2011 – Folkens vår och kapitalets kris

JANUARI
1 Danmarks borgerlige statsminister Lars Løkke Rasmussen meddelar i sitt nyårstal att den så kallade ”efterlönen”, som ger danska arbetstagare möjlighet att gå i pension vid 60 års ålder, ska avskaffas. Facken rasar och utlovar strid.

3 En bemanningsanställd som arbetar vid Volvo Powertrain får sin anställning på företaget avslutad efter att kommenterat sitt jobb med orden ”En dag kvar av veckan på detta dårhus” på Facebook. Ytterligare två bemanningsanställda tvingas gå efter att ha deltagit i en diskussion om arbetsköparen på det sociala mediet.
– Att uppföra sig på det här sättet är inte förenligt med the Volvo way, säger presschefen Jörgen Gustavsson till Arbetaren.

10 Regeringen ger Migrationsverket i uppdrag att förbättra sin återrapportering om arbetstillstånd.
– Vi ställer krav på Migrationsverket att de ska motverka förekomsten av skenanställningar och missbruk av reglerna, säger Migrationsminister Tobias Billström till Arbetaren den 10 januari.
Tolv månader senare är handeln med arbetstillstånd alltjämt en industri.

14 Tunisiens president Ben Ali meddelar att han inte kandiderar till omval och flyr därefter landet. Den så kallade Jasminrevolutionens framtid är fortfarande oklar, men folket firar över att ha vunnit första ronden.

18 I december flyttade Svenska Pen utdelningen av Bernspriset från nöjesetablissemanget med samma namn, efter anklagelser från syndikalistiska Stockholms Restaurang- och hotellarbetarsyndikat, om att Berns utnyttjat papperslösa. Nu flyttar PEN tillbaka ceremonin, med motiveringen att ”det arbetar i dag inga papperslösa flyktingar på Berns. Hela konflikten går tillbaka på förhållanden som gällde under perioden 2004–2007”. Med i PEN:S utredningsgrupp satt bland andra författaren Anna-Lena Lodenius, som redan i maj 2010 brännmärkt stridsåtgärderna mot företaget som ”maffiametoder”.

27 Syndikalistiska DSTS genomför en dygnslång strejk i Stockholms tunnelbana i protest mot försämrade villkor. Under 24 timmar ställs 100 tågavgångar in.

FEBRUARI
2 Långtidsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande lägre löner i serviceyrken och avgifter i stället för turordningsregler. Föga förvånande jublar regeringen.

3 Danska LO-förbundet 3F lamslår landets busstrafik med en politisk strejk i protest mot att efterlönen ska avskaffas.

8 6000 arbetare vid den ekonomiskt viktiga Suezkanalen går ut i strejk för att sätta press på Mubarak. Den arabiska våren har spridit sig till Egypten, och liksom i Tunisien drar landets arbetare en tung del av det revolutionära lasset.

11 Egyptens diktator Hosni Mubarak lämnar makten efter massiva folkliga protester. Knappt en timme efter beskedet meddelar arméledningen att den temporärt tar över ledningen av landet, och varnar samtidigt facken för att fortsatta protester inte kommer att tolereras.

11Göteborgs LS av SAC bevisar en gång för alla att fack kan företräda papperslösa medlemmar. En villaägare i Askim går med på att betala lön till fyra papperslösa anläggningsarbetare efter att LS tagit fallet till Arbetsdomstolen.

19 70000 demonstrerar i den amerikanska delstaten Wisconsins huvudstad Madison i protest mot den republikanske guvernören Scott Walkers lagförslag om att kraftigt begränsa de fackliga rättigheterna. Demonstrationen blir början på en utdragen kamp.

24 Syndikalistiska DSTS genomför ännu en dygnslång strejk i Stockholms tunnelbana.

MARS
3 Efter två syndikalistiska strejker backar MTR, som driver Stockholms tunnelbana på entreprenad, och utlovar bättre arbetsmiljö inom ett år. Samtidigt ber företaget syndikalisterna att begrava stridsyxan.
– Jag tycker inte att det är konstruktivt att det strejkas hela tiden i stället för att samtalas, säger förhandlingschefen Pierre Sandberg till Arbetaren.

9 Arbetsdomstolen slår fast att Södertälje sjukhus hade rätt att omplacera undersköterskan Peter Magnusson, som slog larm om rasism bland kollegorna på intensivvårdsavdelningen. Facket Kommunal anser att omplaceringen var en bestraffning.

12 Missnöjet i Madison når rekordnivåer och 200000 demonstrerar med krav på att de antifackliga lagar som antagits måste rivas upp.

14 Malmö LS av SAC inleder stridsåtgärder mot bolaget Assistansia, som förmedlar personliga assistenter. Bakgrunden är att företaget satt i system att aldrig erbjuda tillsvidareanställningar.

16 Riksdagens stoppar utförsäljningen av de statliga bolagen SBAB, Posten och Telia.

24 Kommunal i Västerås använder som första fack sitt veto för att stoppa alla placeringar i den hårt kritiserade arbetsmarknadsåtgärden Fas 3.

