Inrikes

Palestinsk fångrevolt får svenskt stöd

Omkring hälften av de 8000 palestinier som av politiska skäl hålls i israeliska fängelser – ofta utan rättegång – idkar sedan över två veckor absolut matvägran i protest mot stränga förhållanden. Kraven är i första hand humanitära. Fångarna får, enligt Internationella Juristkommissionens gren på Västbanken, bara motta besök från familjemedlemmar i sällsynta fall, och då […]

Omkring hälften av de 8000 palestinier
som av politiska skäl hålls i israeliska fängelser
– ofta utan rättegång – idkar sedan över två
veckor absolut matvägran i protest mot stränga förhållanden.
Kraven är i första hand humanitära. Fångarna
får, enligt Internationella Juristkommissionens gren på
Västbanken, bara motta besök från familjemedlemmar
i sällsynta fall, och då med en glasvägg emellan;
de utsätts för frekventa nakenvisiteringar och nekas tillbörlig
sjukvård. Bruket av tortyr i israeliska fängelser – med
stöd av lagen – är också välkänt sedan
länge. Hungerstrejkens krav är följaktligen att fångarna
ska få sina grundläggande rättigheter erkända.

Antalet palestinier i israeliska fängelser
har mångdubblats sedan Israel återockuperade de självstyrande
enklaverna i april 2002. Massarresteringar används systematiskt
för att bryta ner motståndsgrupper och försöka
pressa individer att bli kollaboratörer. De politiskt viktiga
fångarna döms till långvariga fängelsestraff,
medan omsättningen är relativt hög för andra,
mer ordinära fångar.

Missnöjet på fängelserna
– som snarare är muromgärdade tältläger – har
länge växt. Fångfrågan mobiliserar också
stora energier i det palestinska samhället: så gott som
varje familj har någon medlem eller släkting i fängelse,
och manifestationer till stöd för fångar hör
till de få där kvinnor överallt deltar.

Den nuvarande hungerstrejken har skapat
huvudvärk för Israel, men hittills har svaret varit omutligt.
”De kan strejka en dag, en månad, till och med tills
de dör, men vi kommer inte att ge efter för deras krav”,
förklarade tidigt den israeliske säkerhetsministern Tzachi
Hanegbi. Hans kollega med hälsoportfölj stängde därpå
alla israeliska sjukhus för de hungerstrejkande och slog fast
att ”våra patienters och läkares liv ska inte få
komma i fara genom att vi tar emot dessa mördare”.

Nya åtgärder har satts in för
att knäcka fångarnas motståndsvilja. Palestinian
Prisoners Society rapporterar att judiska fångar – vanliga
kriminella – beordrats att ordna grillning i korridorerna för
att fresta de hungerstrejkande, som också har fått se
fångvaktarna inta sina måltider framför ögonen
på dem. Fångarna har fråntagits det livsnödvändiga
saltet, liksom böcker, tidningar och cigaretter. Vidare har
de hungerstrejkande flyttats runt mellan olika avdelningar, väckts
mitt i natten, utsatts för elchocker och tvingats klä
av sig nakna, medan deras ledare satts i isoleringsceller.

Förra fredagen avbröt 350 fångar
i Ashkelon sin strejk, inför utlovade förhandlingar med
fängelseledningen. Det visade sig dock att ledningen inte hade
för avsikt att möta fångarna, och på söndagen
var hungerstrejken åter fulltalig.

De 4000 fångar som ännu inte
anslutit sig har utfört tillfälliga strejker och andra
protester.

Mot slutet av förra veckan spred sig
sympatiaktionerna. Tillfälliga hungerstrejker organiserades
i Arafats högkvarter i Ramallah, hos den grekisk-ortodoxe patriarken
i Jerusalem, bland druserna på de ockuperade Golanhöjderna,
runt om på Västbanken och i de palestinska byarna inne
i staten Israel liksom på universitet i Kairo. Men också
i Stockholm. För att visa solidaritet arrangerade palestinier
en tre dagars hungerstrejk framför Riksdagshuset.

I ett tält vid Mynttorget satt sju
före detta politiska fångar i israeliska fängelser.

– Vårt mål är att både
riksdagsledamöter och vanliga svenskar ska se vår aktion.
Vi vill visa hur den palestinska kampen förs i fängelserna
i Israel, säger Ahmad Adawi till Arbetaren.

Palestinier försöker väcka
omvärldens ilska genom att dra paralleller till skandalen i
Abu Ghraib-fängelset i Irak. Enligt Adawi är inte det
som hände där värre än det palestinska fångar
dagligen utstår.

Abdal Nasser Shloun satt i israeliskt fängelse
mellan 1984 och 1994. Under den perioden genomfördes liknande
hungerstrejker vid tre tillfällen: 1984, 1987 och 1991.

– De tidiga hungerstrejkerna kunde handla
om att försvara rätten till att studera eller att få
bättre kost i fängelset. Till en början tillmötesgick
fängelseledningen våra krav, för att sedan försämra
villkoren igen. Vi får hoppas att den här strejken ger
mer bestående resultat, säger Abdal Nasser Shloun till
Arbetaren.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984