Det pratas fotboll och facklig organisering under Hamnarbetarförbundets första strejkdag. Arbetaren var på plats i Göteborgs hamn där stämningen var både spänd och förväntansfull.
När klotgrillen tänds har klockan för flera timmar sedan slagit efter lunch. Ett tjugotal strejkande hamnarbetare kurar under tälttaket som spänts upp alldeles intill grindarna där ett godståg sakta bromsar in i det väldiga och välbevakade hamnområdet.
Stämningen? Både spänd och märkligt avslappnad så här den första strejkdagen. Regnet har visserligen börjat avta men vårluften är fortfarande märkligt kylig.
Det pratas fotboll. Något om Everton och naturligtvis Blåvitt. Säsongsinledningen för den klassiska Göteborgsklubben har varit minst sagt tveksam.
Andra snackar jobb. Arbetet de just nu lagt ner i förhoppning om ett rimligare avtal. Med krav på bättre skydd för både förtroendevalda och de bemanningsanställda kollegorna som fortfarande knegar på innanför skyddsstängslen vid kajer och kranar. Trots Hamnarbetarförbundets strejk pågår produktionen med lastning och lossning för fullt. Transport-anslutna och oorganiserade arbetare deltar inte i strejken.
Men det hörs ingen bitterhet från gänget med neongula varselvästar och Hamnfyrans röda fanor.
Både lugn och oro hos strejkande hamnarbetare
Däremot märks en oro.
– Det är aldrig roligt att strejka, men det är ett nödvändigt ont, säger Jimmy Friberg som jobbat i Göteborgs hamn i snart 20 år.
Kollegan Shahin Hassanavan håller med och kisar bort mot lyftkranarna på andra sidan staketet. För honom är det första gången och han förklarar att det känns lite nervöst.
– Det är ovant men samtidigt rätt sak att göra. Det viktigaste är ökat skydd för våra förtroendevalda. Man ska inte bli sparkad för att man är fackligt aktiv, säger han och ser sig omkring.
Hur är stämningen bland er som strejkar?
– Blandad skulle jag nog säga. Nervöst för många medan de som varit med förr är ganska lugna.
Vad är ni nervösa för?
– Att man ska bli av med jobbet helt enkelt, och det är ju helt sjukt att det ska vara så.
En kvinna några hundra meter bort har ställt sig tillsammans med sina jobbarkompisar. Hon strejkar också men vill varken prata eller vara med på bild.
– Det känns jobbigt, förklarar hon.
Att uttala sig i tidningen kan ge cheferna vatten på sina kvarnar.
Spänt mellan hamnbolagen och facket
Relationen mellan hamnbolagen och facket är minst sagt spänd. Inte minst sedan Hamnarbetarförbundets förhandlingsdelegation lämnade medlingen på tisdagseftermiddagen bara timmar innan strejken bröt ut.
– Det kändes helt meningslöst att vara där, säger Hamnarbetarförbundets ordförande Martin Berg där vi står i duggregnet.

Han har haft bråda timmar på morgonen. Telefonen inne på kansliet ringer i ett och utanför står reportrar från både SVT och TV4.
– Och så är det ju det där med grillen också, som måste fixas, flinar han innan han skyndar vidare till nästa intervju.
Stort intresse för strejken
Intresset för strejken är stor. Stöduttalanden från såväl svenska som utländska fackföreningar strömmar in.
– Det är naturligtvis viktigt med stöd, säger han och berättar att förbundet nu också öppnat upp ett swishkonto för strejkkassan.
Plötsligt spricker himlen upp och regnet lättar än en gång. Det är en halvtimme kvar till dagens första medlemsmöte. Då ska mer information ges och tankar utbytas.
Om inget oförutsägbart händer fortsätter strejken i morgon.

