2011 – Folkens vår och kapitalets kris

JANUARI
1 Danmarks borgerlige statsminister Lars Løkke Rasmussen meddelar i sitt nyårstal att den så kallade ”efterlönen”, som ger danska arbetstagare möjlighet att gå i pension vid 60 års ålder, ska avskaffas. Facken rasar och utlovar strid.

3 En bemanningsanställd som arbetar vid Volvo Powertrain får sin anställning på företaget avslutad efter att kommenterat sitt jobb med orden ”En dag kvar av veckan på detta dårhus” på Facebook. Ytterligare två bemanningsanställda tvingas gå efter att ha deltagit i en diskussion om arbetsköparen på det sociala mediet.
– Att uppföra sig på det här sättet är inte förenligt med the Volvo way, säger presschefen Jörgen Gustavsson till Arbetaren.

10 Regeringen ger Migrationsverket i uppdrag att förbättra sin återrapportering om arbetstillstånd.
– Vi ställer krav på Migrationsverket att de ska motverka förekomsten av skenanställningar och missbruk av reglerna, säger Migrationsminister Tobias Billström till Arbetaren den 10 januari.
Tolv månader senare är handeln med arbetstillstånd alltjämt en industri.

14 Tunisiens president Ben Ali meddelar att han inte kandiderar till omval och flyr därefter landet. Den så kallade Jasminrevolutionens framtid är fortfarande oklar, men folket firar över att ha vunnit första ronden.

18 I december flyttade Svenska Pen utdelningen av Bernspriset från nöjesetablissemanget med samma namn, efter anklagelser från syndikalistiska Stockholms Restaurang- och hotellarbetarsyndikat, om att Berns utnyttjat papperslösa. Nu flyttar PEN tillbaka ceremonin, med motiveringen att ”det arbetar i dag inga papperslösa flyktingar på Berns. Hela konflikten går tillbaka på förhållanden som gällde under perioden 2004–2007”. Med i PEN:S utredningsgrupp satt bland andra författaren Anna-Lena Lodenius, som redan i maj 2010 brännmärkt stridsåtgärderna mot företaget som ”maffiametoder”.

27 Syndikalistiska DSTS genomför en dygnslång strejk i Stockholms tunnelbana i protest mot försämrade villkor. Under 24 timmar ställs 100 tågavgångar in.

FEBRUARI
2 Långtidsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande lägre löner i serviceyrken och avgifter i stället för turordningsregler. Föga förvånande jublar regeringen.

3 Danska LO-förbundet 3F lamslår landets busstrafik med en politisk strejk i protest mot att efterlönen ska avskaffas.

8 6000 arbetare vid den ekonomiskt viktiga Suezkanalen går ut i strejk för att sätta press på Mubarak. Den arabiska våren har spridit sig till Egypten, och liksom i Tunisien drar landets arbetare en tung del av det revolutionära lasset.

11 Egyptens diktator Hosni Mubarak lämnar makten efter massiva folkliga protester. Knappt en timme efter beskedet meddelar arméledningen att den temporärt tar över ledningen av landet, och varnar samtidigt facken för att fortsatta protester inte kommer att tolereras.

11Göteborgs LS av SAC bevisar en gång för alla att fack kan företräda papperslösa medlemmar. En villaägare i Askim går med på att betala lön till fyra papperslösa anläggningsarbetare efter att LS tagit fallet till Arbetsdomstolen.

19 70000 demonstrerar i den amerikanska delstaten Wisconsins huvudstad Madison i protest mot den republikanske guvernören Scott Walkers lagförslag om att kraftigt begränsa de fackliga rättigheterna. Demonstrationen blir början på en utdragen kamp.

24 Syndikalistiska DSTS genomför ännu en dygnslång strejk i Stockholms tunnelbana.

MARS
3 Efter två syndikalistiska strejker backar MTR, som driver Stockholms tunnelbana på entreprenad, och utlovar bättre arbetsmiljö inom ett år. Samtidigt ber företaget syndikalisterna att begrava stridsyxan.
– Jag tycker inte att det är konstruktivt att det strejkas hela tiden i stället för att samtalas, säger förhandlingschefen Pierre Sandberg till Arbetaren.