26 Omkring 500000 människor demonstrerar i London i protest mot nedskärningar. Kravaller utbryter vid Trafalgar Square, och Storbritanniens konservativa inrikesminister Theresa May öppnar för att inskränka demonstrationsfriheten för att undvika framtida ordningsstörningar.

28 Strejk bryter ut på Björkbackens ungdomshem utanför Göteborg när syndikalistiska lärare lägger ned arbetet i protest mot en arbetstidsreform som ger sämre pedagogiska förutsättningar.
– Deras förslag kommer att leda till att lärarna inte har någon planeringstid, därmed kommer det inte att vara skola längre utan barnpassning, säger Klas Rönnbäck, ordförande för Göteborgs utbildningssyndikat av SAC, till Arbetaren.

APRIL
1 Nytillträdde partiledaren Håkan Juholt har hyllats av Socialdemokraternas vänsterfalang, men upprör många då han föreslår att arbetslösheten ska sänkas genom oavlönade ”välfärdsjobb”.

8 Portugal blir efter Grekland och Italien det tredje landet att ansöka om nödlån från EU:s räddningsfond.

8 Efter många år av exploatering i bärskogarna skärper Migrationsverket kriterier för att bevilja arbetstillstånd. Syftet är att försvåra för oseriösa arbetsköpare.

9Egyptens militära övergångsregering bevisar att den är en junta när den låter storma Tahrirtorget i Kairo. En demokratiaktivist mister livet och ytterligare 71 skadas.

11 Regeringen aviserar en uppmjukning av reglerna i sjukförsäkringen. Men förändringarna döms ut som kosmetiska, och som ett sätt att försöka neutralisera den kritik som folkrörelsen Påskuppropet mot utförsäkringar framför.

18 Påskuppropet samlar tusentals i manifestationer mot utförsäkringarna på ett 50-tal orter i landet. Flera LS av SAC deltar i protesterna, liksom – till alliansens stora förtret – flera borgerliga politiker.

20 184 anställda vid brittiskägda Thermal Ceramics utanför Lyon går ut i strejk i protest mot att cheferna enbart talar engelska.
– Jag tycker inte att det är vi som borde anstränga oss för att förstå dem. Vi är franska arbetare i Frankrike och varje möte är en pärs, säger fackföreningen CGT:s representant Pierrick Dumont.
MAJ
3 Ledningen för Mosstorpsskolan ville skära bort sex lärartjänster. Det gillade inte eleverna som helt sonika gick ut i strejk.
– Ju färre lärare desto mindre hjälp kommer varje elev att få, säger Jessica Wärlander som går i årskurs åtta på skolan.

4 Arbetsköparorganisationen Bemanningsföretagen delar för första gången ut sitt ”Kritikerpris”, talande nog blockerade Berns. Vinnaren, den tidigare HTF-ombudsmannen Sam Danemar, förklarar att han inte har något problem med att bryta syndikalisternas blockad.

10 Disciplineringsminister Jan Björklund (FP) förkunnar stolt att skolk – trots remissinstansernas unisona kritik – från och med höstterminen 2012 återigen förs in i betygen på grundskolan.

10 Tusentals läkare över hela Egypten går ut i strejk med krav på mer pengar till sjukvården.

13 Ordföranden Bertil Villard lämnar AMF pension sedan det avslöjats att han ägnat sig åt avancerad skatteplanering.

14 80 år har förflutit sedan skotten i Ådalen. Militären dödsskjutning av fem arbetare har kommit att prägla hela det moderna Sveriges utveckling.

15 Hundratusentals spanjorer går ut på gatorna i protest mot krispolitik och marknadens diktatur. De landsomfattade demonstrationerna följs av torgockupationer inspirerade av demokratirörelsen i Kairo, vilka i sin tur föder en social rörelse som fortfarande lever och kämpar.

JUNI
8 Arbetsköparorganisationen Almegas egen kartläggning visar att den svarta städbranschen omfattar miljarder kronor årligen, att papperslösa utnyttjas, och att grovt kriminella ligor är inblandade.
9 Rättegången mot IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn, som misstänks ha förgripit sig sexuellt på en hotellstäderska, inleds i New York. Utanför rätten manifesterar ett hundratal fackligt anslutna hotellstäderskor.

14 Socialstyrelsens etikråd meddelar att det är fritt fram för socialtjänstens handläggare att spionera på hjälpsökande via Facebook för att ”se om klienterna talat sanning”.

15 Tio år har gått sedan svensk polis öppnade eld mot flyende demonstranter under EU-toppmötet i Göteborg. I en exklusiv intervju med Arbetaren berättar Hannes Westberg, som länge svävade mellan liv och död efter att ha träffats av ett skott i bålen, om hur han ser på händelserna i retrospektiv.
– Vi lever i en våldsam värld, det är inte mitt val. Jag är beredd att demonstrera igen, och jag är beredd på att det kan bli konflikter då. Jag tänker inte ta emot stryk.

JULI
1 Journalisten Martin Schibbye och bildjournalisten Johan Persson – bägge återkommande frilansmedarbetare i Arbetaren – grips av etiopisk militär i den stängda regionen Ogaden. Journalisterna har rest till Ogaden för att utreda om svenska Lundin Petroleum, där utrikesminister Carl Bildt (M) tidigare varit styrelseledamot, begått övergrepp mot civilbefolkningen. De åtalas för terrorbrott.

