Ledare

Så rätt vi hade

Vi måste inse att det är ett systemfel som har uppstått, något som behövs har försvunnit och måste repareras.” Så sammanfattar Tor Larsson på Arbetslivsinstitutet sin analys av ohälsotalen i veckans Arbetaren. Denna enkla slutsats är tillräckligt ideologisk brännbar för att Malin Siwe på Dagens Nyheters ledarsida ska ifrågasätta hela Arbetslivsinstitutet existens. Det är en […]

Vi måste inse att det är
ett systemfel som har uppstått, något som behövs
har försvunnit och måste repareras.” Så
sammanfattar Tor Larsson på Arbetslivsinstitutet sin
analys av ohälsotalen i veckans Arbetaren.

Denna enkla slutsats är tillräckligt
ideologisk brännbar för att Malin Siwe på
Dagens Nyheters ledarsida ska ifrågasätta hela
Arbetslivsinstitutet existens. Det är en talande reaktion,
som tidigare drevs hårt av ledarskribenten Hanne Kjöller
på samma ledarsida. Samma Kjöller bör för
övrigt hållas räkning för att ha trummat

igenom bilden av Sverige som ett land
där offentliga försäkringar missbrukas.

Det som utredare Larsson nu har kunnat
belägga i sin forskning är att det finns en mytbildning
runt ohälsotalen som inte främjar lösningen
på problemen. Endast efter att ha gjort en rimlig krisbedömning
kan man skissa på vad som skulle kunna lösa de
ökade antalet sjukdagar. Men det är ingen lätt
uppgift.

Sjukdagarna kan spåras till
Göran Perssons välkända sanering av de offentliga
finanserna under 1990-talet. Nedskärningarna fick konsekvenser
man inte kalkylerat med, såsom att arbetsgivarnas ansvar
urholkades gentemot de anställda, vilket i sin tur ökat
utslagningen från arbetsmarknaden och därmed kostnaderna
för försäkringssystemen.

En förändring man skulle
kunna tänka sig att exempel Dagens Nyheter skulle vara
nöjd med. Men varför sluta där, när man
kan minska de gemensammas ansvar ytterligare?

I början av veckan lanserade
även socialdemokratiska utredaren Anna Hedenborg ett
inlägg i debatten om sjuktalen. Hon menar att taken borde
slopas för att på så sätt tvinga fram
en bredare solidarisering av de gemensamma utgifterna. En
rimlig tanke, om det fanns medel till det, snarare än
svarta hål inom vård och barnomsorg. Men Hedenborg
bygger sitt resonemang på den statistiskt säkerställda
uppgiften att det inom de högre inkomstskikten sällan
förekommer vare sig sjuk- eller långtidssjukskrivning.
Överlappar man Larssons och Hedenborgs verklighetsbeskrivning
framträder ett högst rimligt raster.

Skillnaderna mellan hög- och
låginkomsttagarnas arbetsförhållanden har
ökat. Ökat så till den milda grad att den
ena gruppen varken känner igen eller vill kännas
vid den andra gruppens livsbetingelser.

Och visst kan man diskutera begrepp
som utmattningsdepression eller utbrändhet, men bakom
dessa diagnoser döljer sig en samling kända fenomen
som infektionskänslighet, reumatism eller minnesförlust.
Och dessa tycks klart överrepresenterade i de lägre
inkomstskikten.

Ur arbetssäljarens perspektiv
har svaren hela tiden legat inom räckhåll. Nedskärningar
är kännbara, arbetsuppgifter staplas på varandra,
yngre prioriteras framför äldre och urholkningen
av Las innebar ytterligare en försvagning av arbetarnas
position. Lägg sedan till arbetsköparens ansvar
för tre sjuklöneveckor och att det är samma
ingenjör vid regeringsrodret som när nedskärningarna
startade.

Tor Larsson går inte så
långt, men vill man vara krass kan man nästan påstå
att sjuktalen uppstod som på beställning. Och det
var ju också vad som stod på plakaten under 1990-talet:
Låt inte de svagaste grupperna ensamma betala nedskärningarna.

Vill man sedan lägga ett genusperspektiv
på helheten hittar vi företrädesvis kvinnor
bland de långtidssjukskrivna. Jag vill minnas ett sorgetåg
av kvinnor som drog genom Stockholm hösten 1992. Svartklädda
kvinnor sörjde nedmonteringen av den offentliga sektorn.
Tänk så rätt vi hade.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984