Kultur

Främmande fågel

En av Storbritanniens mest inflytelserika radikala kvinnliga filmare är utan tvekan Antonia Bird, som nyligen avslutat sin återupplivning av Jimmy McGoverns Cracker, den socialrealistiskt skildrade, briljanta psykologen med ett havererat privatliv, spelad av Robbie Coltrane. Vid sidan av ständiga kärleksaffärer, alkoholism och spelberoende, ömsom undervisar han vid universitetet, och ömsom knäcker vittnen och de svåraste […]

En av Storbritanniens mest inflytelserika radikala kvinnliga filmare är utan tvekan Antonia Bird, som nyligen avslutat sin återupplivning av Jimmy McGoverns Cracker, den socialrealistiskt skildrade, briljanta psykologen med ett havererat privatliv, spelad av Robbie Coltrane. Vid sidan av ständiga kärleksaffärer, alkoholism och spelberoende, ömsom undervisar han vid universitetet, och ömsom knäcker vittnen och de svåraste fallen åt polisen. I Cracker diskuterar Antonia Bird teman som är ständigt återkommande i hennes filmskapande: terrorism, våld och utanförskap.

Priest blev entrébiljetten till Hollywood där hon 1999, med kannibalwestern Ravenous rönte uppmärksamhet för dess kontroversiella tema och för sättet att använda naturfotografiet i berättandet. Ett sätt som förde tankarna till John Fords klassiska westerns; storslagna naturbilder användes som skådespelarnas och berättelsens referens.

Men andra verk, som filmen Hamburg cell från 2004, har tigits ihjäl. Filmen visades på Göteborgs filmfestival i februari 2005, men har inte fått svensk biopremiär i övrigt.

Hamburg cell berättar Ziad Jarrahs historia, en av dem som tillsammans med bland andra den ryktbare Mohammed Atta, kapade de Boeing 747:or som kraschades in i för USA så symboliskt laddade byggnader 11 september 2001. I Hamburg cell diskuterar Bird Jarrahs utveckling, från att varit en intelligent och kärleksfull sekulär muslim i Tyskland, till att bli en av de mest hatade islamisterna i den västerländska nutidshistorien.

I två specialavsnitt i BBC:s spionskröna Spooks, återvänder Bird 2005 till terrorns och utanförskapets problematik. Än mer konventionellt än i Hamburg cell, men bombningarna av Londons tunnelbanetåg ligger latent i såväl bildval som i avsnittens tematik.

Antonia Birds sociala och politiska engagemang kan skönjas i de flesta av hennes verk efter att karriären tog fart. Hon började, som många av de brittiska socialrealisterna, vid teatern. I Birds fall var det Royal Court Theatre i London. I mitten av 1980-talet bytte hon jobb och fick arbete vid BBC, där hon regisserade avsnitt av EastEnders 1985–1986 och Casualty 1986–1987, två verkligt folkliga brittiska såpor. Men hennes genombrott i England kom med den diskbänksrealistiska Safe, som bland annat belönades med ett Bafta-pris (The British Academy of Film and Television Arts) för bästa drama. Antonia Bird var vid den här tiden tydligt influerad av Ken Loach i såväl tematik som berättarstil.

Priest, som Crackers skapare Jimmy McGovern skrivit manus till, var från början också tänkt som en produktion för BBC, men hann få premiär på vita duken innan den sänts i tv. Och den blev en succé. Antonia Bird flyttade till Hollywood. Några trodde nu att hon skulle bli avfälling. Men inte. Hennes första Hollywoodrulle Mad love (1995) var också den diskbänksrealistisk. I den efterföljande Face (1997) inledde hon ett långt samarbete med en av Englands främsta skådespelare, Robert Carlyle, som också arbetat med Ken Loach. Diskbänksrealismen övergav hon först med Ravenous, men aldrig engagemanget för de utsatta har hon aldrig lämnat.

Den nya tv-filmen om Cracker, Cracker nine eleven, är det andra specialgjorda avsnittet sedan serien officiellt avslutades 1995. Än en gång står Jimmy McGovern bakom manus. Den här gången besöker Fitz Cracker Storbritannien efter tio år i Australien. Där återupptäcker han gamla passioner och vill gärna imponera genom att visa att han fortfarande har vad som krävs och helt enkelt är bäst på att tränga in i en mördares psyke. En ny mordutredning visar sig oemotståndlig; Cracker ansluter sig till polisen, som leds av en ny polischef, för att försöka knäcka mordet på en amerikansk komiker. Spåren leder till en brittisk soldat som blivit traumatiserad efter tjänstgöring i Nordirland.

Som vanligt när det handlar om att nyansera orsakerna till terrorism i England, Nordirland och USA i exempelvis Irak var många av de engelska och amerikanska kritikerna negativa efter att filmen visats på tv. Andra hyllade McGoverns och Birds mod, ilska och förmåga att sätta problematiken i ett större perspektiv, att ställa de obekväma frågorna.

För ögonblicket befinner sig denna en av Storbritanniens mest spännande regissörer och politiska analytiker på tagningen för en kommande film The meat trade (2007) en film om liktjuvar i skotska Edinburgh, med bland andra Robert Carlyle i en av rollerna, en skådespelare som brukar kunna sälja film i Sverige.

Antonia Birds filmskapande tickar stadigt på och det finns många anledningar att hålla ögonen på henne.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984