Den 24 februari rapporterade Sveriges Radio P3 om att barn i Rosengård slängdes ut från fritidsgården om de inte pratade svenska. I debatten som följde efteråt hävdade Nabi Salemi, chef över fritidsgårdarna i Rosengård, att det inte alls rör sig om något förbud. I stället handlar det om en en allmän önskan, utan några straff. Men enligt minnesanteckningar från fritidsgårdarnas personalmöte som Arbetaren tagit del av finns tydliga påföljder, bland annat i form av avstängning (se faktaruta).
Paula Aracena arbetade tills för några månader sedan som timanställd på fritidsgården Tegelhuset. Hon beskriver hur personalen då kontrollerade att barnen bara pratade svenska. Lydde de inte fick de gå ut. Hon berättar också att regeln tidigare var ännu hårdare formulerad och löd: ”Det officiella språket på gården är svenska, inget annat!” och två respektive 24 timmars avstängning innan föräldar kallades till samtal. Aracena undrade om detta var lagligt och efter att chefen kontrollerat saken med kommunens jurister ändrades regeln.
– Det är bara omformuleringen som gör att man inte kan anmäla den som diskriminerande. Men synsättet på hur man ska arbeta med barn i förorten är densamma, de straffas för att de talar sitt modersmål, säger Paula Aracena till Arbetaren.
Från och med januari blev Paula Aracena inte längre uppringd för att arbeta på fritidsgården och hon tror själv att det handlar om hennes kritik, vilket har avfärdats av chefen. Som argument för regeln har framförts att den ska förhindra mobbning, men det håller Paula Aracena inte med om.
– Det är mobbningen man ska motarbeta, inte språket – vill man stänga ute någon gör man det ändå.
Hon menar att språkförbudet snarare bidrar till att avskräcka barn från att besöka fritidsgårdarna, och pekar på att det i Rosengård finns 9 000 barn och två kommunala fritidsgårdar, men att det vissa dagar kan komma 20 barn under en hel dag.
– Det är för att de är skapade som svenska fostringsinstitutioner.
– På Tegelhuset finns det svenska flaggor i alla rum. Det handlar om att hjärntvätta barnen, säger Paula Aracena.
Nabi Salemi, chef över fritidsgårdarna i Rosengård, förklarar att språkregeln formulerades om i januari för att tydliggöra den bakomliggande avsikten.
– I den gamla texten låter det som att vi vill att alla ska tala svenska, men det var inte tanken, säger Nabi Salemi till Arbetaren.
Han upprepar att regeln ska uppfattas som en vädjan och att syftet är att alla ska förstå varandra och att ingen ska känna sig utanför.
– Regeln används bara när ungdomarna är väldigt högljudda och talar på ett annat språk, inte om de sitter själva och pratar med varandra – då är det ingen som stör dem.
Avstängning för den som inte talar svenska gäller alltså inte?
– Nej. Man blir inte avstängd på grund av språket, utan på grund av dåligt beteende.
– Det här är ett stort missförstånd och där kan jag vara självkritisk för att vi har varit otydliga.
Det finns inga påföljder för den som bryter mot språkregeln?
– Det kan ha hänt att någon i personalen har slängt ut ett barn som har talat ett annat språk, men det är ingen policy vi har – varken på fritidsgården eller i Malmö stad.
– Vi har inte haft för avsikt att slänga ut några barn och har det funnits i våra regelsystem så är det ändrat nu. Och 15-minutersregeln har tagits bort helt och hållet.
Stämmer det att det finns svenska flaggor uppsatta i flera rum på fritidsgården?
– Det finns en svensk flagga på fritidsgården, men jag förstår inte varför man måste göra en så stor grej av det – det är ingen markering.
Kan svenska flaggor i kombination med en språkregel uppfattas så?
– Jag är själv invandrare, liksom majoriteten av de som vistas på fritidsgården, och jag störs inte av en svensk flagga. Det är så låg nivå på den här debatten.
Arbetaren har utan resultat sökt Andreas Konstantinides, socialdemokratisk ordförande i Rosengårds stadsdelsnämnd, för en kommentar.
Fakta / Språkregeln i Rosengård
Följande formulering förekommer ordagrant i minnesanteckningar från ett personalmöte den 15 januari 2009 för fritidsgårdarna Apelgård och Tegelhuset, som Arbetaren tagit del av: ”PÅ FRITIDSGÅRDEN TALAR VI SVENSKA FÖR ALLAS TREVNAD. Konsekvensstegen ska också ändras till först tillsägning, efter det avstängning en kvart, efter det en halvtimme. Efter tredje tillsägelsen ska vi ha ett samtal med ungdomen. Om man fortsätter att bryta mot reglerna efter det samtalet ska vi ha ett samtal med föräldrarna. Eftersom det då inte handlar om språket i sig utan om att ungdomen inte respekterar reglerna på fritidsgården.”
