Obetald övertidsarbete ökar

Antalet övertidstimmar minskar för både arbetare och tjänstemän. Första kvartalet i år var övertidsvolymen den lägsta på 19 år. En anledning till detta är visserligen årets almanacka, att helger som jul och midsommar ligger på ett sådant sätt att arbetstiden ökar. Men Mats Essemyr, TCO, menar att en del av förklaringen samtidigt är att kraven […]

Antalet övertidstimmar minskar för
både arbetare och tjänstemän. Första kvartalet
i år var övertidsvolymen den lägsta på 19
år. En anledning till detta är visserligen årets
almanacka, att helger som jul och midsommar ligger på ett
sådant sätt att arbetstiden ökar.

Men Mats Essemyr, TCO, menar att en del
av förklaringen samtidigt är att kraven på flexibilitet
i arbetslivet ökat – på arbetsgivarnas villkor. Att allt
fler jobbar övertid utan att få betalt.

Den slutsatsen drar han bland annat utifrån
en undersökning som TCO lät göra 2001, som pekar
på att den obetalda övertiden ökat, framför
allt för tjänstemän. Undersökningen visar att
i genomsnitt 0,8 procent av det faktiska arbetet är övertid
– och att var fjärde tjänsteman arbetar mer än 16
timmar obetald övertid per månad.

– LO-gruppernas scheman och avtal gör
det svårare att dölja dold övertid. Men tjänstemännens
arbeten är ofta organiserade så att dold övertid
ingår.

Mats Essemyr drar slutsatsen att arbetslivet
förändrats på arbetsgivarnas villkor och att de
fackliga organisationerna därför bör flytta fram
sina positioner.

– Det finns ett tryck från arbetsgivarhåll
för ökad flexibilisering. Det har inneburit att folk jobbar
50-70 timmar per vecka när det behövs. Eftersom endast
200 övertidstimmar får läggas ut per år är
allt därutöver dold övertid.

Ett sätt att komma tillrätta med
detta är enligt Mats Essemyr att bemanningen ökar och
att ordet flexibilitet ges en annan innebörd.

– Flexibilitet är något positivt
om det handlar om arbetstagarnas inflytande över arbetssituation
och arbetstider så att möjligheterna ökar att få
livspusslet att gå ihop vad gäller jobb och privatliv.
Om inte facken möter arbetsgivarnas tryck kan vi hamna i en
negativ spiral som leder oss till ett träsk, säger han.

I kommande avtalsrörelser tror Mats
Essemyr att det finns mycket att lära av Elektrikerförbundets
strejk förra sommaren, då de ifrågasatte stressen
i sin arbetssituation.

– Det handlar ytterst om vem som ska bestämma
över bemanningen. Det ska vi ta med oss in i nästa avtalsrörelse.

Rapporten från Svenskt Näringsliv
omfattar omkring 200000 arbetstagare på 2 500 arbetsplatser
och den jämför övertidssituationen från 1985
till 2004. Den enda bransch där den betalda övertiden
ökat är enligt rapporten byggbranschen. Inom transport
har den betalda övertiden minskat från sex procent 1990
till fyra procent 2003 och inom tillverkningsindustrin har övertiden
minskat från omkring fem procent 1995 till tre procent 2003.

En av förklaringarna till nedgången
sägs bero på att lokala avtal blivit mer flexibla, så
att övertid skjuts framåt och utjämnas då
det är lugnare i produktionen.