9 Arbetsdomstolen slår fast att Södertälje sjukhus hade rätt att omplacera undersköterskan Peter Magnusson, som slog larm om rasism bland kollegorna på intensivvårdsavdelningen. Facket Kommunal anser att omplaceringen var en bestraffning.

12 Missnöjet i Madison når rekordnivåer och 200000 demonstrerar med krav på att de antifackliga lagar som antagits måste rivas upp.

14 Malmö LS av SAC inleder stridsåtgärder mot bolaget Assistansia, som förmedlar personliga assistenter. Bakgrunden är att företaget satt i system att aldrig erbjuda tillsvidareanställningar.

16 Riksdagens stoppar utförsäljningen av de statliga bolagen SBAB, Posten och Telia.

24 Kommunal i Västerås använder som första fack sitt veto för att stoppa alla placeringar i den hårt kritiserade arbetsmarknadsåtgärden Fas 3.

26 Omkring 500000 människor demonstrerar i London i protest mot nedskärningar. Kravaller utbryter vid Trafalgar Square, och Storbritanniens konservativa inrikesminister Theresa May öppnar för att inskränka demonstrationsfriheten för att undvika framtida ordningsstörningar.

28 Strejk bryter ut på Björkbackens ungdomshem utanför Göteborg när syndikalistiska lärare lägger ned arbetet i protest mot en arbetstidsreform som ger sämre pedagogiska förutsättningar.
– Deras förslag kommer att leda till att lärarna inte har någon planeringstid, därmed kommer det inte att vara skola längre utan barnpassning, säger Klas Rönnbäck, ordförande för Göteborgs utbildningssyndikat av SAC, till Arbetaren.

APRIL
1 Nytillträdde partiledaren Håkan Juholt har hyllats av Socialdemokraternas vänsterfalang, men upprör många då han föreslår att arbetslösheten ska sänkas genom oavlönade ”välfärdsjobb”.

8 Portugal blir efter Grekland och Italien det tredje landet att ansöka om nödlån från EU:s räddningsfond.

8 Efter många år av exploatering i bärskogarna skärper Migrationsverket kriterier för att bevilja arbetstillstånd. Syftet är att försvåra för oseriösa arbetsköpare.

9Egyptens militära övergångsregering bevisar att den är en junta när den låter storma Tahrirtorget i Kairo. En demokratiaktivist mister livet och ytterligare 71 skadas.

11 Regeringen aviserar en uppmjukning av reglerna i sjukförsäkringen. Men förändringarna döms ut som kosmetiska, och som ett sätt att försöka neutralisera den kritik som folkrörelsen Påskuppropet mot utförsäkringar framför.

18 Påskuppropet samlar tusentals i manifestationer mot utförsäkringarna på ett 50-tal orter i landet. Flera LS av SAC deltar i protesterna, liksom – till alliansens stora förtret – flera borgerliga politiker.

20 184 anställda vid brittiskägda Thermal Ceramics utanför Lyon går ut i strejk i protest mot att cheferna enbart talar engelska.
– Jag tycker inte att det är vi som borde anstränga oss för att förstå dem. Vi är franska arbetare i Frankrike och varje möte är en pärs, säger fackföreningen CGT:s representant Pierrick Dumont.
MAJ
3 Ledningen för Mosstorpsskolan ville skära bort sex lärartjänster. Det gillade inte eleverna som helt sonika gick ut i strejk.
– Ju färre lärare desto mindre hjälp kommer varje elev att få, säger Jessica Wärlander som går i årskurs åtta på skolan.

4 Arbetsköparorganisationen Bemanningsföretagen delar för första gången ut sitt ”Kritikerpris”, talande nog blockerade Berns. Vinnaren, den tidigare HTF-ombudsmannen Sam Danemar, förklarar att han inte har något problem med att bryta syndikalisternas blockad.

