Bara sedan förra fredagen har fler än 140 000 kurder flytt undan Islamiska statens, IS, terror i det kaotiska inbördeskrigets Syrien.
En av alla dem som flytt helvetet är Sabha Asravi som säger till nyhetsbyrån AFP att IS hotat döda alla kurder mellan 7 och 77 år i hans hemby.
FN:s flyktingorgan UNHCR varnar för att ännu fler kan tvingas på flykt om jihadisternas attacker fortsätter och vädjar därför till omvärlden om hjälp för att snabbt kunna ställa i ordning nya tillfälliga flyktingboenden.
Samtidigt stoppar turkisk militär kurder i det egna landet från att ta sig över gränsen i motsatt riktning för att bekämpa IS, något som lett till våldsamma sammandrabbningar vid de stängda gränsstationerna.
Per Jönsson är Mellanösternexpert vid Utrikespolitiska institutet. Han säger till Arbetaren att situationen för kurderna i Syrien försämrats avsevärt den senaste tiden.
– Fram till alldeles nyligen tillhörde egentligen kurderna de enda vinnarna i krigets Syrien. De lyckades driva igenom självstyre sommaren 2012 och organiserade självförsvarsstyrkor med stor framgång. Men de har inte tagit ställning i konflikten, vare sig för Assadregimen eller för de många rebellgrupper som finns i landet, något som nu utnyttjas av IS i det allra grövsta, säger Per Jönsson.
Enligt många bedömare bygger IS sin strategi på att slå till i områden där det redan finns sprickor mellan olika befolkningsgrupper.
I området där kurderna har sina byar finns också många syrier som inte uppskattar att kurderna valt att hålla sig utanför konflikten.
Därför, förklarar Per Jönsson, lägger de nu inte två strån i kors för att hjälpa kurderna mot jihadistgruppens brutala attacker.
Inte heller Turkiet, dit över 100 000 kurder alltså flytt, har än så länge gjort något för att bekämpa IS.
– Turkiet har just fått 49 diplomater som hade tagits gisslan släppta av IS och president Erdogan menar att det kunde ske efter diplomatiska förhandlingar. Att de nu även stoppar kurder från att ta sig över gränsen för att slåss inne i Syrien kan ses som ett återgäldande för att de fått tillbaka sina gisslantagna, säger Per Jönsson.
Sent under tisdagen sade dock Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att landet kan komma att bistå militärt i kampen mot IS.
Det var också första gången han officiellt kallade Islamsiska staten för en terrororganisation.
Många frågar sig dock vad uttalandet betyder i praktiken då den kurdiska gerillan PKK skulle kunna vinna inflytande på en ökad väpnad kamp mot IS.
Även Storbritannien har deklarerat att de kan komma att ansluta sig till de USA-ledda luftangrepp mot IS som redan påbörjats inne i Syrien och Irak.
Men Erika Holmquist, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, säger till Arbetaren att hon inte tror att flygbombningar räcker för att slå ut IS.
– Det kan möjligen försvaga dem tillfälligt men jag är ytterst tveksam till om det hjälper, säger hon.
Erika Holmquist påpekar också att jihadistgruppen lyckats komma över stora mängder avancerade vapen, vilket gör att den kurdiska självförsvarsstyrkan YPG inte längre lyckas stå emot anfallen utan i stället tvingas lämna över samhälle efter samhälle.
– Det är ett fruktansvärt krig som pågår inne i Syrien, och det är inte bara IS som är problemet. Tyvärr kan jag inte se att det kommer att lugna ned sig framöver. Det är en väldigt tragisk förflyttning av människor som just nu pågår i området, säger hon.
Många av de kurder som nu flyr från Syrien har tidigare flytt från Islamiska statens attacker inne i Irak och allteftersom dagarna går förvärras situationen för de hundratusentals människor som tvingas lämna sina hem.