2 Grekland hindrar Frihetsflottiljen att avsegla mot Gaza. Den konservativa tidningen Jerusalem Post kallar den grekiska regeringens beslut en seger för Israels diplomatiska påtryckningsarbete.

19 Mediemogulen Rupert Murdoch, ägare till News of the World, utsätts för en tårtattack under en utfrågning i det brittiska parlamentet om den nedlagda skandaltidningens olagliga telefonavlyssning.
22 Terroristen Anders Behring Breivik detonerar en bilbomb i centrala Oslo innan han iscensätter en massaker på ön Utøya, där den socialdemokratiska ungdomsorganisationen AUF håller sommarläger. Totalt mördas 78 personer, majoriteten barn, i terroristens ”heliga krig” för ett vitt och kristet Europa.

AUGUSTI
4 Fyrbarnsfadern Mark Duggan från Tottenham i norra London skjuts ihjäl av en polispatrull. Det blir starten för omfattande upplopp som sätter fattiga områden över hela Storbritannien i brand, och tvingar det forna imperiet att motvilligt ifrågasätta sin självbild.

6 I den största protest Israel någonsin skådat demonstrerar 300000 på Tel Avivs gator mot höga boendekostnader och för social rättvisa.
– Ingen kan tro det. Regeringen är i chock. De har försökt förklara bort det med att det är bortskämda medelklassungdomar, men de här problemen är äkta. Folk har fått nog, säger Roni Kaufman, aktivist och professor vid Ben Gurion-universitetet, till Arbetaren.

15 200000 kommunanställda i Sydafrika går ut i strejk med krav på löneökningar på 18 procent.

29 Seyoum Emawayish blir landets första papperslösa att få försäkringspengar för en arbetsskada. Städföretaget Balanzen betalar ut 48000 kronor efter påtryckningar från Fastighets.

SEPTEMBER
2Fackförbundet SKTF byter i anslutning till sitt 75-årsjubileum namn till Vision. Tillsammans med celebra gäster som kronprinsessan firar förbundet för fyra miljoner kronor, vilket får hård kritik från medlemmarna.
3 Den israeliska upprorsrörelsen slår återigen rekord när 450000 demonstrerar runt om i landet.

7 Den näringslivet närstående tankesmedjan SNS upprör sina ekonomiska och politiska allierade när den i en rapport för fram den egentligen ganska uddlösa slutsatsen att det inte finns några bevis för att de senaste 20 årens privatiseringar ökat kvaliteten i välfärden. Rapportförfattaren Laura Hartman tvingas sluta. Därefter tvingas vd:n Anders Vredin bort eftersom han tvingat bort Laura Hartman.

15 Regeringen tillsätter en utredning om hur arbetsköparnas kostnader kan minskas vid tvist om uppsägning. Facken rasar.
– Det handlar om att ta bort de sista resterna av anställningstryggheten, säger SAC:s fackliga samordnare Maria Karlsson.

17 Ockupationen av Wall Street inleds i New York. Under de kommande månaderna fortsätter rörelsen växa – såväl nationellt som globalt – skakar om USA:s politiska etablissemang och revitaliserar landets fackföreningar.

21 Efter ett avslag i tingsrätten beviljar hovrätten oväntat den krisande biltillverkaren Saab rekonstruktion. Den utdragna såpoperan i Trollhättan pågår fortfarande.

27 Grekland röstar igenom ett omfattande krispaket som innebär sänkta pensioner och uppsägningar av 100000 statsanställda. Det grekiska folket svarar med skattebojkott, strejker och massprotester.

OKTOBER
6 Svenska Akademien meddelar att poeten Tomas Tranströmer, som 1953 debuterade i just Arbetaren med en reseskildring från Tornedalen, tilldelas Nobelpriset i litteratur. Han blir, efter Harry Martinsson och Eyvind Johnson, den tredje Arbetarenmedarbetaren att tilldelas den prestigefyllda utmärkelsen.

6 Bemanningsföretagen meddelar stolt att det vinnande bidraget i den hånade och utskällda tävlingen ”Vi kallar oss” – som gick ut på att hitta ett nytt ord för bemanningsanställda – är tandlösa ”konsult”. Det visar sig dock att vinnaren är en infiltratör från den antiborgerliga bloggen Alliansfritt Sverige, som tänker använda prispengarna för att propagera mot bemanningsföretag.
– Det kan nog bli lite stelt, säger vinnaren Simon Kjellberg om prisutdelningen.

7 Linda Moestam från Luleå tilldelas SAC:s civilkuragepris till Björn Söderbergs minne. Moestam prisas för det mod hon visat under ett vikariat inom äldreomsorgen, då hon trotsade chefernas instruktioner och slog larm om att en dement kvinna utnyttjats sexuellt.

