Åtta personer som uppges vara medlemmar i PKK har gripits för bombdådet i Istanbul den 27 juli som dödade 17 människor och skadade 154. Men andra utpekar ett ultranationalistiskt nätverk av höga militärer och politiker som skyldigt.
I söndags meddelade Turkiets inrikesminister Besir Atalay att den kurdiska organisationen PKK låg bakom bombdådet.
En PKK-medlem, Huseyin Tureli, ska ha erkänt dådet och ytterligare sju gripits. Enligt Atalay kan bomberna vara en hämnd för den turkiska militäroffensiven mot PKK, bland annat bombningar av gerillabaser i norra Irak. Samtidigt har PKK förnekat inblandning och fördömt attentatet, som ägde rum i arbetarstadsdelen Güngören med många kurdiska invånare.
Det har spekulerats i om dådet utförts av gerillasoldater som inte längre agerar under PKK:s ledning. Nyhetsbyrån AFP uppger att PKK i januari bad om ursäkt för en bilbomb som dödade sju människor i den kurdiska staden Diyarbakir, och hävdade att det utförts av militanter som agerat på egen hand. Men den gripne Huseyin Turelis försvarsadvokat Huseyin Calisci uppger till Bianet att de gripna inte har med explosionerna att göra utan endast misstänks för att ha hjälpt en illegal organisation.
Men när det gäller Istanbul-bomberna pekar PKK, liksom en rad organisationer och politiska analytiker, i stället på ett dunkelt nätverk som kallas Ergenekon och som har djupa försänkningar i statsapparaten och militären.
Bombattentatet ägde rum bara ett par veckor efter att Istanbuls chefsåklagare Ayjut Cengiz den 14 juli lämnade in ett 2500 sidor långt åtal och beordrade häktning av 86 personer som ska vara Ergenekons hårda kärna: Ultranationalistiska militärer, politiker, journalister och företagsledare, med generalmajor Veli Kücük i spetsen. Enligt åtalet planerade nätverket en rad mord och attentat i syfte att utlösa kaos och bana väg för en statskupp nästa år. På en dödslista som polisen hittat finns bland annat Nobelpristagaren Orhan Pamuk, kurdiska och armeniska ledare och människorättsaktivister.
Ergenekon anses vara ett utskott – ordet kontragerilla används av vänstern – på det som kallas Turkiets ”djupa stat”, bestående av det militärpolitiska komplex som i decennier haft sista ordet i turkisk politik och som värnar landsfadern Kemal Atatürks sekulära och militaristiska arv. Detta arv utmanas från en rad håll, rent av från regeringspartiet AKP som har en islamistisk bakgrund.
Bombattentatet ägde rum dagen innan Turkiets författningsdomstol den 28 juli inledde en rättegång mot AKP, som trots att det varit Turkiets överlägset största parti sedan det vann regeringsmakten 2002 åtalades för att underminera den sekulära staten.
Om attentatet var ett försök till påtryckning så misslyckades det: Visserligen ville sex av domstolens elva ledamöter fälla AKP och därmed förbjuda partiet, men beslutet krävde kvalificerad majoritet och föll. Samtidigt fick AKP en ”varning” och dess partiledare Recep Tayyip Erdogan försäkrade att partiet inte är anti-sekulärt utan ”följer Atatürks väg”.