Ledare

Farlig kartellbildning

När partierna trängs i mitten uteblir de annars klargörande intressekonflikterna. Ett klassiskt exempel är pensionsreformen från 1994: de borgerliga gjorde upp med socialdemokraterna (eller vice versa) varför den demokratiskt förankrade och troligtvis annars högljudda debatten uteblev. Plötsligt satt vi där med våra oranga kuvert och kunde inget annat. Samma utveckling stoppades i Frankrike av något […]

När partierna trängs i mitten
uteblir de annars klargörande intressekonflikterna. Ett
klassiskt exempel är pensionsreformen från 1994:
de borgerliga gjorde upp med socialdemokraterna (eller vice
versa) varför den demokratiskt förankrade och troligtvis
annars högljudda debatten uteblev.

Plötsligt satt vi där med
våra oranga kuvert och kunde inget annat. Samma utveckling
stoppades i Frankrike av något som närmast kan
liknas vid en generalstrejk.

På flera politikområden
bedrar blockpolitiken ögat genom allianser och konstellationer
där parterna har det gemensamt att de vill undvika debatt
för att skillnaderna har blivit förvillande små.

Sådana områden är
märkligt nog våra kanske mest omhuldade: skolan,
vården och omsorgen. Idag begränsar sig diskussionen
till ägande och organisationsformer (privat eller offentlig,
stopp- eller startlag) varför frågor om prioriteringar
av offentliga medel, visioner bakom fördelningspolitiken
och inte minst verkligheten själv blir satt på
undantag.

De rödgröna hamnar på
defensiven trots att de sitter i regeringsställning och
välfärdssektorn kastas runt i en kvartalsekonomi
där vår- och höstbudgetsatsningar gör
det omöjligt att driva långsiktig verksamhet. Därav
hopplösa anställningsformer: deltid, timmar eller
eviga vikariat. Och arbetsgivaren? Inte sällan en vänsterpartist
eller socialdemokrat.

Ibland klarnar dock bilden utan medverkan
av partikartellerna. Förra veckan sändes ett SVT-program
som uppdaterade hela den inhemska välfärdskartan.
Journalisten Pär Fjällström har under ett halvår
sammanställt denna generande sällsynta helhetsbild,
som ger såväl höger som vänster smäll
på fingrarna för generaliseringar och rena felaktigheter.

Att svänga sig med begrepp som
”nedskärningar” eller ”nedmontering”
av hela den offentliga verksamheten är direkt felaktigt,
samtidigt som det är en underdrift när man talar
exempelvis om barnomsorgen. Allt har inte blivit sämre,
men inte heller bättre. ”Alla” har däremot
blivit fler, och verksamheterna också.

Å ena sidan har utgifterna stigit,
å andra sidan har utdelningen ”per skaft”
minskat. Sjukvården utför fler höftledsoperationer
än någonsin och äldreomsorgen har aldrig varit
så utbyggd, samtidigt erhåller de äldre,
som inte bara blir äldre utan följaktligen också
skröpligare längre tid, kortare men alltmer intensiv
vård i livets slutskede.

På skolområdet har utbildningarna
blivit fler och utbildningsgraden högre, samtidigt som
kvaliteten i skolan har sjunkit. Det är alltså
alldeles sant att det går färre vuxna per ung,
och fler elever per skolbok.

De avvikande områdena gäller
barn och funktionshindrade. Inom barnomsorgen har en gigantiskt
utbyggnad av fritidsverksamheten inte givit mer pengar i budgeten
utan istället minskningar (!). Vad gäller handikappomsorgen
har den i stort sett vuxit fram sedan handikappreformen 1993,
vilket följaktligen ger mer kostnader.

Redan Välfärdsbokslutet,
som presenterades för några år sedan, slog
fast att den kanske största bristen i välfärdsdiskussionerna
var av demokratisk art: allmänheten känner inte
till de prioriteringar och förändringar som den
offentliga verksamheten har genomgått. Pär Fjällströms
”Välfärdsmysteriet” råder bot på
detta. Med fakta på bordet kan vi alla fundera på
hur vi vill ha det. Hur vi ska ösa in pengar i barnomsorgen
och varför en skattehöjning inte kommer att stöta
på problem.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984