9 Egyptisk militär attackerar en juntakritisk demonstration bestående av främst koptiska kristna. Minst 24 dör.

31 Grekland premiärminister Giorgos Papandreou meddelar att landets medborgare ska få ta ställning till IMF:s och EU:s räddningspaket, som är villkorat mot kraftiga sociala nedskärningar, i en folkomröstning. Men den allmäktiga marknaden reagerar med oro, och EU:s tyngre aktörer tvingar bort den folkvalde statschefen och ersätter honom med en teknokratregering.

NOVEMBER
8 Fackföreningsaktivisten Kim Jin-suk, som i 309 dagar ockuperat en gigantisk lyftkran på det sydkoreanska skeppsvarvet Hanjin i protest mot nedskärningar, kliver ned sedan en uppgörelse tecknats mellan företaget och ett antal uppsagda arbetare.

10 Facken i den amerikanska delstaten Ohio vinner en viktig seger sedan de först lyckats tvinga fram en folkomröstning och därefter röstat ned den republikanske guvernören John Kaischs antifackliga lagförslag.

30 Två miljoner brittiska offentliganställda lägger i den största strejken på 30 år ned arbetet i protest mot försämrade pensioner.

DECEMBER
6 Norsk fengsels- og friomsorgsforbund genomför en politisk strejk i protest mot nedskärningar i kriminalvården, vilka anses urholka det rehabiliterande innehållet.

12 Industrifacken tecknar avtal för 300000 anställda. Avtalet ger en löneökning om 3 procent på 14 månader. Alldeles för tamt, anser representanter för fria fackförbund.
– Jag tycker att det är mesigt, säger Hamnarbetarförbundets ordförande Björn A. Borg.

19 Sista kapitlet i sagan om Trollhättan skrivs när Saab begär sig i konkurs. Eller?

Publicerad Uppdaterad
16 hours sedan
”Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna”, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall. Foto: Anders Wiklund/TT, Björn Nordqvist

De sista oskyddade naturskogarna på väg att försvinna

Enbart tre av åtta partier vill ge de sista oskyddade naturskogarna i Sverige ett strikt skydd till 2030. Det visar Naturskyddsföreningens valenkät. Inget av de stora partierna svarar ja på vår fråga om att kartlägga och skydda ur- och naturskogarna till 2030. Det innebär att dessa viktiga skogar nu riskerar att försvinna, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall.

Tillståndet för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Förutom i det fjällnära området finns ur- och naturskogar bara kvar som öar i landskapet, och mer än tusen skogslevande arter är hotade. 

Ur- och naturskogar är avgörande för att bevara hotade arter, stabila ekosystem och som kolsänkor. Men stora delar av detta naturarv går förlorat i snabb takt. De ekologiska värden som byggts upp under århundraden kommer inte kunna återskapas inom överskådlig tid, om ens någonsin. 

Alla ur- och naturskogar i EU ska vara strikt skyddade till år 2030. Om Sveriges åtaganden om strikt skydd ska nås krävs omedelbara insatser med kartläggning och skydd. Annars riskerar dessa skogar att avverkas. 

Oroväckande svar från riksdagens partier

Inför valet frågade Naturskyddsföreningen därför samtliga riksdagspartier om de ställer sig bakom förslaget att kartlägga alla ur- och naturskogar och säkerställa ett strikt skydd senast 2030. Resultatet är oroande. Endast tre av riksdagens åtta partier ställer sig bakom förslaget, och ingen av de stora partierna säger ja. Detta innebär att det ännu är långt till riksdagsmajoritet för förslaget. 

Ur-och naturskogar är några av de mest värdefulla ekosystemen för biologisk mångfald i Sverige och Europa. Eftersom lagen inte stoppar avverkning av ur- och naturskogar är risken stor att dessa ovärderliga skogar fortsätter att gå förlorade. Och avverkningstakten bara ökar. De senaste fyra åren har avverkningar i skogar med höga naturvärden ökat med hela 400 procent, enligt den ansvariga myndigheten Skogsstyrelsen. Samtidigt har riksdagen nyligen beslutat om regellättnader för skogsbruket, vilket riskerar att förvärra situationen ytterligare.

Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna. Det är både obegripligt och mycket oroande att majoriteten av partierna inte vill detta. Nu är det upp till politiken att ta ansvar. 

Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen

Publicerad
6 days sedan
Kusra på norra Västbanken ligger mellan bosättningen Migdalim och den olagliga utposten Esh Kodesh. Det är en av de palestinska byar som har störst problem med bosättarvåld. Palestinierna kan inte göra mycket för att försvara sig mot bosättarna. Mannen på bilden hoppas att ett staket åtminstone ska fördröja dem. Foto: Yvonne Åsell / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Huset

Det var en gång ett hus.
Det stod i östra Jerusalem.
I huset fanns ett särskilt ljus,
som det alltid gör i nåns hem.

Så länge hade huset tillhört släkten
att många små i det lärt sig gå,
blivit stora, flyttat ut och sen
kommit dit med sina egna små.

Nu bilar en pappa bort betongen,
ett golv han gjöt när dottern var fem
för att slippa betala rivningen
som staten beordrat av hans hem.

Förra veckan tog han ner taket.
Väggarna slog han ut igår.
Det sades att huset saknade ett
bygglov hans folk aldrig får.

