Vi står på randen till ett folkmord på palestinier i Gaza, så som det definieras i internationell rätt. Vi kan inte vänta till efteråt och sedan säga ”aldrig mer”. Aldrig mer är just nu.
I går kväll kom uppgifter om att ett sjukhus i Gaza ska ha bombats, med hundratals döda som följd och under kvällen utbröt ett ordkrig där Hamas lade skulden på Israel och Israel i sin tur menade att det var en misslyckad raketuppskjutning från den palestinska beväpnade gruppen Islamic Jihad. Vad som har hänt är ännu inte klarlagt.
Någon halvtimme innan nyheterna om sjukhusbombningen briserade avslutades ett webbinarium om situationen i Gaza, där ett antal folkmordsexperter diskuterade huruvida den pågående händelseutvecklingen lever upp till definitionen av folkmord såsom det definieras i internationell rätt. Under titeln Gaza on the brink: Israels genocidal intent, samlade Noura Erakat, människorättsadvokat och professor vid Rutgers University, experter med olika ingångar i frågan.
Frågan om ifall Israels förtryck av palestinier kan sägas utgöra ett folkmord har debatterats även tidigare. Det har inte funnits någon konsensus i frågan. Att Israel bryter mot internationell rätt och begår krigsbrott har det rått större konsensus kring.
Skolexempel på folkmord
Men nu menar allt fler forskare inom folkmordsstudier att begreppet måste användas. Förra veckan skrev över 800 forskare inom internationell rätt, konfliktstudier och folkmordsstudier under ett uttalande som varnade för att Israels handlingar potentiellt utgör folkmord.
Den israeliska historikern och folkmordsexperten Raz Segal kallar den pågående situationen för ”ett skolboksexempel på folkmord”.
De gärningar som räknas upp i folkmordskonventionen är: att döda medlemmar av gruppen, att tillfoga medlemmar ur gruppen svår kroppslig eller själslig skada, att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor som är avsedda att medföra dess fysiska undergång, att genomföra åtgärder avsedda att förhindra barnafödslar inom gruppen och att med våld överföra barn från gruppen till en annan grupp.
De tre första händer just nu i Gaza genom de urskiljningslösa bombningarna överallt, även i delar man uppmanat människor att evakuera till, även på vägarna dit, samt genom den totala blockaden av vatten, livsmedel, sjukvårdsmateriel och drivmedel.
Gärningarna ska också, enligt konventionen, ha begåtts med ett uppsåt att helt eller delvis förinta en etnisk, nationell, rasmässig eller religiös grupp.
Det var detta uppsåt seminariet mestadels fokuserade på. Man pekade på uttalanden från företrädare från regeringen och militären. Uttalanden om att radera ut Gaza, platta till. Försvarsministern Yoav Gallant, som sa att ”Gaza aldrig kommer att återgå till vad det var, vi kommer eliminera allt”. Försvarsföreträdaren Daniel Hagari som uttryckligen sa att betoningen ligger på att orsaka skada, inte träffsäkerhet. Avhumaniserande uttalanden om mänskliga djur, monster och nazister.
Maha Abdalla, människorättsexpert från universitetet i Antwerpen, menade att dessa skamlöst uppriktiga uttalanden, tillsammans med gärningarna som orsakar så massiv skada, tydligt visar att det finns ett uppsåt.
”Aldrig mer”
Bosniska aktivisten Arnesa Buljušmić-Kustura, som var barn under belägringen av Sarajevo och som vigt sitt liv åt att upplysa om folkmordet i Srebrenica och om folkmord i allmänhet, såg många likheter mellan det som föregick Srebrenica och retoriken i Israel i dag, även om det också finns stora skillnader.
Hon lyfte uttrycket ”aldrig mer”, som används om Förintelsen, men påtalar att sedan hände folkmordet i Srebrenica och i Rwanda. ”Vi fortsätter säga aldrig mer, men fortsätter vara tysta när det händer. För att sedan återigen säga aldrig mer. Det är nu vi måste höja våra röster. Aldrig mer betyder just nu.”
Hon ville också betona att detta inte började förra veckan. ”Det senaste decenniet har det funnits ett allt mer öppet avhumaniserande språk. Det lägger grund för folkmord. Srebrenica hände inte ur tomma intet. Det tog åratal att bygga upp. Retoriken är ett av de viktigaste stegen.”
Sverige har gjort två mycket lama insatser sedan Hamas fruktansvärda massaker och Israels fruktansvärda vedergällning drog igång. Ett uttalande av Tobias Billström, om Israels rätt att försvara sig, och ett pausande av biståndet till Palestina.
Billström sa att ”det är viktigt att Israels legitima respons sker i enlighet med folkrättens principer”. Men när Israel i sin vedergällning för Hamas massaker bryter mot folkrätten säger han ingenting.
Katastrofen växer för varje dag, men vår regering är skamligt tyst.
En andra Nakba
Inga uppmaningar till vapenvila, inga uppmaningar till skydd av civila. Regeringen vägrar invända mot fördrivningen av palestinier. Vårt grannland Norge har åtminstone lyckats få ur sig kritik av blockaden av vatten, mat och mediciner till Gaza. Men Billström är tyst.
En andra Nakba utspelar sig framför våra ögon. Vi står på randen till ett folkmord.
Sverige måste agera för att stoppa katastrofen.
Under gårdagen demonstrerade även judiska aktivister utanför Vita huset för att USA:s president Joe Biden ska uppmana till vapenvila. Till Washington post säger israelisk-amerikanska Matan Arad-Neeman från nätverket Ifnotnow: ”Många av oss sörjer, vi har nära som har blivit dödade eller kidnappade. Men vi är också arga över att vår sorg används som ett vapen och att Israel står på randen till att utföra ett folkmord på palestinier i Gaza.”
Hamas massaker var fruktansvärd. Medkänsla och sorg över ett övergrepp kan inte tillåtas skapa tystnad om ett annat.
Inför seminariet hade organisatörerna varit i kontakt med sju olika journalister inne i Gaza, för att få en röst och vittnesmål inifrån. De hade förlorat kontakten med samtliga och visste inte hur det var med dem. I stället deltog Huda Abudagga, som själv inte befinner sig i Gaza, men vars hela familj är där. Hon avslutade med ett desperat nödrop från människorna i Gaza:
”Allt de vill är att bombningarna slutar. Be för dem, och gör något för att stoppa bombningarna.”