10 Disciplineringsminister Jan Björklund (FP) förkunnar stolt att skolk – trots remissinstansernas unisona kritik – från och med höstterminen 2012 återigen förs in i betygen på grundskolan.

10 Tusentals läkare över hela Egypten går ut i strejk med krav på mer pengar till sjukvården.

13 Ordföranden Bertil Villard lämnar AMF pension sedan det avslöjats att han ägnat sig åt avancerad skatteplanering.

14 80 år har förflutit sedan skotten i Ådalen. Militären dödsskjutning av fem arbetare har kommit att prägla hela det moderna Sveriges utveckling.

15 Hundratusentals spanjorer går ut på gatorna i protest mot krispolitik och marknadens diktatur. De landsomfattade demonstrationerna följs av torgockupationer inspirerade av demokratirörelsen i Kairo, vilka i sin tur föder en social rörelse som fortfarande lever och kämpar.

JUNI
8 Arbetsköparorganisationen Almegas egen kartläggning visar att den svarta städbranschen omfattar miljarder kronor årligen, att papperslösa utnyttjas, och att grovt kriminella ligor är inblandade.
9 Rättegången mot IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn, som misstänks ha förgripit sig sexuellt på en hotellstäderska, inleds i New York. Utanför rätten manifesterar ett hundratal fackligt anslutna hotellstäderskor.

14 Socialstyrelsens etikråd meddelar att det är fritt fram för socialtjänstens handläggare att spionera på hjälpsökande via Facebook för att ”se om klienterna talat sanning”.

15 Tio år har gått sedan svensk polis öppnade eld mot flyende demonstranter under EU-toppmötet i Göteborg. I en exklusiv intervju med Arbetaren berättar Hannes Westberg, som länge svävade mellan liv och död efter att ha träffats av ett skott i bålen, om hur han ser på händelserna i retrospektiv.
– Vi lever i en våldsam värld, det är inte mitt val. Jag är beredd att demonstrera igen, och jag är beredd på att det kan bli konflikter då. Jag tänker inte ta emot stryk.

JULI
1 Journalisten Martin Schibbye och bildjournalisten Johan Persson – bägge återkommande frilansmedarbetare i Arbetaren – grips av etiopisk militär i den stängda regionen Ogaden. Journalisterna har rest till Ogaden för att utreda om svenska Lundin Petroleum, där utrikesminister Carl Bildt (M) tidigare varit styrelseledamot, begått övergrepp mot civilbefolkningen. De åtalas för terrorbrott.

2 Grekland hindrar Frihetsflottiljen att avsegla mot Gaza. Den konservativa tidningen Jerusalem Post kallar den grekiska regeringens beslut en seger för Israels diplomatiska påtryckningsarbete.

19 Mediemogulen Rupert Murdoch, ägare till News of the World, utsätts för en tårtattack under en utfrågning i det brittiska parlamentet om den nedlagda skandaltidningens olagliga telefonavlyssning.
22 Terroristen Anders Behring Breivik detonerar en bilbomb i centrala Oslo innan han iscensätter en massaker på ön Utøya, där den socialdemokratiska ungdomsorganisationen AUF håller sommarläger. Totalt mördas 78 personer, majoriteten barn, i terroristens ”heliga krig” för ett vitt och kristet Europa.

AUGUSTI
4 Fyrbarnsfadern Mark Duggan från Tottenham i norra London skjuts ihjäl av en polispatrull. Det blir starten för omfattande upplopp som sätter fattiga områden över hela Storbritannien i brand, och tvingar det forna imperiet att motvilligt ifrågasätta sin självbild.

6 I den största protest Israel någonsin skådat demonstrerar 300000 på Tel Avivs gator mot höga boendekostnader och för social rättvisa.
– Ingen kan tro det. Regeringen är i chock. De har försökt förklara bort det med att det är bortskämda medelklassungdomar, men de här problemen är äkta. Folk har fått nog, säger Roni Kaufman, aktivist och professor vid Ben Gurion-universitetet, till Arbetaren.