Varför det blev som det blev
är en grym historia, och en lång,
och sagan om huset som orättvisan rev
blev därför att det var en gång.

Publicerad Uppdaterad
7 days sedan
Arbetsplatsolycka utanför Jönköping
Mannen fördes akut till sjukhus med svåra skador. Foto: Johan Nilsson/TT

Man svårt skadad efter olycka på industriområde i Jönköping


En person har förts till sjukhus med svåra skador efter en allvarlig arbetsplatsolycka i ett industriområde strax utanför Jönköping under måndagseftermiddagen.

Det var strax innan 13 på tisdagen som larmet kom till räddningstjänsten. En man hade då fått tunga föremål över sig vid ett företag i Torsvik söder om Jönköping. Både polis och räddningstjänst kallades till platsen och mannen fördes akut till sjukhus med allvarliga skador. 

Olycksplatsen inne på industriområdet har nu spärrats av och en utredning om arbetsplatsolycka har upprättats av polisen.

Publicerad Uppdaterad
7 days sedan
EU-migranter nekas svensk sjukvård
Organisationen Läkare i Världen har träffat flertalet av de 129 personerna som nekats svensk sjukvård. Foto: Emil Langvad/TT och Johan Nilsson/TT

Hård kritik mot Sverige: EU-migranter nekas vård


EU-migranter i Sverige har vid upprepade tillfällen nekats nödvändig vård. Det här slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter nu fast efter en anmälan från organisationerna Läkare i Världen och Amnesty.

– Att svenska staten kränker en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna är fullständigt oacceptabelt, säger Anna Johansson, generalsekreterare på Amnesty Sverige i ett uttalande till Svt.

Det rör sig om allt från unga kvinnor som nekats abort till personer som misshandlats men motats bort från vårdkliniker och sjukhus på grund av deras ursprung. Totalt har Amnesty och organisationen Läkare i Världen, som träffat flertalet av personerna bakom de anmälda fallen, anmält den svenska staten för 129 fall där EU-migranter inte fått den vård de har rätt till.

Nu slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter fast att Sverige brustit på flera punkter och kritiserar samtidigt staten för diskriminering.

Regeringen tillbakavisar dock anklagelserna men den kristdemokratiska sjukvårdsministern Elisabet Lann skriver i en kommentar till Svt att de nu kommer analysera rapporten och invänta rekommendationer från EU:s ministerråd.

Enligt Amnesty beror problemet med nekad vård på att många redan utsatta EU-migranter saknar det europeiska sjukföräkringskortet som ger rätt till subventionerad vård. Det här på grund av diskriminering i hemländerna.

– Det egna landet har självklart ett ansvar att lösa den här situationen. Men nu handlar det om vad Sverige har för ansvar för att säkerställa att människor får rätt till vård som inte kan vänta, säger Anna Johansson till Svt.

Publicerad Uppdaterad
1 week sedan

Sommarhälsning – ta hand om er i värmen!

Hallå!

Här kommer en hälsning från mig (Alexandra) i Stockholm. Greta befinner sig i Köpenhamn där hon står inför rätta tillsammans med flera andra studenter efter en fredlig protestaktion på universitetet för två år sedan (!), där de krävde att universitetet skulle avbryta sina samarbeten med israeliska universitet.

– Vi står inför rätta medan de verkliga brottslingarna – de som skapar död och förstörelse – och företag och institutioner som hjälper dem, går fria, sa hon på den första rättegångsdagen.

Det är mycket farligt i stora delar av Europa nu, som många av er säkert har läst. Som Aftonbladet skriver upplevde minst 101 miljoner européer temperaturer på över 35 grader under torsdagen. Över 200 värmerelaterade dödsfall har konstaterats i Spanien och hundratals har drunknat i Frankrike. Även Italien rapporterar döda i anslutning till hettan. 

Som jag skrev i en krönika häromdagen hade en 33-årig mamma just kommit hem efter att ha varit och handlat i Carpentras i sydöstra Frankrike i måndags, när hennes två pojkar – en tvååring och en fyraåring – sprang iväg och busade. De gick in i familjens bil och stängde om sig. Dörrarna gick i baklås och eftersom temperaturerna i landet just nu är rekordhöga räckte det med en kort stund, enligt mamman tio minuter eller en kvart, sedan var det för sent. Obduktionen visade att pojkarna dog av ”långvarig exponering för extrem värme”.

Igår hände samma sak i en förort till Paris. En treårig pojke dog.

Det skrämmer mig enormt att det verkar som att inte ens den här typen av fruktansvärda händelser leder till de samtal vi skulle behöva ha – varken i politiken eller i våra personliga liv. Ett och annat inlägg dyker upp som handlar om hur dåligt förberedda vi tycks vara, att klimatanpassningen behöver förbättras. Men det är som att vi helt bortser från det centrala: att utsläppen ökar i en situation när det som krävs är akuta, dramatiska minskningar.

