Inrikes

Regeringen backar inte

Efter de omfattande protesterna har regeringen gjort några justeringar av sitt förslag till att förändra a-kassesystemet, men huvuddragen ligger fast: Ersättningsnivåerna ska, precis som i grundförslaget, sjunka från 80, via 70 till 65 procent och avgifterna ska höjas med högst 300 kronor i månaden. Dessutom höjs arbetsvillkoret vilket innebär att den som vill gå med […]

Efter de omfattande protesterna har regeringen gjort några justeringar av sitt förslag till att förändra a-kassesystemet, men huvuddragen ligger fast: Ersättningsnivåerna ska, precis som i grundförslaget, sjunka från 80, via 70 till 65 procent och avgifterna ska höjas med högst 300 kronor i månaden. Dessutom höjs arbetsvillkoret vilket innebär att den som vill gå med i en a-kassa måste arbeta minst 80 timmar i månaden för att få gå med. Denna del av förslaget kan utgöra ett lagbrott i och med att det indirekt diskriminerar kvinnor, som i större utsträckning drabbas av ofrivillig deltid och dessutom har större frånvaro för vård av barn, vilket gör det svårare för dem att bli medlemmar i en a-kassa.

De justeringar av förslaget som regeringen presenterade i sin proposition förra veckan är mycket små. Det var efter lagrådets invändning att arbetslöshetsför-säkringssystemet genom regeringens förslag innehåller en del som ”bör karaktäriseras som en skattedel” som förslaget modifierades i de fall avgifterna skulle blivit så höga att intäkterna blev större än utgifterna för utbetald a-kassa. Störst blir förändringen för farmacitjänstemännens a-kassa som i stället för en höjning på 220 kronor i månaden väntas drabbas av en höjning på 139 kronor i månaden, visar en sammanställning gjord av Sveriges Radio. Men för de flesta a-kassorna justeras förslaget med bara några kronor och för till exempel Kommunal och IF Metall blir avgiften med det nya förslaget till och med något högre än i ursprungsförslaget.

Saaks medlemmar får en höjning med cirka 260 kronor per månad, mot tidigare föreslagna 263 kronor, vilket är den tredje största höjningen.

Justeringarna av avgiftsnivåerna förändrar inte den kritiserade överfinansieringen av systemet, som ju redan i dag är självfinansierat fullt ut genom att intäkterna från arbetsmarknadsavgiften (som är en del av arbetsgivaravgiften) täcker utgifterna för arbetslöshetsersättning. Ett av regeringens uttalade syfte med förändringen är att få in pengar till staten för att finansiera skattesänkningar.

Justeringarna i förslaget innebär ett nollsummespel och förändrar inte vår prognos över intäkterna. I ett första skede handlar det om 10 miljarder men det kan bli uppemot 18 miljarder när fler får jobb, säger Sven Otto Littorins pressekreterare Mårten Wennberg till Arbetaren.

Lagrådet har inte heller granskat om detta innebär lagbrott, vilket bland annat SAC Syndikalisterna hävdat.

– Vårt uppdrag var begränsat till lagen om arbetslöshetskassor. Vi har inte tittat på de lagar som styr arbetsmarknadsavgiften, säger lagrådets ordförande Lars Beckman.

Om riksdagen antar propositionen kommer förändringarna att ge-nomföras vid årsskiftet. Den korta förberedelsetiden kan innebära ett administrativt kaos på a-kassorna.

Om vi ska respektera medlemsdemokratin hinner vi inte få regelverket på plats till årsskiftet. Detsamma torde gälla de flesta a-kassor. Riksdagen kan med sitt beslut tvinga a-kassorna att införa styrelsediktatur, säger Björn Eriksson, styrelseledamot i a-kassan Saak.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984