Attack mot jordlösa i Bangladesh

I början av förra veckan vräktes tusentals människor från en bosättning i Burunghamari, i distriktet Kurigram i de norra delarna av landet. Marken – ett före detta brittiskt järnvägsområde som under flera år nyttjats illegalt av rika jordägare i trakten – är en av de nyare jordockupationer som de radikala bondeorganisationerna Bangladesh Krishok Federation, BKF […]

I början av förra veckan vräktes tusentals människor från en bosättning i Burunghamari, i distriktet Kurigram i de norra delarna av landet. Marken – ett före detta brittiskt järnvägsområde som under flera år nyttjats illegalt av rika jordägare i trakten – är en av de nyare jordockupationer som de radikala bondeorganisationerna Bangladesh Krishok Federation, BKF (för män) och Bangladesh Kisani Sabha, BKS (för kvinnor) gjort.

Sedan vintern 2004–2005 har området varit hem åt cirka 10 000 män, kvinnor och barn. Under den senaste veckan har även andra vräkningar i de norra delarna av landet påbörjats, liksom vräkningar av invånare i storstädernas slum.

Ockupationerna i Burunghamari för drygt två år sedan stärkte hela rörelsen för de jordlösa i Bangladesh och sedan dess har rörelsen vuxit avsevärt. Flera – både större och mindre – ockupationer har genomförts och så sent som för tre veckor sedan togs tre nya öar i de södra delarna av landet i bruk av tusentals jordlösa.

Nu fruktar ledare och aktivister i de folkliga organisationerna att det här bara är början på en större våg av repression.

– Det här är en del av den nuvarande administrationens politik att göra sig av med alla ”illegala bosättningar”. Lidandet för de vräkta i Burunghamari känner inga gränser. Just nu sover de med sina barn under bar himmel och vi kan inte göra någonting på grund av undantagstillstånde, säger Badrul Alam, ordförande i BKF.

– Vi kommer dock att samlas med andra vänstergrupper för att se hur vi ska agera och vi kommer att ordna en presskonferens här i Dhaka trots att det innebär stora risker.

Peter Custers, mångårig Bangladeshkännare och aktiv i den holländska solidaritetsorganisationen Bangladesh Peoples Solidarity Center, BPSC, berättar att den första lagstiftningen till förmån för de jordlösa i Bangladesh kom 1987, under det dåvarande militärstyret.

– Mig veterligen har det sedan dess aldrig hänt att militären har ingripit mot jordlösa ockupanter. Det är en mycket allvarlig situation och om vi inte kan mobilisera protester och stöd nu kan även övriga ockupationer riskeras, säger han till Arbetaren.