Fem missar anklagar Lasse Morin Arbetaren, eller snarare mig, för i bevakningen av Junilistan. Jag känner mig tvungen att i korthet bemöta dem. 1. Jag håller inte med om att ”nästan alla partigrupper i EU-parlamentet innehåller lika fula typer som den Junilistan ingår i”. Junilistans grupp IND/DEM innehåller med få undantag bara ”fula” typer, och […]
Fem missar anklagar Lasse Morin Arbetaren,
eller snarare mig, för i bevakningen av Junilistan. Jag känner
mig tvungen att i korthet bemöta dem.
1. Jag håller inte med om att ”nästan
alla partigrupper i EU-parlamentet innehåller lika fula typer
som den Junilistan ingår i”. Junilistans grupp IND/DEM
innehåller med få undantag bara ”fula” typer,
och bortsett från de rena fascisterna utan tvekan de ”fulaste”
typerna i EU-parlamentet.
2. Jag har aldrig hävdat att ministrar
och presidenter ska behandlas generösare än parlamentariker.
Men Morins analogi håller inte – samarbetet i parlamentets
partigrupper är frivilligt medan det får betydligt större
konsekvenser att avbryta hela EU-samarbetet eller att till exempel
helt isolera Italien på grund av att Lega Nord ingår
i regeringen. Om demokratiska krafter i Italien så begärde
skulle jag ändå tycka att det vore riktigt.
3. Morin kallar min ledare i nr 29/04 poänglös.
Är det så svårt att skilja på ”de borgerliga”
(i dagligt tal partierna till höger om mitten) och en ”borgerlig
politik” (= högerpolitik)? Om inte är det inget märkligt
med att ickeborgerliga partier kan bedriva borgerlig politik.
4. Jag har försökt vara tydlig,
och i den mån idéerna är ”grumliga”
beror det bara på utrymmesbrist och egna tillkortakommanden.
5. Instämmer till fullo (även
om Morins resonemang är något grumligt).
