Kvinnor på barrikaderna i Gula västarna

Omkring hälften i Gula västarna-rörelsen är kvinnor. Det visar en färsk undersökning som gjorts på universitetet i Bordeaux. Sedan mitten av november har de gula västarna protesterat varje lördag runt om i Frankrike. I rondeller, på gator och torg manifesterar kvinnor iförda gula västar.

Utrikesreportage
Tusentals kvinnor har gått ut på gatorna för att protestera med de Gula västarna.
Foto: Michel Euler/TT

Sönderrivna tidningar och ris har satt fyr på elden vid en rondell i Sainte-Geneviève-des-Bois, tre mil söder om Paris. Klockan är fem på eftermiddagen och termometern visar noll grader.
– Det här är första gången jag demonstrerar i mitt liv. Nu säger jag stopp åt president Macrons nyliberala politik, säger Sabrina, iförd gul reflexväst.

Ungefär hälften av alla gula västar är kvinnor, visar en färsk rikstäckande studie som tagits fram på universitetet i Bordeaux. Siffrorna har överraskat många och tagits upp av franska medier.
– Jag står vid barrikaden när det är ljust ute. Vi är alltid flera här, säger Sabrina.

Sabrina berättar att när maken kommer hem från jobbet får han ta hand om barnen.

– Det ökar jämlikheten hemma. Sedan ställer han upp här om lördagarna, berättar hon. Sabrina är 28 år gammal och arbetslös. Paret har två små barn. Familjens enda lön på cirka 14 000 kronor, drar maken in.
– Men den räcker inte för att betala alla räkningar. Maten är till exempel dyr i Frankrike.

Bara för att vi är fattiga ska vi inte slås ut. Ett samhälle ska inte bara serva de rika.
Sabrina 28 år, aktiv i Gula västarna.

Familjen har löst ekonomin genom att inte längre ta semester. Mest oroar Sabrina sig för hur det ska finnas pengar till barnens studier senare. I Frankrike är det svårt att få studielån och universiteten kostar.
– Bara för att vi är fattiga ska vi inte slås ut. Ett samhälle ska inte bara serva de rika, säger hon.

Bilisterna tutar för att visa solidaritet, vissa stannar och räcker över croissanter och kaffe. Som så många andra gula västar opponerar sig Sabrina mot låga löner, försämrad köpkraft, ökad ojämlikhet, höjda bensinskatter och undermålig statlig service. Många protesterar även mot att det i storstäderna finns bättre statlig service än på landet.

– Även förmögenhetsskatten som president Macron tagit bort måste återinföras, säger Sabrina.

Frågan många ställer sig är vilken politisk riktning rörelsen kommer att ta. I rondellen värmer Sophie händerna vid elden.
– För tillfället kastar folk från vänstern stenar tillsammans med folk från högern. Ilskan har vi gemensamt. Men sedan, blir det högern eller vänstern som drar det längsta strået eller kanske rentav Macron, frågar sig Sophie, som till vardags är anställd på en bank.

President Macron startade den 15 januari ”Den stora debatten”. Han hoppas att den ska få de gula västarna att lägga ned stridsyxan. Människor kan nu på gräsrotsnivå framföra önskemål om republikens framtida politik gällande ekologiska, skattemässiga och institutionella frågor. Debatten förväntas fortgå i två månader. Utifrån förslagen lovar Macron att han ska bygga ett nytt nationellt samhällskontrakt.

– Men eftersom Macron bara bryr sig om de rika lyssnar jag inte längre på honom, säger Sabrina, och Sophie nickar instämmande.

Den rikstäckande undersökningen, som inleddes av forskaren Magali della Sudda vid universitetet i Bordeaux, bekräftar att det finns många kvinnor bland de gula västarna. Hela åttiotalet har forskare runt om i Frankrike medverkat till att ta fram studien som publicerats i så gott som alla franska medier.
– Kvinnorna utgör cirka 50 procent av de gula västarna. Det är mycket, säger Bluewenn Lechaux, en av forskarna och universitetslektor i bretagnska Rennes. Hon är även knuten till CNRS, Frankrikes största forskningsinstitut.
– Här ställer fler kvinnor upp än vid andra sociala kriser de senaste 40 åren och det har överraskat allmänheten, säger hon och fortsätter:
– När man tänker på att kvinnor utsätts extra hårt ekonomiskt i kristider förstår man varför så många av dem blir gula västar.

