Inrikes

Svårare få asyl av humanitära skäl

Utlänningsnämnden tar hand om överklaganden av Migrationsverkets beslut och det som kallas ny ansökan, där en flykting kan ta upp nya asylskäl. Nämnden har länge kritiserats – av asylrättsrörelsen, men också av till exempel justitieombudsmannen – för alltifrån att hantera ärenden för långsamt till att fälla godtyckliga och främlingsfientliga domar. I november 2001 beslöt en […]

Utlänningsnämnden tar hand om
överklaganden av Migrationsverkets beslut och det som kallas
ny ansökan, där en flykting kan ta upp nya asylskäl.
Nämnden har länge kritiserats – av asylrättsrörelsen,
men också av till exempel justitieombudsmannen – för
alltifrån att hantera ärenden för långsamt
till att fälla godtyckliga och främlingsfientliga domar.
I november 2001 beslöt en enig riksdag att nämnden ska
ersättas av domstolsprocesser i kammarrätt och länsrätt
och bad regeringen återkomma med förslag.

Michael Williams är ordförande
för Farr (Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd)
och en av de som förespråkar en nedläggning av Utlänningsnämnden.

– Asylprocessen är i dag inget tvåpartsförfarande.
Man möter inte den som ska fatta beslut i ärendet och
det finns ingen hög grad av muntlighet. Dessutom är det
svårt att få insyn i beslutsunderlaget, säger han.

Ett aktuellt exempel är den iranske
vänsteraktivisten och advokaten Masoud Nasiri, som den 16 juni
fick avslag från Utlänningsnämnden på sin
asylansökan. Detta trots att han fått information om
att ett politiskt mål förbereds mot honom av Irans revolutionsdomstol.
Masoud Nasiris bror Saeed Nasiri säger till Arbetaren att åtalet
gäller ”brott mot rikets säkerhet” vilket i
värsta fall kan bestraffas med döden. Masoud Nasiri stod
under övervakning och hans telefon var avlyssnad när han
flydde 2002. Amnesty International förklarade för Utlänningsnämnden
att Nasiris uppgifter står i överensstämmelse med
Amnestys uppgifter.

Advokat Sten de Geer säger att hans
klient blev utsatt för en brysk och nedlåtande behandling
i Utlänningsnämnden.

– Han blev ständigt avbruten. Nämnden
missuppfattade också vad Migrationsverket skrivit i sitt beslut.
Intrycket som gavs var att nämnden i förväg bestämt
sig för att avslå ansökan och att den ville utnyttja
förhandlingen till att finna ytterligare motiveringar för
denna utgång, säger Sten de Geer.

Vänsterpartiets riksdagsledamot Ulla
Hoffman har i en skriftlig fråga till migrationsminister Barbro
Holmberg tagit upp Utlänningsnämndens avslag på
Masoud Nasiris ansökan. Trots att de flesta regeringar – inklusive
den svenska – anser Iran vara en av de värsta staterna vad
gäller brott mot mänskliga rättigheter biföll
Migrationsverket bara 10 procent av alla asylansökningar från
iranier under 2003. En oroande utveckling, anser Ulla Hoffman.

Sten de Geer menar att det finns skäl
till att nedläggningen av Utlänningsnämnden har dröjt
så länge.

– Utlänningsnämnden har i praktiken
till uppgift att verkställa ett politiskt beställningsarbete
från regeringen – att till varje pris hålla den utomeuropeiska
invandringen på lägsta möjliga nivå. Genom
att utse ordförande som har denna uppfattning behåller
regeringen kontrollen. Regeringen vill inte förlora kontrollen
över tillämpningen av utlänningslagen och internationella
konventioner genom att oberoende domstolar får ta över,
säger Sten de Geer.

I början av året presenterade
regeringen ett förslag till ny asyllagstiftning, där den
vill avskaffa möjligheten att inlämna en ny ansökan
efter slutgiltigt avslag. Den vill också lägga ner nämnden,
men först på sikt. Enligt ett underlag som regeringen
presenterade i maj kommer det att dröja ända till 2008
innan rättsväsendet kan hantera asylöverklaganden,
och det till en kostnad av en miljard kronor.

Övriga partier vill också avskaffa
möjligheten till ny ansökan – men först efter att
Utlänningsnämnden har lagts ner och en rättssäker
prövning införts. Sedan förhandlingarna kärvat
lades regeringens förslag på is till i höst. Socialdemokraterna
tror, enligt Dagens Nyheter, att det går att hitta en kompromiss,
som går ut på att överklagan sker i en ny migrationsdomstol
i stället för i kammar- och länsrätt.

Ytterligare ett hinder mot att föra
över asylprocesserna till domstolsväsendet har varit att
lagrådet anser att asyllagstiftningen är alldeles för
oklar för att tolkas av domstolar.

Förra veckan presenterade regeringen
en utredning om att förtydliga lagstiftningen. Enligt denna
ska det bli lättare för barn och svårt sjuka som
inte kan få vård i hemlandet att få asyl, liksom
för människor som har etablerat sig i samhället.
Men det ska bli svårare att få asyl av humanitära
skäl – endast de som har ”synnerligen ömmande skäl”
ska få asyl, medan alla partier utom socialdemokraterna och
moderaterna, vill att det ska räcka med den mildare formuleringen
”särskilda skäl”. De två partierna utnämndes
då till ”järnaxeln i svensk flyktingpolitik”
av vänsterpartiets Kalle Larsson och folkpartiets Erik Ullenhag.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984