Radar

Alternativ valutafond

Känn din fiende – för om du är intresserad av global rättvisa och vill arbeta för det kan det inte ha undgått dig att de stora organisationerna och institutionerna Världshandelsorganisationen, Världsbanken och Internationella valutafonden sällan är på din sida. Så hur fungerar de, vilka mål har de, och hur kan vi påverka dem? Några av […]

Känn din fiende – för om
du är intresserad av global rättvisa och vill arbeta för
det kan det inte ha undgått dig att de stora organisationerna
och institutionerna Världshandelsorganisationen, Världsbanken
och Internationella valutafonden sällan är på din
sida.

Så hur fungerar de, vilka mål
har de, och hur kan vi påverka dem? Några av de frågorna
får vi svar på i Joseph Stiglitz bok

Globaliseringen och dess kritiker.
Stiglitz har suttit med runt borden. Han var ekonomisk rådgivare
till Clintonadministrationen och vice ordförande i Världsbanken
i slutet av 1990-talet. Dessutom fick han Nobelpriset i ekonomi
2001. Men han är ingen politiker utan snarare en rätt
klarsynt akademiker. Hans kritik av i första hand valutafonden
är helt tillintetgörande och den har inte gjort honom
populär i Washington, där fonden håller till.

Världsbanken och Valutafonden
startades efter andra världskriget för att stödja
återuppbyggnaden och skapa ekonomisk stabilitet. Men under
1980-talet togs fonden över av nyliberaler och den fick en
mer marknadsfundamentalistisk inriktning.

Stiglitz skriver att fonden utöver
att arbeta för ekonomisk stabilitet fick det outtalade målet
att ta tillvara finansmarknadens intressen. Det innebar att valutaregleringar
ska avskaffas och offentlig verksamhet och egendom ska bjudas ut
på den internationella marknaden. Även utvecklingsländer
förbjöds att statligt reglera valutans värde eller
upprätta tullskydd för industrier tills de har mognat
– trots att detta var en förutsättning för till exempel
USA:s, Japans och Sydkoreas ekonomiska uppsving.

Sammantaget var Valutafondens villkor
för att bevilja lån rena självmordspolitiken för
länder som inte redan har en väldigt stabil ekonomi.

Så här behandlades utvecklingsländerna
utan att kritiken mot Valutafonden blev särskilt stark. Men
när det mot slutet av 1990-talet var Ryssland och de asiatiska
”tigerekonomierna” som drabbades blev både följderna
av politiken större och motståndet mot den starkare.
Stiglitz bok är en del av dessa försök att minska
valutafondens, Världsbankens och Världshandelsorganisationens
understöd till de rika ländernas kamp mot de fattiga.

Så vad bör då göras?
Stiglitz argumenterar för en mer socialliberal linje där
länder som behöver stöd ska få det utan villkoret
att de öppnar alla dörrar för det internationella
kapitalet. I stället ska de få möjlighet att själva
styra sin ekonomiska politik och kliva ut på världsmarknaden
i den takt som bäst gynnar den egna befolkningen. Det vore
förstås bra, men Stiglitz är själv pessimistisk
om möjligheterna att förändra de riktlinjer som Internationella
valutafonden arbetar efter. Dess ledning anser sig inte behöva
några råd.

En annan möjlighet vore att det
fanns fler världsomspännande institutioner som kunde erbjuda
lån till fattiga länder så att de inte vore utlämnade
till valutafondens godtycke. Lite mer marknadsekonomi på det
här området, så att säga. Om organisationer
som har andra bevekelsegrunder än de marknadsfundamentalistiska,
som FN:s arbetsorganisation ILO och världshälsoorganisation
WHO och liknande – även utanför FN – tog en del av den
här utlåningen skulle de fattiga länderna få
fler möjligheter att komma över pengar och deras position
skulle stärkas.

Utvecklingsländernas nej till
Världshandelsorganisationens nya handelsavtal i Cancún
i höstas och sociala forum runt om i världen kanske kan
vara steg på vägen mot att gripa initiativet. Strid kommer
det förstås att bli.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984