15 200000 kommunanställda i Sydafrika går ut i strejk med krav på löneökningar på 18 procent.

29 Seyoum Emawayish blir landets första papperslösa att få försäkringspengar för en arbetsskada. Städföretaget Balanzen betalar ut 48000 kronor efter påtryckningar från Fastighets.

SEPTEMBER
2Fackförbundet SKTF byter i anslutning till sitt 75-årsjubileum namn till Vision. Tillsammans med celebra gäster som kronprinsessan firar förbundet för fyra miljoner kronor, vilket får hård kritik från medlemmarna.
3 Den israeliska upprorsrörelsen slår återigen rekord när 450000 demonstrerar runt om i landet.

7 Den näringslivet närstående tankesmedjan SNS upprör sina ekonomiska och politiska allierade när den i en rapport för fram den egentligen ganska uddlösa slutsatsen att det inte finns några bevis för att de senaste 20 årens privatiseringar ökat kvaliteten i välfärden. Rapportförfattaren Laura Hartman tvingas sluta. Därefter tvingas vd:n Anders Vredin bort eftersom han tvingat bort Laura Hartman.

15 Regeringen tillsätter en utredning om hur arbetsköparnas kostnader kan minskas vid tvist om uppsägning. Facken rasar.
– Det handlar om att ta bort de sista resterna av anställningstryggheten, säger SAC:s fackliga samordnare Maria Karlsson.

17 Ockupationen av Wall Street inleds i New York. Under de kommande månaderna fortsätter rörelsen växa – såväl nationellt som globalt – skakar om USA:s politiska etablissemang och revitaliserar landets fackföreningar.

21 Efter ett avslag i tingsrätten beviljar hovrätten oväntat den krisande biltillverkaren Saab rekonstruktion. Den utdragna såpoperan i Trollhättan pågår fortfarande.

27 Grekland röstar igenom ett omfattande krispaket som innebär sänkta pensioner och uppsägningar av 100000 statsanställda. Det grekiska folket svarar med skattebojkott, strejker och massprotester.

OKTOBER
6 Svenska Akademien meddelar att poeten Tomas Tranströmer, som 1953 debuterade i just Arbetaren med en reseskildring från Tornedalen, tilldelas Nobelpriset i litteratur. Han blir, efter Harry Martinsson och Eyvind Johnson, den tredje Arbetarenmedarbetaren att tilldelas den prestigefyllda utmärkelsen.

6 Bemanningsföretagen meddelar stolt att det vinnande bidraget i den hånade och utskällda tävlingen ”Vi kallar oss” – som gick ut på att hitta ett nytt ord för bemanningsanställda – är tandlösa ”konsult”. Det visar sig dock att vinnaren är en infiltratör från den antiborgerliga bloggen Alliansfritt Sverige, som tänker använda prispengarna för att propagera mot bemanningsföretag.
– Det kan nog bli lite stelt, säger vinnaren Simon Kjellberg om prisutdelningen.

7 Linda Moestam från Luleå tilldelas SAC:s civilkuragepris till Björn Söderbergs minne. Moestam prisas för det mod hon visat under ett vikariat inom äldreomsorgen, då hon trotsade chefernas instruktioner och slog larm om att en dement kvinna utnyttjats sexuellt.

9 Egyptisk militär attackerar en juntakritisk demonstration bestående av främst koptiska kristna. Minst 24 dör.

31 Grekland premiärminister Giorgos Papandreou meddelar att landets medborgare ska få ta ställning till IMF:s och EU:s räddningspaket, som är villkorat mot kraftiga sociala nedskärningar, i en folkomröstning. Men den allmäktiga marknaden reagerar med oro, och EU:s tyngre aktörer tvingar bort den folkvalde statschefen och ersätter honom med en teknokratregering.