Det är som ett badkar. Vårt badkar är redan fyllt upp till kanten. Eftersom utsläppen stannar i atmosfären i hundratals eller tusentals år så räcker det inte att minska utsläppen – kranen behöver skruvas åt helt. Istället vrider vi alltså upp den och den står nu under högre tryck än någonsin. Givetvis behövs stora anpassningsåtgärder och i det akuta läget behöver fokus ligga på att rädda de människor som hotas av värmen. Men den viktigaste anpassningen är att fokusera på det som FN:s klimatpanel redan 2018 sa krävdes:

Snabba, genomgripande och aldrig tidigare skådade förändringar i varje del av våra samhällen.

Nu tar bloggen en liten paus (om inget oförutsett händer) och är tillbaka i när valrörelsen drar igång igen i augusti. För den som har missat kan jag tipsa om att sommarläsa vad 83-åriga Kader hade att säga i sin väljarintervju. Ett kort utdrag här:

– Det finns fina människor i Sverige som tänker och bryr sig om vad som händer i Palestina och andra länder. Men det politiska klimatet är inte som förr, inte som när jag kom till Sverige. Sverige var det bästa landet i hela Europa. Med ekonomi, med jobb. Folk var vänliga. Men inte nu längre. Jag vet inte varför men Sverige har förändrats mycket. Det var bättre förr.

Ta hand om er under sommarveckorna – svalka er ordentligt! Och hoppas ni får ha viktiga, riktiga samtal med varandra! 

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Naina Helén Jåma/TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Den riktige mannen

Den riktige mannen, han försörjer sin familj
– men just den här bara har ingen.
Han undrar så varför, han tänker sig trött,
han söker så hårt efter sanningen.

Ge honom bara ett enkelt svar,
en klar manual han kan följa.
En självklarhet som från självförakt ren
den riktige mannen kan skölja.

Vem vet vart din hjärna tog vägen
framför datorn där i ensamhet?
Vad gror i någon som inte duger?
Vad växer, vad såg du – vem vet?

Allt är en jävla röra, men
kom sätt dig med oss andra här.
Låt oss tala som vänner om
vad ”riktig” och ”människa” är.

Jag tror det är någon som lyssnar,
som hjälper någon annan i nöd.
En som räddar en annan människa
från en orättvis onödig död

– vad tror du?

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
"De enda som tjänar på hög arbetstid är de som lever på att arbetare är utmattade." Foto: Björn Larsson Rosvall/TT. Montage: Arbetaren

Amalthea Frantz:
Nu är företagarna på defensiven

Fler och fler arbetsköpare verkar känna sig hotade av att människors arbetstid kan kortas framöver. Det är ett av få goda tecken i tiden. 

I dagarna börjar Almedalsveckan på Gotland. Ofta utskälld för att vara ett enda kindpussande mellan politiker och storföretag, ett spel som bevakas orimligt mycket av stora medier (nej, vi på tidningen Arbetaren prioriterar inte att åka dit i år heller). 

Samtidigt har det under hela Almedalsveckans historia gjorts engagerade försök att skapa något annat, lyfta röster underifrån. Och vad som letar sig in i programmet säger i bästa fall något om vilka frågor folk bryr sig om på riktigt. 

I år är arbetstidsförkortning en sådan het fråga, sammanfattar tidningen Lag och avtal. Till exempel ordnar arbetsköparorganisationen Teknikföretagen ett seminarium med den defensivt ängsliga rubriken ”Välfärd kräver arbete – varför låtsas vi annat?”. 

Livsviktiga frågor

De senaste åren, för att inte säga decennierna, har den från början mycket ojämlika maktbalansen på arbetsmarknaden tippat mer och mer åt ena sidan: arbetsköparnas, företagsägarnas. Samtidigt som den andra sidan, de anställda, har sett anställningsskyddet urvattnas totalt, medan S-regeringar lagstiftat mot facklig kamp och välfärden monterats ner.

Frågor som i praktiken påverkar anställdas hälsa har länge drivits underifrån, av många fackligt aktiva, och faktiskt även officiellt av ett flertal stora fack: generellt kortad arbetstid, slopat karensavdrag. Men i relativ tysthet. 

Så började det hända något under förra årets avtalsrörelse. Ämnet kortare arbetstid kom upp i ljuset, trots att LO valde att utreda i stället för att kräva. Ett utspel från LO om förhandling med Svenskt Näringsliv kom i stället nu i våras, och möttes förstås med ett ”nej”. Men ämnet letade sig ändå in på förskräckta borgerliga ledarsidor.

Öka pressen underifrån

Fler och fler känner det vansinniga arbetstempot i kroppen. Och i hjärnan. Varför ska vissa slita ut sig, och till exempel ofrivilligt gå ner till deltidslön, samtidigt som de arbetslösa skuldbeläggs och straffas?

Nu pressas krav upp till ytan, inte bara till stora medier utan också till valrörelsen. S, V och MP vill alla ta bort karensavdraget (som inte alls är någon självklarhet i många andra länder). Även partier på högerkanten har börjat öppna för en förändring. 

Miljöpartiet har länge haft kortare arbetstid i sitt program. I år väljer högerliberala Dagens industri att propagera mot just detta.

Inom Socialdemokraterna behandlas frågan om arbetstidsförkortning som vanligt med tvekan, otydlighet och utredningar – men trycket underifrån ökar. 

