandel. Gamov ville att de skulle dömas för misshandel och ansåg att vittnen som hade utländsk härkomst inte var trovärdiga.

Lars Anders Espert har lyckats med det unika, att som Sverige­demokrat bli andre vice ord­förande i sin hemkommun Burlöv. Han sitter även i regionala tillväxtnämnden i Skåne.

Förra året satt han också som är nämndeman i Malmö tingsrätt då en svensk medelålders tvåbarnsfar stod åtalad för misshandel. Tvåbarnsfadern anklagade två yngre utländska bröder för att ha tagit hans sons mobiltelefon. Tillsammans med ytterligare en svensk man attackerade han de båda bröderna med basebollträn av metall och skrek att han skulle slå ihjäl dem.

Hovrätten dömde tvåbarnsfadern till fängelse i en månad för misshandel och olaga hot. Lars Anders Espert yrkade på att åtalet skulle ogillas och att bröderna skulle nekas kränkningsersättning.

Tvåbarnsfadern hade tidigare suttit i fängelse och förekommer under 13 avsnitt i polisens belastningsregister.

Nämndemännen från Sverigedemokraterna har uppträtt både olämpligt och rasistiskt även utanför rättssalen. Detta har fått tingsrätterna i landet att göra utredningar i flera fall.

Det är dock sällan nämndemän blir avstängda. I de fall det sker beror det oftast på sena ankomster till förhandlingar. Ingen nämndeman har blivit avstängd på grund av rasistiska handlingar. Bland de 37 nämndemän från Sverigedemokraterna som vi tittat på i vår granskning, har fyra stycken varit föremål för tingsrätternas utredningar.

En nämndeman vid förvaltningsrätten skriver att Anders Behring Breiviks massaker beror på mångkulturen. Efter utredningen bestämmer förvaltningsrätten att nämndemannen får sitta kvar.

Vid Värmlands tingsrätt blir en nämndeman avstängd efter rasistiska mail om judar och homosexuella. Efter en utredning hos Överprövningsnämnden för nämnde­män upphävs tingsrättens beslut och nämndemannen får sitta kvar.

I skånska Tomelilla skriver en nämndeman en nedsättande insändare om en somalisk kvinna på orten. Hon hade dessförinnan utsatts för stenkastning av rasistiska ungdomar på orten.

Tingsrätten utreder nämndemannens agerande och beslutar att han får vara kvar.

I Åstorps kommun angriper en nämndekvinna en utländsk kvinnlig hemtjänstanställd med grova rasistiska tillmälen på ett hotfullt sätt och säger att ”ingen skulle vittna mot en sverigedemokrat”.

Åstorp kommunstyrelse tar vid ett möte enhälligt avstånd från nämndekvinnans rasistiska uttalanden.

Nämndekvinnan sitter kvar vid Helsingborgs tingsrätt.

Strax före julen 2010 påträffade polisen en bombfabrik hemma hos en trebarnsfamilj i ett bostadshus i centrala Malmö. I bostaden fanns extremt komplicerade fjärrstyrda splitterbomber och polisens tekniker bedömde att skadeverkningarna kunde ha blivit enorma om bomberna använts. Polisen förstår inte heller vad bomberna skulle användas till men i tingsrättsförhandlingen diskuteras om de kan ha en koppling till de uppmärksammade bombattentaten mot olika krogar i Malmö.

Bombtillverkaren, en dittills ostraffad svensk bilmekaniker, dömdes till tre års fängelse för allmänfarlig ödeläggelse.

Strax innan rättegångens slut tog den sverigedemokratiske nämnde­mannen Cay Elané olov­ligen till orda och frågade bilmekanikern om han tog på sig skulden för någon annan. En utländsk man hade varit misstänkt för brottet, men avfördes strax innan rättegången.

Han hade dessutom suckat högljutt under rättegången och ropat ”ja” och ”nej” och fallit försvararen i talet.

Cay Elané har också tidigare betett sig olämpligt i samband med en rättegång.

Malmö tingsrätt skriver att Cay Elané ifrågasatt en domares beslut att ställa in en rättegång för att det saknades tolk samt uppträtt ”olämpligt mot en kvinna” vid domstolen.

I höstas blev Cay Elané entledigad från Malmö tingsrätt. Han har även lämnat sina uppdrag inom SD.