Gåtan Jaldung

Om dramat som utspelade sig under EU-toppmötet har en huvudperson som är viktigare än andra heter denne Håkan Jaldung, polismästaren och kommenderingschefen som fattade det kontroversiella beslutet att spärra av Hvitfeldtska. Varför han övergav dialogen innan den ens prövats har han aldrig själv kommenterat. Arbetaren tecknar ett porträtt av en hemlighetsfull gestalt som påverkat Sveriges moderna historia mer än många kanske anar.

Håkan Jaldung är en man som sällan ställt upp på intervjuer. När Arbetaren når den före detta polismästaren är han ute på långsegling med sin fru. Han meddelar att han inte längre vill tala om vad som skedde under hans befäl i Göteborg 2001 och tackar nej till alla journalister som hör av sig.

– Jag har en uppfattning om vad som hände och bland annat din tidning hade en annan uppfattning. Jag vill inte lägga tid på att försöka förklara vad som egentligen hände i Göteborg, säger han och överröstar måsarnas skrik i bakgrunden.

Håkan Sune Reinhold Jaldung föddes den 4 januari 1945. Efter 37 år som polis gick han i pension två år efter EU-toppmötet, sju år innan han fyllt 65.
Håkan Jaldungs poliskarriär inleddes i 20-årsåldern och han utnämndes 1998 till chef för ordningspolisen i Västra Götaland, trots protester från polisfacket. Inom polisen hade han vid tiden ett rykte som hårdför. Som trafikpolischef hade han förespråkat strängare straff även för mindre trafikförseelser. Själv hade han strax innan utnämningen blivit gripen för fortkörning av sina egna underordnade.
Förutom tjänstgöring som polisman i olika befattningar har han en jur. kand-examen och har bedrivit doktorandstudier i straffrätt. Som en av ett fåtal utvalda genomgick Håkan Jaldung utbildning i säkerhetsfrågor hos FBI i USA, något som gav polismästaren ett personligt internationellt kontaktnät.

Förutom sin roll som polis var han också reservofficer i den svenska militärens underrättelsetjänst, Must, som av regeringen beordrats att ”särskilt beakta de krav som följer på Sveriges ordförandeskap i EU”.
2001 utnämndes den omvittnat tuffe Håkan Jaldung till kommenderingschef med operativ beslutsrätt för polisinsatserna under toppmöteskommenderingen i Göteborg.

Hans Abrahamsson är freds- och konfliktforskare vid Göteborgs universitet och författare till boken En delad värld: Göteborgshändelserna i backspegeln. Under dagarna i Göteborg hade han som representant för Attac direktkontakt med Håkan Jaldung inom ramen för den så kallade Måndagsklubben, ett dialogforum som samlade representanter för aktivistnätverk, polisen och staden. Enligt honom är polismästarens militära bakgrund viktig för att förstå kommenderingschefens agerande under toppmötet.

– Jaldung ser sig själv som militär och så presenterade han sig under våra samtal, som reservofficer i underrättelsetjänsten. Han utbildades av amerikanerna. Då är man inne i kompisgänget och stolt, säger Hans Abrahamsson.

Jaldungs stolthet får förmodas ha ökats när han dagen efter polisinsatsen mot Hvitfeldtska gymnasiet personligen tackades av den amerikanska presidenten George W Bush. Efteråt berättade Håkan Jaldung för Expressen att presidenten varit mycket nöjd med insatsen.

– Han tackade för säkerheten och sade att allt fungerat bra och effektivt. Jag fick prata med Bush i tre-fyra minuter.

Håkan Jaldung reste också till USA kort efter Göteborgshändelserna för speciell rapportavläggelse hos FBI. Han har själv aldrig vare sig styrkt eller förnekat amerikansk påverkan på hans taktik i Göteborg. På Göteborgs-Postens fråga om ”någon annan förutom länspolismästare Ann Charlotte Norrås ställt krav” på honom svarar han:

– Vill du att jag ska säga att Secret Service beordrade mig att stänga Hvitfeldsktska, eller vad tänker du på? Nej, det är klart att ingen ställer krav.

I efterhand har just insatsen för att garantera presidentens säkerhet, närmare bestämt taktiken att stänga in demonstranterna på Hvitfeldtska, kritiserats hårt. Justitieombudsmannen, JO, ansåg att insatsen saknat laga grund och väckte åtal för grovt tjänstefel och olaga frihetsberövande. Håkan Jaldung gick emellertid fri från båda anklagelserna sedan Göta hovrätt 2002 beslutat att åtalet skulle ogillas.

Bakom åtalet stod dåvarande justitieombudsmannen Claes Eklund. Håkan Jaldung själv ansåg att åtalet byggde på manipulerade vittnesmål och bristande objektivitet och anmälde i sin tur JO för grovt tjänstefel. Anmälan ledde inte till åtal.

Håkan Jaldung själv har dock framhållit att inskränkningen av de instängda aktivisternas demokratiska rättigheter var befogad och nödvändig. I det här fallet fick statsnyttan gå före mötesfriheten. I en intervju med kriminologen Mikael Oskarsson har Håkan Jaldung gått så långt som att kalla insatsen den mest framgångsrika i Sveriges polishistoria.

Men även om få i Sverige delar den bedömningen har den kontroversiella insatsen inte satt käppar i hjulet för Håkan Jaldungs fortsatta internationella karriär. Den är också en av de få saker han kommenterar under det mycket korta samtalet med Arbetarens reporter.

– Jag har en lång karriär bakom mig och håller på än faktiskt. Jag har ju en helt ny karriär sedan jag slutade som svensk polis efter 40 år. Jag har jobbat i flera länder som rådgivare och specialist, säger han innan han önskar en fortsatt trevlig dag och avslutar samtalet.

Ett sådant specialistuppdrag hade han redan en dryg månad efter att han ledde insatsen i Göteborg, under G8-mötet i Genua. Där använde sig polisen också av Håkan Jaldungs containertaktik för att spärra av demonstranterna från toppmöteszonen. Även där stormade polisen en skola där tillresta aktivister bodde.

Som pensionär bor Håkan Jaldung nu med sin hustru i Uddevalla och har förutom sina internationella konsultuppdrag fördjupat sitt engagemang i lokalhistoria, särskilt transporthistoria i sydvästra Närke, samt nationalskalden Heidenstam.

– Jag jobbar längs två linjer med mitt hobbyintresse. Det som jag arbetat längst med är ”Heidenstam och Olshammar,” förklarade han för journalisten Ove Danielsson några år efter pensionen.

Att Heidenstam och hembygden intresserar den före detta polismästaren är måhända inte särskilt uppseendeväckande. Mer oväntad är kanske uppgiften som publicerades i Göteborgs-Posten en månad efter pensionen. I den långa och sällsynta intervjun meddelade Håkan Jaldung att han nu skulle engagera sig i kampanjen mot EMU.

– Jag har i alla år varit en kraftig EU-motståndare. Jag går inte in på varför, sade Håkan Jaldung.

Han uppgav vidare att han absolut hade kunnat tänkas befinna sig bland de ”seriösa” demonstranterna i Göteborg om han inte själv haft det uppdrag han hade vid tiden. Hur det blev med anti-EMU-engagemanget är tyvärr inte möjligt att fastställa.