Sedan mitten av november har de gula västarna protesterat varje lördag runt om i Frankrike. Forskarna har varit på plats flera gånger och besökt ockuperade rondeller för att dela ut enkäter till deltagarna. Ett par tusen svar har samlats in hittills. I enkäten har deltagarna fått fylla i sitt kön och sin ålder. Medelåldern för kvinnorna ligger på 45 år.
– Målet är att förstå vad som driver kvinnor och män att säga ifrån. Den sociala protestvågen anses vara den kraftfullaste i Frankrike sedan andra världskriget, säger Bluewenn Lechaux. Enligt forskningsinstitutet INSEE lever mer än en tredjedel av Frankrikes ensamstående föräldrar under fattigdomsgränsen.
– De flesta av dem är ensamstående kvinnor med barn i arbetarklassen. Så jag är inte förvånad över att många kvinnor ansluter sig till de gula västarna, säger forskaren Alexis Spire till tv-kanalen LCI.

Vid flera tillfällen har små grupper inom de gula västarna tagit till materiellt våld och vandaliserat skyltfönster och monument under demonstrationerna. Under en protestlördag i januari använde några gula västar en gaffeltruck som murbräcka och tog sig in på inrikesdepartementets innergård. Regeringens talesperson Benjamin Griveaux tvingades fly genom en bakdörr. En före detta boxare som protesterade med hårda knytnävsslag har orsakat starka protester från olika håll. Men många gula västar stödde honom och har nu samlat in pengar till hans rättegång som ska hållas senare under året i Paris.

Den 6 januari protesterade kvinnor iförda Gula västar runt om i Frankrike. Många bar röd frihetsmössa, en symbol för den Franska revolutionen.
Foto: Michel Euler/TT

Med röda frihetsmössor på huvudet, gula ballonger i händerna och iklädda gula reflexvästar sjöng tusentals kvinnors protestsånger mot Frankrikes president Macron den 6 januari i Paris.
– Det går att demonstrera utan våld när manliga gula västar inte är med, säger 69-åriga pensionären Martine, som deltog i demonstrationen.
– En president som inte förstår folket kan inte leda sitt land. Han måste avgå, säger Djamila som arbetar inom den offentliga sektorn.
För henne handlar protesterna om en ny klasskamp.
– Man ska komma ihåg att alla stora samhällsförändringar har startats med hjälp av en stark kvinnlig uppslutning, tillägger hon.

"En president som inte förstår folket kan inte leda sitt land. Han måste avgå, säger Djamila som arbetar inom den offentliga sektorn.
Foto: Johan Tollgerdt

Den 6 januari hölls demonstrationer anordnade av kvinnor inte enbart i huvudstaden utan på flera platser i Frankrike. I Caen tog mammor med sina barn. På den tre kilometer långa bron till västkustön Ile de Ré vinkade de glatt till förbipasserande bilister. I Toulouse bar de plakat med orden ”Diskriminerade. Chockade. Vi kvinnor är mest utsatta när krisen slår till”.
– Jag tjänar bara 9500 kronor i månaden, säger sekreteraren Victoire.
Männen på hennes jobb tjänar omkring 25 procent mer.
– Så orättvist är det, säger hon.

Priscilla Ludosky, språkrör för Gula västarna.
Foto: TT/Michel Euler

Målet var en fredlig demonstration och efter den skulle vi gå hem. Så det var löjligt att polisen stängde in oss. Det ökar missnöjet.
Priscilla Ludosky, en av de Gula västarnas språkrör.

När kvinnornas demonstrationståg nådde Place de l’Opéra i Paris bildade polisen plötsligt en järnring med polisbilar runt demonstranterna. Ingen fick gå ut.
– Jag har fått tårgas i mig. Är det så fredliga kvinnor ska behandlas? säger Sabrina upprört.

De gula västarnas språkrör Priscilla Ludosky fick inte heller lämna järnringen. Trots att inget våld rapporterades har ingen officiell orsak angetts.
– Målet var en fredlig demonstration och efter den skulle vi gå hem. Så det var löjligt att polisen stängde in oss. Det ökar missnöjet, säger Priscilla Ludosky i en video postad på Facebook.
– Polisen ville skrämma kvinnorna. Men deras attityd ökar bara ilskan, säger åskådaren Sylvain. Denise arbetar inom armén. Hon har aldrig demonstrerat tidigare.
– Jag är alltid fredlig, men när en polis drog i min halsduk och var nära att strypa mig, blev jag arg. Nu tycker jag att vår ilska är legitim, säger Denise och visar röda märken på halsen.

Ett fyrtiotal personer
ska ha blivit allvarligt skadade under höstens och vinterns protestaktioner, rapporterar radiokanalen France Info. Poliskåren har i sin tur blivit stämd av 24 journalister, efter att dessa under höstens demonstrationer blivit attackerade av poliser.

Studien vid Bordeaux universitet om de Gula västarna kommer pågå så länge protesterna och rörelsen fortgår. Även söndagen den 20 januari sammankallades demonstrationer anordnade av kvinnor på flera håll i Frankrike.
– Så som det ser ut nu, verkar de inte avta och antalet kvinnor i Gula västarna kommer knappast att bli mindre, säger forskaren Bluewenn Lechaux.