Det måste öka än mer. Överallt, oavsett vad man röstar, eller inte röstar, på. Låt inte politiker och centralorganisationer begrava frågan igen. 

Mer tid för livet skulle gynna alla anställda, och i förlängningen även sjukskrivna och arbetslösa. 

De enda som tjänar på hög arbetstid är de som lever på att arbetare är utmattade, och samtidigt livrädda för att bli av med jobbet. 

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
Poeten Jesper Lundby skriver veckoverser i tidningen Arbetaren. Claudio Bresciani/TT. Montage: Arbetaren.

Veckovers: Vi kallar det demokrati

Halverade priser på bensin och bussar
ända fram till fjortonde september!
Åt alla små barn gratis Kristersson-pussar!
Grönare gräs! Flera stränder!

Kärnkraft! Vindkraft! Hallonsaft!
Förbjud midsommarstång till jul!
Personaltäthet? Goddag yxskaft!
Inför straffskatt på att vara ful!

Riksdagsspärren lurar i vassen.
Valfläsket brinner! Rösta rätt!
Jag blev Hufflepuff i valkompassen.
Röstboskapen grillas på spett.

Söndagskvällsöppet på Bolaget!
Nyckelring och karamell gratis! Titta!
En kondom med vår logga till samlaget?
Vårt parti skyddar dig bäst från smitta!

Väck från de döda Arne Weise!
Tillverka fossilfritt stål av piss!
Installera i Kebnekaise
världens snabbaste hiss!

Till hösten blir boskapen bitter.
Vi minns, nu när det faller löv,
att höger och vänster skinka sitter
fortfarande på samma röv.

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
Arbetarens och Tidskriften Klass chefredaktörer Amalthea Frantz och Beata Hansson. Foto: Joel Kellgren

Mer plats för berättelser underifrån

Arbetarens prenumeranter kommer framöver få ta del av noveller från Tidskriften Klass, som ges ut av Föreningen Arbetarskrivare.

– Det skönlitterära har i stort sett försvunnit från kultursidorna, Arbetaren inräknad. Går man längre tillbaka har vi en stolt historia av att publicera unga lovande arbetarförfattare, så för oss innebär det här samarbetet en möjlighet att återigen plocka upp just det, säger Amalthea Frantz, chefredaktör på Arbetaren apropå det nya samarbetet med Tidskriften Klass. 

– Klass publicerar så många bra noveller, och att låta fler ta del av deras rika material känns otroligt viktigt, fortsätter hon.

Mer plats för berättelser underifrån – det är syftet med Arbetarens nya samarbete med Tidskriften Klass. Samtidigt som skönlitteraturen ges mindre utrymme i offentligheten är det fler som skriver, och behovet av arbetarperspektiv är stort.

Ömsesidig injektion med energi

– Två redaktioner når ut till fler än vad en gör, och tillsammans ska vi se till att fler kan ta del av samtida arbetarlitteratur. Det blir en ömsesidig injektion med energi, säger Beata Hansson, chefredaktör på Tidskriften Klass. 

Samarbetet innebär att Arbetaren kvartalsvis kommer att publicera noveller och dikter från Föreningen Arbetarskrivare, som ger ut Tidskriften Klass. Först ut är novellen Skyddsökande av Karim Taghana, lärare och översättare från svenska till kurdiska.

Den som tycker om novellen får hålla utkik, ryktet säger att Taghana i detta nu arbetar på sin debutroman. 

Publicerad
3 weeks sedan

Stefan, 70 i Örebro: ”Egoismen är farlig”

Här kommer en liten tillbakablick till tidigare i våras, när Greta och jag gick omkring i centrala Örebro för att träffa väljare. Det första som hände var att vi stötte på lokala representanter för Moderaterna, som stod och bjöd på kaffe på gågatan – och delade ut smörknivar som give aways. 

“Framtiden börjar vid frukostbordet”, stod det på dem.

Vi gick fram och pratade med dem en stund. Högsta prioritet för deras del inför valet var bland annat framkomlighetsfrågor i staden, berättade de. Det var viktigt med cykelvägar och bussar men “bilen har också sin plats” och därför behövdes fler parkeringsplatser.

Det här mötet ägde rum i mars, just efter att Iran hade svarat på Israels och USA:s folkrättsvidriga bombningar av landet genom att attackera andra länder i Mellanöstern. En av representanterna, som inte ville vara med på bild, berättade att “man förstås är medveten om alla krig och allting som händer i världen just nu” och förklarade sedan hur hen själv var berörd:

– Mina föräldrar är fast i Malaysia. De skulle flyga hem via Dubai men flygen går inte.

Vi talade om röda linjer. Har ni några sådana i ert politiska engagemang? Bara en av representanterna hade ett tydligt svar: Hon hade två pappor, berättade hon. Så HBTQI-frågorna var avgörande för henne.

Ingen tyckte att det egna partiet hade passerat några röda linjer dittills.

Vi tackade för samtalet och hann bara en kort bit innan vi passerade en ICA-butik och blev stoppade av en man som presenterade sig som Stefan. Han var 70 år och särskilt intresserad av miljö och klimat, berättade han. Han ställde upp på en intervju men ville inte vara med på bild.

