Medvetenheten och kunskapen om arbetslivskriminaliteten i samhället ökar och med det också kraven på att bekämpa den. Men i gråzonerna av den svenska arbetsmarknaden förekommer det uppenbara brott som aldrig lagförs. Ett exempel är arbetsköpare som struntar i att anmäla arbetsskador till Försäkringskassan, och som myndigheten väljer att inte polisanmäla.
Varje år sker det tiotusentals arbetsplatsolyckor med arbetsskador som följd i Sverige. I fjol förekom det enligt Arbetsmiljöverket totalt närmare 40 000 arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro, knappt 4 000 fler än året innan, samt över 80 000 arbetsplatsolyckor utan sjukfrånvaro.
Stora mörkertal för arbetsskador
Men bakom siffrorna gömmer sig ett mörkertal. Statistiken bygger nämligen på antalet arbetsskador som anmälts till Försäkringskassan – av arbetsköparna.
När Arbetaren granskar ämnet framkommer dock att många arbetsköpare inte anmäler arbetsskador som uppkommer i samband med arbetsplatsolyckor, trots att det är deras skyldighet.
Enligt Socialförsäkringsbalken, den lag som reglerar hur myndigheter ska handlägga ärenden, är arbetsgivare eller arbetsföreståndare som har fått kännedom om en inträffad arbetsskada skyldiga att ”omedelbart anmäla skadan till Försäkringskassan”.
De som underlåter att fullgöra sin anmälningsskyldighet ”döms till böter”, står det vidare. Med andra ord begår arbetsköpare som inte omedelbart anmäler en anställds arbetsskada till myndigheten alltså ett brott.
Inga åtal mot arbetsköpare som inte anmäler arbetsskada
Letar man dock efter fällande domar för detta brott är resultatet magert. När Arbetaren granskade offentligt tillgängliga domstolshandlingar gick det inte att hitta en enda fällande dom – eller ens ett enda åtal – för brott mot nämnda lagrum.
När Polisen på Arbetarens begäran sökte genom samtliga inlämnade polisanmälningar som hänvisade till det aktuella lagrummet, gav det fyra enskilda träffar, från 2020, 2021, 2023 samt i år.
Eftersom brottet utgörs av underlåtenhet att inrapportera arbetsskador till Försäkringskassan, är det i princip också endast myndigheten själv som kan få reda på att det begåtts, och i förlängningen, polisanmäla det.
Att anmäla lagbrottet ”ingår inte i rutinen”
När Arbetaren ber myndigheten förklara sina rutiner i frågan, svarar Carina Krafft, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan att den ”vanligaste situationen där det uppmärksammas att en arbetsskadeanmälan inte är gjord är att en ansökan om ersättning för arbetsskada har kommit in från den enskilde”.
När detta föreligger ”uppmanar försäkringsutredaren arbetsgivaren att göra en anmälan om arbetsskada”, skriver hon.
När arbetsköpare trots en första påminnelse ändå inte inkommer med någon anmälan om arbetsskada, följer en påminnelse. ”Arbetsgivaren får då samtidigt information om att den som inte fullgör sin anmälningsskyldighet kan dömas till böter”, skriver Carina Krafft i sitt svar till Arbetaren.
I samma mejlsvar menar hon vidare att det skulle vara ”ovanligt att en arbetsgivare inte gör en anmälan efter kontakt från oss”.
Att polisanmäla arbetsköpare som inte fullföljer sina skyldigheter att rapportera in arbetsskador till myndigheten, ingår däremot inte i Försäkringskassans rutiner, skriver Carina Krafft.
Försäkringskassan ser inte problemet
Försäkringskassan för enligt egen utsago inte heller någon statistik över hur ofta arbetsköpare struntar i att anmäla arbetsskador, och menar att man inte upplever det som ett vanligt förekommande fenomen.
I våras avslöjade dock Fastighetsanställdas förbunds medlemstidning Fastighetsfolket att bara en enda arbetsköpare, statligt ägda Samhall, sedan 2016 hade missat att rapportera in över 800 anställdas arbetsskador till Försäkringskassan.
Samhall inget undantag
När Arbetaren talar med fackligt aktiva och genomför egna stickprovskontroller framkommer dessutom att Samhall inte heller verkar vara något enskilt undantagsfall.
När Arbetaren ber Försäkringskassan att redovisa antalet anmälda arbetsskador som ett byggbolag, som återkommande kritiserats för bristande arbetsmiljö, har inkommit med de senaste åren, så är en skadeanmälan från första januari i år den enda på över ett år.
En arbetsskada som inträffade i oktober förra året, där en medlem i facket Solidariska byggare som jobbade för bolaget blev skadad och därför nu har ett pågående ärende hos Försäkringskassan, verkar inte ha anmälts. Även om det skulle vara just denna olycka som gömmer sig bakom företagets anmälan från januari i år, så kan det konstateras att den i så fall inte anmäldes ”omedelbart”, som lagen kräver.
Ett annat exempel är en städerska som skadade sig på jobbet i maj 2023, då hon var anställd på ett städföretag. I samband med hennes ärende har Försäkringskassan bland annat tagit del av ett läkarintyg som nämner att hennes skada skedde på jobbet, men någon arbetsskadeanmälan från hennes arbetsköpare har drygt ett år efter skadetillfället fortfarande inte inkommit.
Många olyckor i städ- och byggbranschen anmäls inte
Enligt Linus Valtersson, ombud för städerskan, samt flera andra arbetsskadade medlemmar i syndikalistiska Stockholms LS, är dessa fall långt ifrån ovanliga.
