Protesterna mot den franska lagen om minskat anställningsskydd för ungdomar, CPE, fortsätter med ökande styrka. I förra veckan var runt en tredjedel av landets universitet satta i blockad eller stängda och i lördags fyllde demonstrationer återigen gator över hela Frankrike. Protesterna, som tidigare främst drivits av studenter, har nu också fått stöd från fackligt håll. […]
Protesterna mot den franska lagen om minskat anställningsskydd för ungdomar, CPE, fortsätter med ökande styrka.
I förra veckan var runt en tredjedel av landets universitet satta i blockad eller stängda och i lördags fyllde demonstrationer återigen gator över hela Frankrike. Protesterna, som tidigare främst drivits av studenter, har nu också fått stöd från fackligt håll. Siffrorna på hur många som deltog varierar från polisens uppskattning på drygt en halv miljon till arrangörernas på en och en halv miljon.
På flera håll har kravaller utbrutit. I Marseilles försökte demonstranter tända eld på rådhuset. I Paris och några av dess förorter har hundratals personer gripits och många skadats efter att demonstranter som bränt bilar, byggt barrikader och kastat brandbomber mötts med tårgas och vattenkanoner från polisen. En demonstrant från post- och telefacket skadades svårt efter att ha trampats av framstormande kravallpolis och låg i tisdags i koma.
Under lördagen gav tolv olika student- och fackliga organisationer regeringen 48 timmar på sig att dra tillbaka lagen och hotade med att annars trappa upp kampen ytterligare.
Landets premiärminister Dominique de Villepin vägrar dock fortfarande att retirera.
I en intervju i ungdomstidningen Citato säger han att CPE måste få en chans, även om den kan förändras.
Regeringens argument för lagen är bland annat att den ska kunna resultera i fler och längre anställningar till unga som nu inte kan få annat än kortvariga säsongsarbeten. CPE-lagen ger arbetsgivarna rätt att säga upp unga anställda när som helst under de första två åren, utan att behöva ange ett skäl. Fack och studentorganisationer räknar med att det kan leda till ytterligare utnyttjande av unga arbetare, och ser en framtid där till exempel fackligt anslutna, anställda som kräver högre löner, som inte kan arbeta övertid eller är gravida riskerar att bli av med jobbet. Det kan också bli svårare att till exempel få låna pengar eller hyra en lägenhet för den som när som helst riskerar att bli av med jobbet.
Regeringen, å sin sida, hävdar att lagen inte öppnar för någon typ av diskriminering.
Redan i augusti förra året infördes en liknande anställningsform, CNE, som gäller arbetsplatser med färre än 20 anställda. Tanken är densamma som med CPE, att arbetsgivaren fritt ska kunna säga upp under de första två åren. Nu växer klagomålen mot effekterna av CNE och exemplen på människor som menar att de har blivit orättvist uppsagda tack vare det minskade anställningsskyddet blir fler.
På måndagskvällen stod det klart att regeringen inte tänkte lyssna på fackens och studentorganisationernas krav från lördagen om att helt dra tillbaka CPE. Organisationerna beslöt då att ordna strejker och ytterligare manifestationer torsdagen den 28 mars. Vissa av facken propagerade för en generalstrejk, men de tolv organisationerna kom så småningom fram till en kompromiss, för att inte riskera att splittra anti-CPE-rörelsen, enligt tidningen Le Monde.
Allt fler kräver nu att president Jacques Chirac inte ska underteckna lagen, något som krävs för att den ska träda i kraft i april som planerat, och regeringens popularitet sjunker stadigt. Enligt en opinionsundersökning gjord förra veckan tycker närmare hälften av Frankrikes befolkning att regeringen är ”för auktoritär”. I en annan opinionsundersökning, beställd av tidningen Libération, menar drygt 70 procent av de tillfrågade att protesterna som pågår nu är tecken på en djup och långvarig social kris för Frankrike.
