Det ska bli svårare att anställa arbetare utan papper men också svårare att strunta i att ge dem lön, föreslår en statlig utredning. Papperslösa som Arbetaren talat med menar att förslagen inte kommer att påverka, eller rent av riskerar att förvärra, deras situation.
EU anser att de papperslösa arbetarna är skadliga för den europeiska arbetsmarknaden. Enligt nya EU-direktiv måste därför medlemsländerna motverka att icke-europeiska medborgare utan arbetstillstånd får jobb.
I den offentliga utredning som tittat på hur de nya direktiven ska kunna implementeras konstateras att Sverige i stort redan efterlever kravet på förbud mot anställning av papperslösa, men att lagstiftningen behöver bli tydligare.
Samuel Engblom, jurist på TCO, har representerat facket under utredningsgången och är nöjd med slutresultatet som han anser tydliggör de papperslösas rättigheter.
– Jag anser att det är ett bra utfall, som stärker de papperslösas rättigheter. Men direktivet ligger förstås i botten med saker som inte alls är bra, som registrering av arbetstagare som inte är EU/EES-medborgare eller anhöriga till sådana, säger han.
En arbetsköpare som ertappas med att anställa svart arbetskraft, vilket även omfattar papperslösa, ska i dag betala böter till staten. Så långt stämmer svensk lag överens med EU-direktivet. Utredningen, som letts av regeringsrättens ordförande Sten Heckscher, anser att det därutöver också bör tydliggöras att löneskulder till papperslösa ska regleras.
Domstolarna ska också utgå ifrån att lönen legat på kollektivavtalsnivå och utöver detta ska även semester, arbetsmiljö- och arbetstidslag gälla.
Men utredningen föreslår också att huvudentreprenören ska göras ansvarig om inte underentreprenören reglerar böter och löneskulder.
– Det är så man också fackligt fått göra i många fall. Det finns ett exempel från Fastighetsanställdas förbund i Sala som fått huvudentreprenören att betala den innestående lönen. Men nu ska det bli praktiskt möjligt att driva sådana processer i domstol, säger Samuel Engblom.
Severo Choque, själv papperslös och organiserad i syndikalistiska Hotell- och Restaurangsyndikatet i Stockholm välkomnar utredningens resultat, men inte helt utan reservation.
– Det är bra, men om det kommer att fungera är en annan fråga, säger han.
Severo Choque säger att lagen är verkningsfull bara om man går till domstol, men för de papperslösa innebär det automatiskt upptäckt och utvisning. Ärendena riskerar också att ta så lång tid att när en arbetsköpares ansvar väl fastslagits, kan personen som blivit utnyttjad redan ha tvingats lämna landet.
Därigenom får förtydligande i lagen ingen direkt följd för Hotell- och Restaurangarbetarsyndikatets arbete. Syndikatet, som organiserat papperslösa sedan flera år tillbaka, kommer att fortsätta det fackliga arbetet som vanligt – tvister löses direkt mellan facket och arbetsköparen.
– De erfarenheter vi har av att använda juridiska instanser är att de inte varit tillfälligt effektiva för våra medlemmar oavsett om de har papper eller ej. Vi kommer att fortsätta sätta press med direkt aktion, säger Severo Choque.
Men Valentina Ochoa från Peru, som under sex år levt och arbetat som papperslös i Sverige tror att en inskärpning av lagen kan påverka de papperslösa negativt. Med hårdare regler kommer arbetsköparna dra sig för att anställa papperslösa, vilket alltså är EU-direktivets målsättning.
– Arbetsgivare kommer inte anställa oss utan stänga dörren för att de inte vill ha problem och betala böter. De som ger jobb kommer utnyttja oss mer och många papperslösa kommer böja sig av rädsla, säger hon.
För Valentina Ochoa står det klart vad som skulle förbättra de papperslösas utsatta situation på arbetsmarknaden.
– Det som behövs är uppehållstillstånd, inte flera lagar.
Namnen Severo Choque och Valentina Ochoa är fingerade.