– Jag har som ombud för migrantarbetare i främst städ- och byggbranschen sett ett dussintal anmälningspliktiga arbetsskador i ärenden jag befattat mig med. Inte i något av dessa fall har arbetsgivaren kunnat bekräfta att arbetsskadeanmälan är gjord i enlighet med Socialförsäkringsbalken.
För de drabbade arbetarna medför det ofta utdragna problem. Städerskan som Linus Valtersson är ombud för har enligt honom bland annat haft återkommande svårigheter med att få den försäkringsersättning som hon enligt gällande regler har rätt till.
Oanmälda arbetsolyckor drabbar individerna
– Flera av de migrantarbetare jag har varit ombud för har helt enkelt inte fått ta del av det sociala skyddsnät som de, som alla andra, har betalat skatt för. Många har därmed hamnat i allvarliga ekonomiska trångmål, säger Linus Valtersson.
Enligt honom kan man även utgå ifrån att risken för allvarliga arbetsolyckor och dödsfall är särskilt hög på arbetsplatser där arbetsgivarna struntar i att anmäla mindre allvarliga arbetsolyckor till Försäkringskassan.
Hos Solidariska byggare, ett fack som ingår i Stockholms LS och som organiserar framför allt migrantarbetare inom byggbranschen i Stockholm, upplever man problemet som allvarligt.
– Det ligger många sjukpenningärenden hos Försäkringskassan med uppenbara indikationer på arbetsskada som aldrig blir ett arbetsskadeärende. En vanlig konsekvens av detta är att den skadade arbetaren blir utförsäkrad. När vi uppdagar detta är det inte ovanligt att arbetsgivarens företag har gått i konkurs. Enligt lag ska då gärningspersonen med arbetsgivaransvar i företaget dömas till böter för att inte ha gjort sin del av jobbet, säger Emil Boss, styrelsemedlem i facket Solidariska byggare.
I verkligheten blir det enligt honom arbetstagarens eget ansvar att försöka reda ut förloppen med Försäkringskassan och andra försäkringsinstanser.
– När vi hjälper arbetstagarna med att ringa till Försäkringskassan blir det till sist ett arbetsskadeärende, men anmälningsansvaret vältras då i praktiken över på facket, medan gärningspersonen i det kriminella företaget förblir osynlig i det svenska straffregistret, menar Emil Boss och tillägger:
– Vi har fullt upp med att driva in alla lönefordringar. Skulle vi ägna oss åt alla de brott som har begåtts mot våra medlemmar och mot samhället skulle vi inte få något annat gjort. Det finns brottsutredande myndigheter i Sverige. Vi som fackförening måste prioritera att driva in arbetstagarnas stulna löner.
Oseriösa arbetsköpare och exploatering
Den svenska byggbranschen är en av sektorerna som är särskilt präglad av oseriösa arbetsköpare och i vissa fall även grov människoexploatering. Mycket av den exploatering som dessa aktörer har satt i system, såsom regelbundna lönestölder, bryter mot den svenska arbetsmarknadens etablerade spelregler, men är tekniskt sätt inte straffbart.
Enligt den svenska modellens logik är det i stället upp till facken att exempelvis driva in uteblivna löner. En vanlig metod för att försvåra för facken är därför att på löpande band sätta företag i konkurs och sedan starta nya.
Myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet
Att det är ett strukturellt problem har varit känt sedan länge, och det finns en rad satsningar som ska åtgärda de kryphålen i systemet som tillåter skurkföretagare att komma undan. En av dem är den så kallade myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet, som lanserades 2018, och som bland annat Försäkringskassan ingår i.
En del av uppdraget som regeringen ålagt de involverade myndigheterna, däribland Försäkringskassan, i det sammanhanget är att ”utveckla arbetssätt för att upptäcka, motverka och förebygga arbetslivskriminalitet – särskilt sådan som är särskilt komplex och systematisk, som att arbetstagare utnyttjas i människohandel eller människoexploatering”.
När Arbetaren ber myndigheten att förklara hur faktumet att man inte polisanmäler arbetsköpare som struntar i sin skyldighet att anmäla arbetsskador rimmar med dess uppdrag inom myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet, är svaret från verksamhetsutvecklaren Carina Krafft att: ”Försäkringskassan inte har någon skyldighet att polisanmäla en arbetsgivare eller arbetsföreståndare som inte fullgör sin anmälningsskyldighet”.
Försäkringskassan: “inte skyldiga anmäla arbetsgivare”
Enligt Emil Boss är det ett obegripligt resonemang.
– Det är svårsmält att statliga förvaltningsmyndigheter vägrar polisanmäla brott mot den egna myndigheten. Försäkringskassan lever under en regering som har pratat mycket om lag och ordning. En lågt hängande frukt i den riktningen vore att en myndighet som själv sitter på information om ett befarat brott mot myndigheten anmäler detta till en brottsutredande myndighet. Försäkringskassan struntar i ett av de vanligaste arbetslivsbrotten, säger han.
Linus Valtersson menar att alltför få i den svenska debatten om ”arbetslivskriminalitet” har tagit notis om att staten inte utreder, åtalar och lagför arbetsgivare enligt den befintliga straffbestämmelsen som, enligt honom, ganska snabbt skulle placera landets maximalt försumliga arbetsgivare i ett straffregister, i fall den skulle användas.
– Många av de arbetsgivare som inte sköter sig är i dag helt ostraffade, även om deras bolag har brutit mot alla arbetsrättsliga regler som finns. Att inte arbetsskadeanmäla är förmodligen det mest utbredda arbetslivsbrottet i åtminstone bygg- och städbranschen, och det verkar inte vara någon raketforskning att bevisa dessa brott. Men ingen åtalas. Medan gärningspersonen riskerar, kanske, en påminnelse, riskerar den skadades familj decennier av fattigdom, säger Linus Valtersson.
