Vänsterpartiets EU-parlamentariker Eva-Britt Svensson kallar beslutet ett led i att bygga ”Fästning Europa”. Hon understryker, enligt ett pressmeddelande från EU-parlamentets kontor i Sverige, att EU-länderna i stället för att underminera de mänskliga rättigheterna borde verka för att återupprätta flyktingars rätt enligt flyktingkonventionen. Detta för att skapa lagliga vägar att söka sig till Europa och för att uppnå, en i alla fall grundläggande respekt för de mänskliga rättigheterna.
Till Arbetaren säger hon:
– EU har på alla sätt gjort det svårt, ja. nästan omöjligt att bli legal flykting i Europa. Den enda möjligheten förföljda människor har att ta sig in är illegalt och då behandlas de som förbrytare. Ja, värre än förbrytare eftersom de inte har rätt till domstolsprövning, utan att det är upp till myndigheterna i respektive land att avgöra deras öde.
Vänstergruppen i EU-parlamentet, GUE/NGL, har precis som människorättsorganisationerna hela tiden motarbetat förslaget och den 17 juni, dagen före beslutet skulle tas, demonstrerade de tillsammans utanför parlamentet i Strassbourg. Vänstergruppens 41 ledamöter genomförde också en manifestation inne i parlamentet.
Möjligen har EU-parlamentet tagit vissa intryck av den hårda kritiken från människorättsorganisationer som ECRE, European Council on Refugees and Exiles, och Amnesty International när den kristdemokratiska gruppens ”kompromissförslag” röstades igenom med röstsiffrorna 369 för, 197 emot och 106 nedlagda. Kompromissen innebar att den tid papperslösa får hållas i förvar endast ”i vissa fall” får uppgå till 18 månader (se faktaruta).
Även Junilistans två ledamöter röstade emot direktivet därför att man ansåg det strida mot grundläggande mänskliga rättigheter. Detsamma gjorde hela den socialdemokratiska gruppen i EU.
Fakta: Detta innebär beslutet
Förvaringstiden för papperslösa får inte överstiga sex månader, men ”i vissa fall” blir det tillåtet att förlänga tidsperioden med tolv månader.
Fortfarande ska också ensamma barn kunna hållas i förvar men bara, heter det, ”som en sista utväg och så kort tid som möjligt”. Dock sägs det att ensamma minderåriga barn bara får utvisas om deras familj eller annan relevant mottagare kan ta hand om dem vid deras hemkomst.
Beslutet innebär, utan några reservationer, att en person som utvisats bara har sju till trettio dagar på sig att lämna ett EU-land. Därefter drabbas hon eller han av återreseförbud i fem år. Detta kan dessutom förlängas ”om personen utgör ett allvarligt hot mot den allmänna säkerheten eller det nationella säkerheten”.