NOVEMBER
8 Fackföreningsaktivisten Kim Jin-suk, som i 309 dagar ockuperat en gigantisk lyftkran på det sydkoreanska skeppsvarvet Hanjin i protest mot nedskärningar, kliver ned sedan en uppgörelse tecknats mellan företaget och ett antal uppsagda arbetare.

10 Facken i den amerikanska delstaten Ohio vinner en viktig seger sedan de först lyckats tvinga fram en folkomröstning och därefter röstat ned den republikanske guvernören John Kaischs antifackliga lagförslag.

30 Två miljoner brittiska offentliganställda lägger i den största strejken på 30 år ned arbetet i protest mot försämrade pensioner.

DECEMBER
6 Norsk fengsels- og friomsorgsforbund genomför en politisk strejk i protest mot nedskärningar i kriminalvården, vilka anses urholka det rehabiliterande innehållet.

12 Industrifacken tecknar avtal för 300000 anställda. Avtalet ger en löneökning om 3 procent på 14 månader. Alldeles för tamt, anser representanter för fria fackförbund.
– Jag tycker att det är mesigt, säger Hamnarbetarförbundets ordförande Björn A. Borg.

19 Sista kapitlet i sagan om Trollhättan skrivs när Saab begär sig i konkurs. Eller?

Publicerad Uppdaterad
19 hours sedan

Podden besöker det queera bokkaféet i Malmö

Podden besöker det queera bokkaféet i Malmö

”Jag vet iallafall fyra par som skapats av att de träffats här” säger Ebba Sandin Sundkvist, ordförande i Page28. I det här avsnittet av podden Kulturplats berättar hon och Jakob Dziorek berättar om det queera bokkaféet i Malmö som fortsätter att expandera. De pekar på vikten av community och styrkan i att drivas volontärt, och bristen med kortsiktiga kulturstöd.

Kulturplats är en ny podd som besöker just platser för kultur för att svara på frågan: Vad får kultur att spira? Hur formas konsten av sina förutsättningar och var finns alternativen när kulturbudgetar bantas?

Podden som ges ut av Tuija Roberntz. Avsnittet publiceras i samarbete med tidningen Arbetaren.

Publicerad Uppdaterad
5 days sedan
En skogsarbetare omkom efter en olycka i Jönköping
Mannen skadades svårt när han fastnade under ett fallande träd. Foto: Pontus Lundahl/TT

Skogsarbetare död efter allvarlig olycka i Jönköping

En skogsarbetare i 65-årsåldern omkom under torsdagen efter en allvarlig olycka strax utanför Huskvarna. Hittills i år har minst 42 personer omkommit på sina jobb runt om i Sverige.

Mannen, som var i 65-årsåldern, arbetade i skogen i området runt naturreservatet Vista Kulle strax utanför Huskvarna i Jönköpings län. Strax innan lunch larmades räddningstjänst till platsen efter att han klämts under ett fallande träd. Ambulans kallades till platsen och han fördes till sjukhus med allvarliga skador, men hans liv gick inte att rädda.

Polisen utreder nu händelsen som arbetsplatsolycka. Sammanlagt har minst 42 personer omkommit på sina jobb runt om i Sverige bara i år, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Publicerad
6 days sedan
Hamnarbetarförbundet och Erik Helgeson utanför Arbetsdomstolen i Gamla Stan i Stcokholm
Beskedet ses om en delseger för facket trots att mycket fortfarande återstår i konflikten mellan Sveriges hamnar och Hamnarbetarförbundet. Foto, montage: Lars Pehrson/TT och Johan Apel Röstlund

Hamnföretagen backar: Tvingas betala fackets rättegångs­kostnader


Sveriges hamnar tvärvänder och drar tillbaka delar av sina stämningar mot Hamnarbetarförbundet. Det här efter att Arbetsdomstolen gått på fackets linje. Nu tvingas därför arbetsköparen stå för rättegångskostnaderna.

Det handlar om sommarens två så kallade interimistiska stämningar i Arbetsdomstolen där arbetsköparorganisationen menade att Hamnarbetarförbundet inte hade rätt att ta strid för kollektivavtal.

