Inrikes

Rashets vinner valen i Danmark

Ett av förslagen i det nya integrationspaket som regeringen, med hjälp av Dansk folkeparti, har lagt fram är att nyanlända invandrare ska tvingas skriva på ett ”integrationskontrakt” om de vill kunna få permanent uppehållstillstånd. I kontraktet får personen bland annat intyga att hon eller han ska lära sig danska så fort som möjligt, och att […]

Ett av förslagen i det nya integrationspaket
som regeringen, med hjälp av Dansk folkeparti, har lagt
fram är att nyanlända invandrare ska tvingas skriva
på ett ”integrationskontrakt” om de vill kunna
få permanent uppehållstillstånd.

I kontraktet får personen bland
annat intyga att hon eller han ska lära sig danska så
fort som möjligt, och att man känner till att man
inte får slå sina barn i Danmark eller diskriminera
andra på grund av kön eller hudfärg. I kontraktet
finns också en punkt om att ta avstånd från
terrorism och en punkt där personen får intyga
att han eller hon känner till lagen om att flyktingar
måste återvända till sina ursprungsländer
om situationen där förbättras.

Förslaget har kritiserats hårt
från flera danska människorättsorganisationer.
Niels-Erik Hansen är jurist och ordförande för
en av dem, Dokumentations- och rådgivningscenteret om
racediskriminering.

– Detta är en ”signallag”,
en tom gest utan innehåll som enbart tjänar till
att misstänkliggöra en befolkningsgrupp genom att
kräva att man ska skriva under på att man inte
ska slå sina barn och annat som redan står i dansk
lag eller som vi alla är eniga om, säger han.

Ironiskt nog var Dansk folkeparti,
tillsammans med övriga borgerliga partier, de som slog
mest bakut när lagen mot barnaga röstades igenom
1997. Då menade de att en sådan lag var förkastlig
och ”som att vada med stora fyrkantiga stövlar in
i folks privatliv”. I dag kräver samma partier att
invandrare särskilt ska uppmärksammas om samma lag.

– Problemet är att landet olyckligtvis
har blivit överfullt med muslimsk så kallad kultur,
och i islam är det ju mannens rätt att slå
sina barn och sin fru gula och blå. Den form av våld
de utövar är ju av en sadistisk och en brutal karaktär.
Därför är det viktigt att vi får dem
att skriva på detta, sade Dansk folkepartis medborgarskapsord-förande
Søren Krarup nyligen

till tidningen Politikken, som svar
på varför partiet nu plötsligt trycker så
hårt på lagen om barn-aga.

En annan del i det föreslagna
paketet är att den som vill bli dansk medborgare måste
ha arbetat fyra av de fem senaste åren.

– Formellt sett är det en regel
som ska säkra att folk ska göra allt de kan för
att hitta arbete och blir självförsörjande
– och det vill de ju också. Problemet är att det
råder brist på arbetstillfällen och att det
samtidigt förekommer omfattande diskriminering på
arbetsmarknaden, säger Niels-Erik Hansen, som uppskattar
att arbetslösheten bland invandrare är mellan fyra
och fem gånger större än bland infödda
danskar.

Arbetskravet har också kritiserats
för att utestänga studerande, handikappade, barnlediga
och andra personer som av olika skäl inte kan arbeta.
Niels-Erik Hansen befarar att antalet som beviljas danskt
medborgarskap kan halveras om lagen genomförs.

– Det här kommer att innebära
att många danska invånare inte får rösträtt
och allt annat som följer med att vara dansk medborgare,
säger han.

Lagförslaget ska behandlas i
folketinget inom kort och kommer med all sannolikhet att gå
igenom, eftersom regeringen tillsammans med Dansk folkeparti
har majoritet.

Dansk invandringspolitik har redan
tidigare gjort sig känd som en av Europas hårdaste.
Förutom de redan existerande svårigheterna att
få uppehållstillstånd för utlänningar
som gift sig med danskar, språk- och kulturtest för
den som vill bli dansk medborgare och de nya lagskärpningarna
funderar nu också landets integrationsminister Rikke
Hvilshøj över möjligheten att införa
ett förbud mot att bära burka, vilket just nu håller
på att genomföras i Holland.

Har den repressiva invandringspolitiken
folkligt stöd?

– Man kan få en majoritet av
befolkningen att gå in för en skärpning av
utlänningslagen och medborgarskapslagen, men sam-ma personer
kan sedan tycka att det är förfärligt när
mamman i en familj utvisas och pappan och barnen blir kvar
i Danmark, vilket händer. Så i det enskilda fallet
kan folk se att det är fel, men generellt backar de upp
de här reglerna, säger Niels-Erik Hansen.

Någon stor opinion mot den rådande
politiken ser han inga utsikter till.

– Den här inställningen
går långt in i den danska socialdemokratin. Även
de skulle hålla fast vid politiken om de kom till makten.

Kommer det politiska klimatet mot
invandrare att fortsätta att hårdna, tror du?

– Ja, men nu är vi inne i en
topp, eftersom vi har kommunalval denna veckan. Efter valet
faller det, för att förstärkas igen om tre
år när vi ska ha folketingsval. Då blir det
plötsligt viktigt igen att prata om att det pågår
en muslimsk invasion som vi måste reagera mot, säger
Niels-Erik Hansen sarkastiskt.

Men han pekar också på
siffror som visar att den politiska hetsen mot invandrare
inte bara ger sig uttryck på valsedlarna:

– Man kan tydligt se att anmälningarna
om rasistiska yttringar har stigit 1998, 2001 och 2005 – just
de år vi har haft val. Och en period efter varje val
har också domarna mot rasistiska brott ökat våldsamt.

SARA JESWANI

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Lås upp alla artiklar!

 

Skriv upp dig på nyhetsbrevet, få en rabattkod som låser upp arbetaren.se i ett dygn