Ledare

USA:s absurda Kubapolitik

I söndags var det fest på Hotel Nacional i den kubanska huvudstaden Havanna. Det dansades och dracks smakfulla romdrinkar och ett uttalande lästes upp från turistministeriet, rapporterar CNN. På rekordtid har Kuba detta år nått en miljon utländska besökare och målet för 2004 är rekordantalet två miljoner turister. Det är goda nyheter för Kuba, där […]

I söndags var det fest på
Hotel Nacional i den kubanska huvudstaden Havanna. Det dansades
och dracks smakfulla romdrinkar och ett uttalande lästes upp
från turistministeriet, rapporterar CNN. På rekordtid
har Kuba detta år nått en miljon utländska besökare
och målet för 2004 är rekordantalet två miljoner
turister. Det är goda nyheter för Kuba, där 40 procent
av landets dollarinkomster kommer från turister som söker
bad och sol på den karibiska ön.

Turismen och dollarhandeln är dock
inte problemfri och korruptionsanklagade direktörer i landets
största turistföretag, Cubanacan, sparkades förra
året och turistministern fick gå i februari.

USA gör dock allt som står i
Vita husets makt för att se till att folk inte reser till Kuba.
2004 är ett valår och presidentvalet år 2000 hängde
på ett litet antal röster i Florida, den delstat där
exilkubaner har ett stort inflytande.

Den 6 maj presenterade George W Bush de
senaste planerna för hur Fidel Castros regim ska störtas.
Det handelsembargo som USA införde 1961 ska skärpas ytterligare.
För Vita huset spelar det ingen roll att FN:s generalförsamling
med stor majoritet sedan tolv år tillbaka varje år fördömer
handelsembargot.

Den 4 november 2003 fördömde 179
länder USA:s embargo, medan USA endast fick stöd av Israel
och Marshallöarna medan Marocko och Mikronesien lade ned sina
röster. Generalförsamlingens beslut är dock inte
bindande, till skillnad från beslut i säkerhetsrådet.

Bushs nya åtgärder slår
hårt mot de många kubaner som lever i exil i USA, men
som efter tillstånd från myndigheterna i USA kan få
resa på hembesök och då ofta för med sig dollar
till släktingar. Under 2002 fick omkring 120000 USA-kubaner
tillstånd till en årlig hemresa, men nu ska dessa besök
endast få göras vart tredje år. Summan dollar USA-kubanerna
får spendera på Kuba minskas också, från
164 dollar till 50 dollar per dag. Bush meddelade också att
de pengar som USA-kubaner får skicka till släktingar
i hemlandet i fortsättningen bara får gå till nära
familjemedlemmar. Dessa åtgärder slår mot de mänskliga
kontakterna och det är knappast troligt att vare sig exilkubanerna
i USA eller deras släktingar på Kuba automatiskt kommer
att rikta sitt missnöje mot Castro.

– Detta är en humanitär, inte
en ekonomisk, fråga, sade Diana Valido, bankanställd
i Havanna till Financial Times. Min 84-åriga faster kommer
hit från Miami varje år för att träffa sin
syster och andra släktingar.

Andra åtgärder i Vita husets
paket på 59 miljoner dollar handlade om ekonomiska bidrag
till oppositionella på Kuba och att låta ett militärt
flygplan flyga runt Kuba för att återutsända Radio
Martís program från Miami.

Dessutom ska amerikanska fonder också
användas för att sprida ”information” över
hela världen att Kuba härbärgerar terrorister, bedriver
subversion i Latinamerika och ägnar sig åt en begränsad
forskning kring offensiva biologiska vapen.

Det var föga förvånande
att Dagoberto Rodriguez, som företräder Kubas intressekontor
i Washington, kallade Bushs program för en ”en destabiliseringsplan
mot en legitim regering” och att Fidel Castro ledde uppemot
en miljon demonstranter i en protestmarsch i Havanna mot Bushs ”världstyranni”.

Medan den kubanska regeringen har låtit
höja priserna i de dollarbutiker som existerar vid sidan av
de statliga butikerna för att möta USA:s åtgärder
har också regeringen vidtagit andra åtgärder.

Kubas utrikesminister Felipe Perez Roque
har meddelat att exilkubaner som vill resa till Kuba nu kan göra
så utan tillstånd. Barn till exilkubaner erbjuds stipendier
så att de kan studera gratis på kubanska universitet.

Och den 21 maj inleddes en tredagarskonferens
i Havanna med temat försoning. 500 exilkubaner kom från
49 länder runt om i världen för att möta Castro.
Många av dem hade lämnat Kuba redan före revolutionen
1959 men här fanns också deltagare i den CIA-stödda
invasionen i Playa Girón, Grisbukten, 1961 och sju av dessa
forna fiender återfick sitt kubanska medborgarskap.

En av dem, Antonio Zamora, arbetar numera
som advokat i Miami och var en av grundarna av CANF, en av de viktigaste
antikommunistiska grupperna bland exilkubanerna. Zamora lämnade
dock CANF 1992 och beklagade att han som ung hade blivit en bricka
i det kalla kriget. Han anklagade enligt nyhetsbyrån AP USA:s
regering för att vara totalt okunnig när det gäller
den kubanska verkligheten och sade att till och med konservativa
exilkubaner i Florida säger att de inte längre kommer
att rösta på Bush.

Den demokratiske senatorn Max Baucus har
kallat Bushs plan för att underminera den kubanska regimen
för ”absurd” och har i stället efterlyst brobyggande
till Kuba.

Den politik som Vita huset presenterade
den 6 maj får inte heller stöd av ledande dissidenter
på Kuba. Eloy Gutierrez Menoyo och Manuel Cuesta gick till
USA:s intressekontor i Havanna för att överlämna
en protest.

– USA:s planer är en hårresande
inblandning i kubanska angelägenheter, sade Eloy Gutierrez
Menoyo från Cambio Cubano.

– Det är varken lämpligt eller
acceptabelt att någon kraft utanför Kuba försöker
styra den kubanska övergångsprocessen, var Oswaldo Payas
kommentar.

Paya fick 2002 EU-parlamentets Sacharov-pris
för sitt arbete för demokrati på Kuba och lanserade
förra veckan en ny plan för att genom dialog skapa en
övergång från enpartistyre till demokrati.

Medan USA skärper sin aggressiva politik
mot Kuba fortsätter också Castros regim att döma
dissidenter till fängelsestraff. De senaste veckorna har ett
tiotal personer dömts enligt luddiga anklagelser om störande
av allmän ordning och liknande. De 75 personer som dömdes
i mars 2003 sitter fortfarande kvar, dömda till groteskt långa
straff.

Bushs Kubapolitik måste avvisas. Samtidigt
är det viktigt att fortsätta att kräva att de kubaner
som är dömda för sina åsikter, eller för
att de utan våld arbetar för en regimförändring,
omedelbart friges.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984