Försvarshögskolans uppmärksammade rapport om muslimer i Rosengård i Malmö riskerar att skapa ett skrämselscenario där islamofobin ökar och där de problem som finns förvärras. Det menar två brittiska experter som Arbetaren har pratat med.
Forskarna Liz Fekete och Arun Kundnani på Institute of Race Relations i London är inte särskilt förvånade över Försvarshögskolans rapport om unga muslimer i Rosengård. I Storbritannien har rapporter med liknande budskap kommit i en strid ström under hela 2000-talet. Områden med muslimska invånare och sociala problem har beskrivits som grogrund för extremism och unga muslimer har setts som säkerhetshot, något som slagits upp stort i brittisk media. Det har satt fart på en politisk process där muslimer definierats som problemet i samhället och lett till en kriminalisering av muslimer.
– Debatten har helt förändrats de senaste tio åren. Sociala problem har tolkats som ett problem med extremism. Nu beskrivs unga personers religion som problemet och det som exkluderar dem från samhället. Det är inte samhället som exkluderar dem, säger Arun Kundnani.
Detta och att polisen allt oftare stoppar unga muslimer på gatan leder till att fler och fler attraheras av extremismen.
– Det här är en trend vi kan se i de flesta europeiska länder och Sverige är förmodligen ett av de sista länderna att haka på, säger Arun Kundnani.
Han tycker att det är intressant att det är den svenska regeringen som beställt rapporten från Försvarshögskolan och jämför med Storbritannien där det mest är högerns tankesmedjor som har producerat denna typ av rapporter.
– När forskare ges uppdraget att undersöka situationen i muslimska områden speglas ofta en islamofobisk attityd från regeringarna, säger Liz Fekete.
Det är till exempel vanligt att rapporter av detta slag bygger på intervjuer med poliser och socialtjänst och inte med de unga muslimer som omnämns i rapporterna.
– Då blir det snarare attityden hos de intervjuade som undersöks än hur det faktiskt är, säger hon.
Det är också vanligt att utgångspunkten för forskningen är att de unga personer som ska undersökas ses som ett potentiellt säkerhetshot.
– Om det är utgångspunkten är svaret ganska givet. Hade du ställt en annan fråga, till exempel hur unga muslimer exkluderas i samhället, hade du fått ett annat svar, säger Arun Kundnani som tycker det är märkligt att det är terrorismforskare som har fått i uppdrag att göra rapporten.
Även Luciano Astudillo, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, kritiserar regeringsrapporten och menar att den är ett sätt för regeringen att skifta fokus.
– Det här är ett sätt att prata om annat än att regeringen inte har tagit ansvar för förhållandena i miljonprogrammen. Hade man gjort det och jobbat med de frågorna hade de företeelser som beskrivs varit mycket mindre.
Fakta / Kritiserad rapport
Rapporten ”Hot mot demokrati och värdegrund – en lägesbild från Malmö” har skrivits av Magnus Rantorp och Josefin Dos Santos på Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier, ett forskningsprogram på Försvarshögskolan. Den publicerades förra veckan och har fått kritik bland annat från Lundaforskarna Leif Stenberg, Anders Ackfeldt och Dan-Erik Andersson.
Forskningsunderlaget är 30 intervjuer med personer inom framför allt polis, socialtjänst och skola. Ingen representant för de grupper som beskrivs som ett problem har intervjuats. Rapporten slår fast att den islamska radikaliseringen har ökat i Rosengård och att en mindre grupp ”ultraradikala” personer kontrollerar området.