AD gick dock på fackets linje och förklarade att stridsåtgärderna var lagliga. Nu har Sveriges hamnar tvärvänt och drar tillbaka sina stämningar i målet. En delvinst för Hamnarbetarförbundet, menar facket.

– Då är ett mål ur världen, men tyvärr har vi en rad till, säger Hamnarbetarförbundets vice ordförande Erik Helgeson i en video på fackets sociala medier.

Hamnarbetarna accepterade medlarnas bud

Nyligen accepterade Hamnarbetarförbundet medlarnas bud i den utdragna konflikten som gällde bland annat bättre skydd för förtroendevalda och rimligare villkor för bemanningsanställda. Något som av vissa sågs som en seger för arbetsköparsidan.

Erik Helgeson kallade det hela för ”ett taktisk steg tillbaka i väntan på den kommande avtalsrörelsen”.

Den än mer uppmärksammade konflikten om hans egen uppsägning från Gothenburg Roro Terminal fortsätter dock. Där har parterna nyligen setts i Arbetsdomstolen för en första muntlig förberedelse. Målet väntas dock inte avgöras förrän tidigast i början av nästa år.

Läs alla våra artiklar om hamnstriden här.

Publicerad Uppdaterad
1 week sedan
Bilden är ett montage med två personer till vänster som påverkats av regeringens försämringar av A-kassan. Till höger i montaget står företrädare för Tidöregeringen
Omkring en halv miljon personer är arbetslösa. Två av dem är Marcus Malmsten och Susanne Svensson. Båda oroas över de åtstramade reglerna för a-kassan. Foto: Privat, Fredrik Sandberg / TT, Montage: Arbetaren

Oro och ilska när Tidö­regeringen försämrar a-kassan

Bidragstak, sänkning av det så kallade försörjningsstödet och försämrad a-kassa. Den 1 oktober börjar den SD-stödda regeringens nya och betydligt hårdare regler att gälla. Något som sågas av såväl forskare som arbetslösa.

– Det kommer att bli tufft framöver. Jag har redan svårt att sova och känner mig orolig.

Marcus Malmsten suckar i telefonen. Han är 51 år, utbildad lärarassistent och bosatt i nordöstra Skåne. För honom och hundratusentals andra arbetslösa runt om i Sverige är framtiden oviss och ängslan stor.

Marcus Malmsten a-kassa
Marcus Malmsten. Foto: Privat

För trots att septembersolen fortfarande skiner tycks allt fler uppleva horisonten mörkare än på mycket länge.

Levnadskostnadskris och stigande arbetslöshet

Levnadsomkostnaderna har de senaste åren skenat iväg och priserna på basvaror har skjutit i höjden. Hjälporganisationer från Ystad i söder till Haparanda i norr vittnar om hur allt fler söker sig dit. Många barnfamiljer som tidigare klarade sig, visserligen knappt, är nu i behov av allt från gympakläder till smörgåspålägg och frukt. Arbetslösheten i Sverige är bland den högsta i Europa. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, var nästan en halv miljon svenskar arbetslösa i augusti i år.

Trots det stramas politiken nu åt för dem som redan har det tufft. Från den 1 oktober gäller nämligen nya regler för arbetslösa och bidragstagare vilket i praktiken innebär kraftiga sänkningar av försörjningsstödet och en nedtrappning av a-kassan. Bakom reglerna står Tidöpartierna M, KD, L och SD.

– Det här kommer göra att ännu fler slås ut permanent från arbetsmarknaden. Jag tror ärligt talat att politikerna i dag inte är medvetna och hur vi arbetslösa har det.

Susanne Svensson
Susanne Svensson. Foto: Privat

Det säger den före detta industriarbetaren Susanna Svensson, 62 år, från Örebro. Hon har, med undantag från några kortare inhopp, varit utan jobb sedan 2008 då kabelfabriken där hon arbetade flyttade verksamheten utomlands. Nu beskriver hon sin egen situation som ett slags moment 22.

