Pensionspengar investeras i skurkföretag

Miljardbelopp av våra pensionspengar investeras i företag som systematiskt bryter mot mänskliga rättigheter. AP-fonden får hård kritik i en rapport från Swedwatch, som granskat aktieinnehavet i tre gruvbolag.

Trakasserier och hot mot lokalbefolkningen, förföljelse av fackligt anslutna arbetare och föroreningar av dricksvattnet. Det är några av de brott mot internationella konventioner som våra pensionspengar är med och finansierar, konstaterar Swedwatch. Den oberoende organisationen har granskat AP-fondernas innehav, som sammanlagt överstiger en miljard kronor, i tre gruvbolag och kritiken är hård.

– Det finns tydliga tecken på kränkningar av mänskliga rättigheter och på att fonderna inte uppvisar ett trovärdigt påtryckningsarbete gentemot företagen, säger Jakob König, researcher på Swedwatch.

I och omkring flera av de gruvor som ägs av företagen Newmont, Goldcorp och Barrick Gold, samtliga verksamma i Syd- och Centralamerika, pågår alltjämt miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter. I Newmont Minings guldgruva i Peru, Yanacochagruvan, vittnar lokalbefolkningen om hur vattentillgångarna i området tagits i anspråk av företaget och förorenats. En spansk undersökning bekräftar också höga halter av tungmetaller i vattnet.

– Förr fanns det fisk och grodor här. Men de har försvunnit nu. Gruvföretaget har själva sagt till oss att varken vi eller djuren får dricka av vattnet, säger Isidora Nuñez, som nu måste gå en timme för att hämta dricksvatten, i rapporten.

I takt med att gruvan expanderar tvingas också lokalbefolkningen flytta genom hot och våld från polis och företagets säkerhetsbolag. De anställda på gruvan berättar också i rapporten om hur arbetsskadade avskedas och fackligt anslutna trakasseras och särbehandlas av ledningen.

Enligt Swedwatch är det symptomatiskt även för de andra företagen som granskats och menar att gruvorna är exempel på hur

AP-fondernas etikråd inte räckt till. Jakob König tror dessutom att dessa tre företag är toppen på ett isberg.

– Jag tror dels att det är ett krävande arbete och det krävs ett genomtänkt arbetssätt och avsättandet av mer resurser, vilket inte finns eller görs i dag. Av de 4 000 företag man investerat i engagerar Etikrådet sig aktivt i 15, frågan är om det är tillräckligt omfattande för att anses trovärdigt.

Rådet ska genom granskning och dialog med problemföretag använda sitt ägarinflytande för att få företagen att följa internationella konventioner. Men enligt Swedwatch är möjligheten att granska resultaten av dessa dialoger begränsad och i värsta fall kan de fungera som ett alibi för att behålla fondernas andelar i företagen.

  – Det är inte nödvändigtvis mer ansvarsfullt att sälja av företagen när de är involverade i missförhållanden. Men det finns inte tydliga riktlinjer för hur lång tid de här processerna får ta. Det är också svårt att granska vad dialogerna egentligen går ut på. Det är ju ändå våra allmänna skattemedel.

Nadine Viel Lamare, ordförande i Etikrådet, säger att hon är medveten om de problem som råder i gruvbranschen. Hon är övertygad om fondernas etikarbete är framgångsrikt. Som exempel tar hon Goldcorp.

– Vi har ägnat tre år att ställa krav på det här företaget, vilket lett till att de gjort en utvärdering kring mänskliga rättigheter och utifrån den påbörjat arbetet med att åtgärda brister. Sedan har fel begåtts från början, så är det.

Den utvärdering hon talar om konstaterar att företaget bryter mot mänskliga rättigheter på flera punkter. Slutsatsen är att företaget har en lång väg kvar.

– En process får ta så pass lång tid den behöver, varje fall är unikt. Så länge vi kan pusha bolaget åt rätt håll känner vi att det är värt att vara kvar i bolaget. Det kommer kanske en dag då vi känner att vi behöver avyttra värt ägande.

AP-fonderna väljer i huvudsak inte själva vilka företag man investerar i. Istället köper man ett paket av aktier hos företag inom exempelvis gruvbranschen, så kallad passiv investering. Endast en mindre andel av aktierna köps genom direkt urval. I nuläget finns inga planer på att vända sig direkt till företag som inte kränker mänskliga rättigheter.

– Nu har fonderna en strategi som bygger på passiva investeringar för att det är ett kostnadseffektivt sätt. Det är ett beslut som styrelsen tagit. Då får vi med de här problemen.

Swedwatch kritik handlar också om att AP-fonderna i för stor utsträckning ägnar sig åt kortsiktig avkastning framför långsiktig hållbarhet.

  – Jag håller inte med om att vi jagar kortsiktig avkastning, säger Nadine Viel Lamare. AP-fonderna är långsiktiga placerare. Jag håller helt med att långsiktigt är välskötta företag även i de här aspekterna de som kommer avkasta bäst.

Kritiken att etikarbetet skulle vara ineffektivt vill hon också bestrida.

– Skulle man lägga ned mer resurser skulle vi kunna ägna mer tid åt varje enskild dialog, men i det vi gör är vi effektiva. Mer resurser skulle leda till att vi kunde ha fler dialoger på samma professionella sätt som vi har i dag.

Rapporten kommer inte att påverka fondernas strategier i de aktuella gruvbolagen. Nadine Viel Lamare säger att hon är också övertygad om att fondernas hållning har allmänheten förtroende.

– Jag tror att de tycker att det är bra att vi gör vad vi kan för att påverka de här företagen.

FAKTA: Kritiserade investeringar

• AP-fonderna har en lång historia av investeringar i hårt kritiserade företag. Några av dessa är:

• Lundin Petroleum, som anklagats för grova kränkningar av mänskliga rättigheter i Sudan.

• Wal Mart Stores Inc, kritiserade för sitt antifackliga agerande i USA.

• Alstom, som i samband med järnvägsbygge i Israel kränkt mänskliga rättigheter.           

• Toyal Dutch Shell, som gjort sig skyldigt till miljöförstöring och kränkning av mänskliga rättigheter i Nigeria.

• Chevron, som anklagats för dumpandet av 100 miljarder liter råolja och annan miljöförstöring i Ecuador.

FAKTA: AP-fonderna

• Sex av de sju statliga allmänna pensionsfonderna, AP-fonderna, förvaltar pensionskapital och lyder under riksdagen.

• Deras uppdrag är att täcka upp när kostnaderna för pensioner överstiger inbetalningarna. I uppdraget ingår också att bidra med avkastning till pensionssystemet på längre sikt.

• Lagen om allmänna pensionsfonder reglerar att fondförvaltarna ska ta hänsyn till miljö och etik utan att ”avkall görs på det övergripande målet om hög avkastning”.

• Sammanlagt förvaltar Första–Fjärde samt Sjunde AP-fonden runt 1080 miljarder kronor, varav strax över hälften investeras i aktier i svenska och utländska företag. Resten förvaltas i en räntefond. Siffrorna beräknas på AP-fondernas senaste halvårsrapport.

• Första–Fjärde AP-fonderna har gemensamt inrättat ett etikråd med uppgift att hantera miljö- och etikfrågor för utländskt aktieinnehav. Sjunde AP-fonden, som förvaltar premiepensionssystemet, ingår inte i etikrådet. Fonden publicerar varje år en lista över svartlistade företag