Ölintresset ökar i Sverige, men inte konsumtionen. Färre öl men med högre kvalitet dricks, inte minst bland kvinnor. Arbetaren har frågat två ölintresserade om vari denna fascination grundar sig.
Allt fler väljer att inte bara låta den skummande, sedan urminnes tider populära, drycken öl oreflekterat passera smaklökar och svalg. I stället låter de drycken få tala till luktsinne och smakreceptorer i gommen innan den försvinner ned i magdjupet och omvandlas till näring och slagg.
En av de mer eftertänksamma ölkonsumenterna är Peter Johansson, med en särskild förkärlek för kategorin India Pale Ale, det öl som de inbitna kallar IPA.
– Man letar efter den perfekta ölen som ger en bra balans och en full smak i hela munnen. Som att dricka en IPA med full smak och en ton av citrus. Att gissa sig till vad det är för humlesorter i ölet är ett roligt sätt att träna smaklökarna, säger han.
De flesta ölintresserade har någon gång fått en aha-upplevelse, att öl inte bara är öl, utan kan vara så mycket mer. Plötsligt börjar ingredienserna träda fram. Peter Johansson berättar att han fascineras av hur en produkt som traditionellt består av malt, humle, vatten och jäst, kan ge upphov till så otroligt olika smaker. Men en förfinad smak får förstås konsekvenser.
– När jag dricker en standardlager smakar den ingenting alls längre. I princip alla är bryggda på humlesorten saaz. Det är en tråkig, torr smak. Visst kan jag njuta av en Tuborg i sommarvärmen, men det är inte det jag letar efter i öl. Men jag tror att en positiv konsekvens är att man dricker färre öl långsammare, i stället för att supa sig full på Carlsberg.
Det började med den svarta stouten Guinness, men när han smakade sin första IPA var han biten. Sedan dess har han besökt otaliga ölmässor och vid utlandsresor drar bryggerier och lokala pubar, med lika lokala öl, honom till sig. Han har också hållit ölprovningar, bland annat för arbetskamraterna. Han berättar att han just provat sin tusende öl. Hur kan han vara så säker? Han för statistik.
– Jag har ett extremt nördigt excel-dokument där jag skriver ned och betygsätter.
Jag är ju mattelärare och har kanske en förkärlek för statistik.
Elisabeth Skoglunds favoritöl är också IPA, även om hon har en förkärlek för ”konstig” öl. Ju konstigare, desto roligare och intressantare.
– För ett tag sedan drack jag ett pumpaöl som smakade pepparkaka. Men mitt intresse är extremt onördigt. För mig är det kombinationen av att prova nya smaker och det sociala som är kul. Att träffas, diskutera och prova av varandra.
Hon erkänner dock att hon fascineras av hantverket och haft tankar om att lära sig brygga själv. Botaniserandet bland hyllorna på systembolaget är som att vara ett barn i en godisaffär.
I en undersökning av Sifo, på Carlsbergs uppdrag, svarade mer än hälften av de tillfrågade kvinnorna att intresset för olika ölsorter ökat. För Elisabeth Skoglund väcktes intresset när hon för åtta år sedan arbetade på Systembolaget. Då ingick det i jobbet att lära sig om det växande utbudet och kunskapen gav mersmak.
– Tillgängligheten och utbudet blivit större. Det hade ju krävt mycket större intresse och aktivare handlingar från min sida för att ha det intresset för 20 år sedan. Men så är det nog både för kvinnor och män.
Däremot tror Elisabeth Skoglund samtidigt att ökningen bland kvinnor hänger ihop med att sociala konventioner förändrats. Ölet är tillgängliggjort, även på ett socialt plan.
– Jag antar att det hör ihop med utvecklingen i stort, att det blir mer jämställt. Kvinnor kan göra vad de känner för på den fronten också. Det var inte kvinnor som drack öl förr, inte heller att hängde på krogen. När man gör upp med könsroller blir ölintresset tillgängligt för kvinnor på ett annat sätt.