– Jag har ju betalningsanmärkningar som jag drog på mig när jag blev arbetslös och inte kunde betala av mina studielån. Pengarna räckte plötsligt inte till annat än mat och hyra. Tyvärr tror jag fler kommer få betalningsanmärkningar vilket i sin tur leder till att det blir svårare att få jobb. Arbetsgivare i dag tar ju kreditkoll redan innan de anställer, vilket gör att vi inte ens kallas till intervju.

Dåvarande arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) presenterar regeringens reformering av arbetslöshetsförsäkringen tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson (M), Magnus Persson (SD) samt Magnus Jacobsson (KD) våren 2024. Foto: Henrik Montgomery/ TT

Hon låter nästan uppgiven på rösten. Hon har fortfarande inte stenkoll på hur de nya reglerna kommer att slå mot just henne, men är väl medveten om att det lär bli tuffare tider.

– Jag är 62 år och då blir man inte anställd i det här åldersdiskriminerande samhället. Min ekonomi är körd i botten och jag har varit tvungen att sälja min bil. Men många jobb jag sökt kräver just bil, när kollektivtrafiken inte alltid funkar. Men att köpa bil när man är barskrapad som jag, det går helt enkelt inte.

Kritik mot förändringen av a-kassan

Regeringen och Sverigedemokraterna delar dock inte oron med de arbetslösa. De menar tvärtom att fler nu kommer att få jobb. Att leva på bidrag ska inte vara attraktivt, förklarar de och målar på så sätt upp en bild av människor som hellre går hemma än arbetar.

Men de nya reglerna sågas inte bara av landets många arbetslösa. Även forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, är kritiska.

– Jag tror inte vi kommer se några stora effekter på sysselsättning, arbetslöshet eller liknande för de grupper som berörs av det här. De behöver hjälp snarare än att piskan viner, sade Anders Forslund som är professor emeritus på IFAU till tidningen Arbetet tidigare i höstas.

För många utan jobb innebär regeländringarna stora inkomstförluster. Det kan röra sig om flera tusenlappar varje månad som nu försvinner. Även för personer som har barn, vilket gjort att andra sakkunniga kritiserat ändringarna. Brottsförebyggande rådet, Brå, har exemplevis tidigare slagit larm om att barn vars föräldrar har sämre socioekonomiska förutsättningar löper större risk att dras in i gängkriminalitet än andra.

Arbetssökande vid receptionen på Arbetsförmedlingen på Regementsgatan i Malmö. Foto: Johan Nilsson/ TT

Regeringen står trots kritiken fast vid sin inställning till den så kallade arbetslinjen. Att sänka bidrag och strama åt a-kassan menar de ska öka motivationen för arbetslösa att hitta jobb.

– De slår undan benen på oss. Men jag tror inte de här besluten kommer att gynna regeringen, för de slår mot en så pass stor grupp av det svenska folket. Det finns ju människor ur alla politiska läger som är arbetslösa och som nu kommer att drabbas, säger Marcus Malmsten.

Han förklarar att han sökt flera jobb den senaste tiden men inte blivit mer än inringd för korta lärarvikariat lite då och då.

– Det är ju inga stora pengar som rullar in och det lär knappast bli lättare framöver. Jag är 51 år och det blir knappast enklare ju äldre man blir, så är det ju.

Publicerad Uppdaterad
1 week sedan
Montage: Till vänster i bilden två personer inbegripna i ett samtal. Till höger porträtt av juristen Zahraa Aljuboori
Migrationsjuristen Zahraa Aljuboori i debatt om effekterna av att möjligheten till spårbyte avskaffats. Foto: Marcus Ericsson/TT, Privat. Montage; Arbetaren

Verkligheten bakom avskaffandet av spårbyte

Den 1 april upphörde möjligheten till spårbyte för personer som söker uppehållstillstånd i Sverige. Ett halvår senare märks effekterna tydligt, skriver migrationsjuristen Zahraa Aljuboori.

