Kultur

Le – och sluta äta

Jag brukar försöka att inte slå in öppna dörrar, det är så lätt att pösa över av självrättfärdighet och inte tillföra särskilt mycket till den oftast viktiga fråga man ändå vill diskutera. Men ingen regel utan undantag, för nu känns det som om jag håller på att kvävas. Med start i Top model USA översvämmas […]

Jag brukar försöka att inte slå in öppna dörrar, det är så lätt att pösa över av självrättfärdighet och inte tillföra särskilt mycket till den oftast viktiga fråga man ändå vill diskutera.

Men ingen regel utan undantag, för nu känns det som om jag håller på att kvävas. Med start i Top model USA översvämmas vi av skönhets/modell-tävlingar i dokusåpaformat. Varje del av världen ska ha sin egen variant och det ena förhoppningsfulla skelettet efter det andra paraderar fram i Top model Skandinavien, Top model England, Top model Australien, Top model Världsrymden anfaller

I helgen gick ett reprismaraton av Sports Illustrateds sökande efter en ny bikiniomslagsflicka. Visserligen är det en något mer tillspetsad variant på temat ”ung-vacker-flicka-sökes”, men det gjorde också själva poängen så mycket tydligare. För man kan vrida och vända på det hur mycket man vill, i grund och botten handlar det om att skapa ett ideal av mänskliga klädhängare, ett ideal som är ouppnåeligt för de flesta människor, oavsett hur disciplinerad man är eller hur stark ens vilja är att vinna.

Dubbelmoralen når också oanade höjder. En av finalisterna är väldigt nervös över att ta en bild där hon bara har blomsterkransar som täcker brösten. ”Jag vet inte vad jag ska säga till pappa, han tycker att sådana bilder är förnedrande för kvinnor”, delger hon kameran. Så insiktsfullt av pappan, men vari ser han skillnaden mellan en blomsterkrans och en minimal tygbit, eller ännu hellre, hur kan hans dotters ålande i sanden för bilder som ska underhålla mäns fantasier vara okej, bara hon har lappar för utvalda delar av kroppen?

När vinnaren, en tjej med trasslig bakgrund, uppväxt i fosterhem och utdömd i skolan, hulkar fram mellan tårarna att hon nu minsann har ”visat alla dem som inte trodde på henne”, sitter jag själv med en blandning av gråt och kväljningar. För vad är det hon har visat världen, att hon kan puta med bröst och rumpa och se förförisk ut i vått hår? Är det så man vinner andras respekt?

Dagen efter läser jag i tidningen att en ung modell ramlat ihop död på en visning, hjärtat orkade inte med hennes självsvält längre.

Hon hade säkert kommit långt i Top model.

Missa inte:
Dokument utifrån satsar stort med Berättelsen om Mao, ett internationellt samarbete i fyra delar där ledarens styre ses genom kinesiska efterlevandes ögon.
– SVT1, tors 10 aug 22.00

Gitmo. Prisbelönad dokumentär, där filmarna Erik Gandini och Tarik Saleh tvingas navigera bland lögner och dimridåer när de försöker ta reda på vad som egentligen händer på Guantánamo-basen.
– SVT2, sön 13 aug 21.15

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984