När Bemanningsföretagen förra veckan sjösatte sin kampanj Vi kallar oss, för att hitta ett nytt ord för bemanningsanställda, lät reaktionerna inte vänta på sig. Förslag som ”osäkrad”, ”slav” och ”lägrelönare” dominerade och kampanjens sajt stängdes ned, för att sedan återkomma i en censurerad version där ord som ”bemannolog” och ”konsult” toppade listan. Flera av de positivt klingande namnen på har föreslagits av chefer för bemanningsföretag. En motkampanj med samma namn, där inga förslag censureras, drog igång och ”las-lös”, ”prekarie” och ”förbrukningsvara” finns bland topp tio.
Bemanningsföretagens vd Henrik Bäckström kallade det hela för en ”orkestrerad attack” när han i en intervju med Dagens Arbete förklarade varför sidan stängts ned. Han betonade också att han inte trodde att någon anställd i branschen kallade sig för sådana saker.
Agnes Arpi, skribent med flera års erfarenhet av bemanningsbranschen, som lagerarbetare, är en av de som reagerat på kampanjen.
– Kampanjen misslyckades inte för att en massa aktivister orkestrerade en attack, vilken förbundsdirektör Henrik Bäckström låter påskina. Den misslyckades för att Bemanningsföretagen inte tar in hur en stor del av människorna i verksamheten upplever sin arbetssituation, och hur företagen många gånger missköter sig grovt och utan repressalier.
Hon menar att händelseförloppet var lätt att förutse.
– Det finns en uppdämd ilska bland bemanningsanställda. Internet ger möjligheter att ge uttryck för den, en möjlighet som vanligtvis inte finns på arbetsplatserna.
Själv kallade hon sig för daglönare under sina år som bemanningsanställd.
– Jag ringdes in med några timmars varsel, men kunde aldrig lita på att få jobba även om jag hade blivit lovad det.
Jonas, som egentligen heter någonting annat, har arbetat för bemanningsföretag till och från sedan 2006, och är en av de som ligger bakom motkampanjen. Själv kallar han sig montör, att han är inhyrd har med hans anställningsförhållande att göra, inte hans yrkestitel.
Den ocensurerade versionen av Vi kallar oss samlar nu in berättelser och erfarenheter från anställda i branschen.
– Vi kommer använda det mediautrymme det här har gett oss för att synliggöra verkligheten för bemanningsanställda, säger Jonas.
På längre sikt hoppas han på en diskussion om bemanningsföretagens vara eller icke-vara.
– Som det är nu diskuterar man bara hur man ska hantera bemanningsföretagens verkningar på arbetsmarknaden. Men bemanningsföretag var faktiskt förbjudna mellan 1936 och 1991, de kan förbjudas igen. Men arbetarrörelsen tar inte riktigt tag i den stora frågan. Något av arbetarrörelsens två ben, facken eller partierna, måste börja sparka.