Greta frågade:

 Vad är dina spontana tankar kring inför valrörelsen nu, det politiska läget i Sverige?

Ja, eftersom jag står med dig då… Jag är ju väldigt intresserad av det här med klimatet och sånt. Det är ju något som man ser ut att nedvärdera fullständigt på alla plan. Om man lyssnar på till exempel Johan Rockström eller andra så är det rätt uppenbart vad som sker, sa Stefan.

– Jag är inte jätteengagerad. Men för mig är det viktigt. Jag har barn… Vi kan göra vårt. Alla har ett ansvar. 

Egoismen är ett stort problem, både i politiken och i samhället i stort, menade Stefan.

– Alla tänker på sig, ingen tänker på mig… Det är lite oroande, tycker jag. Det är pengar och pengar och pengar och makt. 

Ser du några ljusglimtar, något hopp någonstans? 

– Ja, det är ju oss, det är vi människor som måste göra någonting. Det finns många som gör. Jag tror ju på människan generellt. Politiken, jag vet inte.

Har du varit engagerad politiskt?

– Nej, inte alls. 

Finns det någon särskild anledning till varför? 

– Nej, det har nog bara inte blivit så. Jag är intresserad, men jag har inte haft någon anledning att… Det har inte blivit av. 

Men om dina vänner sa: “Nu går vi på en demonstration”, så skulle du ha följt med…? 

– Det skulle jag kunna göra och det har jag gjort. Gått i demonstrationer. Men sen att engagera sig politiskt i en kommun eller något sånt där. Om det var så du tänkte… 

Att engagera sig politiskt behöver inte vara att man är i politiska partier eller direkt i politiken.

– Nej, det vet jag. Men jag trodde det var så du menade, sa Stefan.

– Men nog går jag ju och talar om vad jag tycker och skriver vad jag tycker, det gör jag. 

Ja, och det kanske på något sätt är mer värt… 

– Det är väl kanske det som jag jag menar med att människorna… Att man en och en kan påverka.

En reflektion från mig (det är Alexandra som skriver): 

Det här är något som har återkommit i våra intervjuer. Inställningen till politiskt engagemang. Vid sidan av den mycket frekventa kommentaren “jag kan inget om politik” eller “jag är inte insatt” så är det också många som spontant ser på politiskt engagemang som att det per definition innebär att vara partipolitiskt aktiv. På samma sätt verkar många se demokrati som något som man ägnar sig åt vart fjärde år, i samband med allmänna val.

Samtidigt vet vi ju från historien att i princip alla stora samhällsomvandlingar har krävt andra former av demokratiskt engagemang. Ofta i form av civil olydnad. 

För några år sedan stod jag på en motorväg tillsammans med aktivister från Återställ våtmarker. Jag gjorde ett större reportage om dem för Dagens Nyheters Lördagsmagasin och i artikeln intervjuade jag Stellan Vinthagen, professor i fredligt motstånd vid University of Massachusetts Amherst. Han kallade sig ”aktivistforskare” och var själv aktivist men inte i de rörelser han forskade på.

– Jag skulle vilja hävda att nästan varenda fri- och rättighet vi har i den svenska grundlagen är kopplad till historiska folkrörelsers arbete. Man har inte kallat det civil olydnad, men man har utmanat lagar och huvudsakligen fredligt och öppet brutit mot dem. Och sen har makten anpassat sig till detta efterhand – för att undvika någon form av social revolt eller revolution rentav, sa han till mig då.

En utmaning, trodde Stefan utanför ICA i Örebro, är att människor har så lite tid över i sin vardag. Det blir svårt att hinna med motståndet.

– Folk känns så upptagna med sitt. Det är mycket jobb, det ska tjänas pengar och man ska ha det ena och det andra. 

I valet kommer det bli något av partierna han röstat på tidigare, Socialdemokraterna eller Miljöpartiet, sa han. Men ännu hade han inte bestämt sig. Och det är svårt att känna att det spelar så jättestor roll – det finns ju ingen riktig opposition, menade Stefan.

Den här diskussionen, att inget parti har en politik som svarar mot de massiva utmaningarna vi står inför, har för övrigt just lyfts av SVT, som berättar om Arbetarens satsning och den här bloggen i samband med en intervju med MP:s Amanda Lind.

Sista frågan från Greta till Stefan i Örebro:

Finns det något som skulle kunna få dig att bli mer engagerad?

– Jag har själv en allvarlig sjukdom. Så jag mår inte alltid så bra och har varken ork eller energi. Men övergripande tror jag att det som behövs är starka ledare som kan motivera andra att vara med i kampen, sa han.

Det var allt från Örebro för denna gång. En annan sak: 

Några som inte ger sig är alla människor som kämpar för att Bella Aksoy ska få stanna i Sverige. Efter demonstrationen på förvaret för ett par veckor sedan (som jag skrev om här) har det hållits en massa demonstrationer till stöd för henne och det har skrivits väldigt mycket om hennes fall – både i tidningar och på sociala medier. På savebella.org har över 8 600 personer skrivit på ett upprop.

Publicerad Uppdaterad