Inrikes

”Oseriösa strejker oacceptabelt”

Svenskt näringslivs vice VD Jan-Peter Duker skriver i ett brev till arbetslivsminister Hans Karlsson att regeringen förutsättningslöst måste utvärdera spelreglerna för lönebildningen. ”År 2003 var det värsta strejkåret sedan 1990 räknat i antalet förlorade arbetsdagar. I flera fall har de fackliga kraven markant avvikit från det ansvar som är fundamentet i det nuvarande systemet med […]

Svenskt näringslivs vice VD Jan-Peter
Duker skriver i ett brev till arbetslivsminister Hans Karlsson att
regeringen förutsättningslöst måste utvärdera
spelreglerna för lönebildningen.

”År 2003 var det värsta
strejkåret sedan 1990 räknat i antalet förlorade
arbetsdagar. I flera fall har de fackliga kraven markant avvikit
från det ansvar som är fundamentet i det nuvarande systemet
med kollektivavtalsförhandlingar. I några fall har agerandet
varit helt oseriöst”, skriver Jan-Peter Duker enligt TT,
som har läst brevet.

Till dessa ”oseriösa”
strejker räknas Svensk Lokförarförenings kamp för
ett eget kollektivavtal, Elektrikerförbundets strejk mot pressade
byggtider i våras, samt strejker av SAC-Syndikalisterna.

– Vi ser ett mönster där
små utbrytarorganisationer utan kollektivavtal attackerar
företag som redan träffat kollektivavtal med sin normala
fackliga motpart. Det tycker vi är oacceptabelt, säger
Kent Brorsson, arbetsrättschef på Svenskt Näringsliv
till Arbetaren.

Han går inte så långt
som att strejker helt ska förbjudas på arbetsplatser
där kollektivavtal är tecknade – ”det har vi inte
sagt”, säger han – men tycker att politiska strejker och
sympatistrejker ska begränsas hårt, och att de ska vara
väldigt korta.

– Utrymmet för politiska strejker
ska vara minimalt. Även Arbetsdomstolen har visat att utrymmet
ska vara utomordentligt begränsat, men den har tummat på
principen på senare år. Det har skett ett antal politiska
strejker där utrymmet har ökat.

Kent Brorsson avser främst två
strejker mot EU-beslut om privatiseringar: Hamnarbetarförbundets
år 2001 och syndikalisternas strejk på pendeltågen
i Stockholm förra vintern.

Men var inte de strejkerna korta?

– Det började med ett par timmar,
men de har blivit längre.

Syndikalisternas strejk var ett dygn.
Tycker ni att det är för länge?

– Oja, ett dygns strejk hinner ge
stora skador på ett sårbart företag.

Sympatistrejker bör inte alls
få tillämpas generellt, menar Kent Brorsson.

– Det drabbar också företag
som redan har gjort upp med sin normala motpart.

Elektrikerförbundet är inget
utbrytarfack, och strejken i våras skedde efter att avtalet
hade sagts upp i vederbörlig ordning. Men Kent Brorsson menar
att strejken bröt mot god förhandlingssed genom att fackets
krav inte var rimliga.

– Den traditionella förhandlingsseden
håller på att luckras upp, säger han.

Hur vill ni åtgärda det?

– Genom att ge Medlingsinstitutet
större befogenheter att skjuta upp eller helt avbryta varslade
konflikter. De ska ta hänsyn till en konflikts proportionalitet,
och väga in god sed, skadeverkningar på företaget
och rimligheten i de fackliga kraven.

Lars Hammarberg, SAC:s generalsekreterare,
tycker att Svenskt Näringsliv själv borgat för att
konflikterna på arbetsmarknaden ökar.

– Samma krafter som verkar för
avreglering, privatisering och att marknaden ska styra vill också
att arbetarnas försvar mot den ökande utsugningen, strejkrätten,
ska försvagas. Det är ologiskt, säger han.

– Att inskränka strejkrätten
är som att bakbinda målvakten och förbjuda honom
att ta bollen med händerna.

Men han ser allvarligt på förslagen
om att inskränka strejkrätten. Om förslagen missgynnar
mindre fack tycker han att det rimmar illa med föreningsrätten.

– Om det behövs kommer vi bekämpa
förslagen, säger Lars Hammarberg.

– Och om förslagen gynnar de
stora förbunden men missgynnar oss kan vi inte lita på
LO i den kampen, även om LO så sent som i somras avfärdade
Svenskt Näringslivs förslag om att inskränka den
politiska strejkrätten.

Det konkreta förslaget i brevet
från Svenskt näringsliv är att den översyn
av Medlingsinstitutet, som regeringen redan har aviserat ska ske
efter årets stora avtalsrörelse, ska få ett bredare
mandat och inkludera alla spelregler för lönebildningen.

Näringsdepartementet har ännu
inte hunnit svara på brevet, och vill därför inte
heller kommentera de förslag som läggs fram där,
säger Ellen Linder, politisk sakkunnig på Näringsdepartementet,
till Arbetaren.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984