I april 2025 avskaffades spårbyte i svensk migrationslag. Det innebär att personer som fått avslag på sin asylansökan och sedan beviljats arbetstillstånd via spårbyte riskerar att inte kunna få sina tillstånd förlängda om utvisningsbeslutet inte preskriberats före 31 mars 2025. Fem månader efter lagändringen märks effekterna tydligt, de påverkar inte bara enskilda individer utan hela det svenska samhället.

Zahraa Aljuboori, migrationsjurist. Foto: Privat

Syftet med lagen har varit att motverka oseriösa arbetsgivare, strama åt asylreglerna och effektivisera återvändararbetet. Men verkligheten ser annorlunda ut. Lagstiftningen drabbar främst de etablerade grupperna av migranter. Inte bara nyanlända, utan även personer som under flera år har byggt upp en tillvaro här, fått jobb, försörjt sig själva och sina familjer.

Två exempel ur verkligheten

Ett exempel är en irakisk läkarstudent. Han har fått avslag på sin asylansökan, men samtidigt klarat av sina studier, fått arbete och beviljats arbetstillstånd via spårbyte. Nu har han fått utvisningsbeslut på grund av den nya lagen. Det handlar inte bara om en individ, Sverige förlorar en blivande läkare, en framtida resurs för vård och omsorg som vi verkligen behöver.

Ett annat exempel är en familj från Palestina som har fått uppehållstillstånd som anhöriga till en person med arbetstillstånd via spårbyte. Eftersom huvudpersonen nu riskerar att förlora sitt arbetstillstånd hotas hela familjens rätt att stanna i Sverige. Familjen ser ett återvändande som omöjligt, och reslutat kommer bli att de i stället lever papperslöst i Sverige, utan några grundläggande rättigheter och i en okänd framtid.

Enligt migrationsminister Johan Forssell är ett av de centrala målen med reformen att göra återvändandeprocessen mer effektiv, men i praktiken ser vi en helt annan verklighet där fler väljer att inte samarbeta med verkställandet av utvisningen.

Det här är inte bara mänskligt sorgligt. Det är också en varningssignal om att lagstiftningens syften inte uppnås i praktiken.

Lagen får utanförskapet att växa

För de flesta berörda är ett återvändande omöjligt, vilket gör att många hellre väljer att leva gömda, papperslösa och utan grundläggande rättigheter. Vilket vidare kommer leda till mer svartarbete och allt mer fusk på arbetsmarknaden.

Lagen var tänkt att skapa ordning och trygghet, men i själva verket har den i stället ökat otryggheten för de berörda och samhället i stort. När människor inte får någon möjlighet att etablera sig och saknar en trygg plats att vända sig till, växer utanförskapet och osäkerheten.

Det är enkelt att skriva lagar på papper, men betydligt svårare att få dem att fungera i verkligheten.

Det är dags att skapa en migrationspolitik som ser människan bakom reglerna och ger verkliga chanser till ett tryggt liv i Sverige. I stället för att låta människor stå inför ett val mellan att utvisas eller att leva gömda utan rättigheter, måste vi skapa lösningar som inkluderar och hjälper dem. Annars förvärrar vi bara ett redan allvarligt samhällsproblem, ett problem som i längden hotar tryggheten för oss alla.

Zahraa Aljuboori, migrationsjurist

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan

Det händer på Radikal bokmässa 2025

Fyra dagar med böcker, föreläsningar, samtal och mycket mer. Och i år, när Radikal bokmässa fyller tretton år, är det ingen mindre än Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz som fått äran att inleda mässan under torsdagen. Här är programmet för årets upplaga av Radikal bokmässa.

Torsdag 25/9

Obs! På torsdag är mässan på Viktoriahuset! Linnégatan 21. Hållplats Prinsgatan.

17:00 Tidningen Arbetaren tiger inte i Tidö-Sverige
Andelen vänstertidningar som fick mediestöd landade förra året på 0,7 procent. Behovet av fria medier är större än någonsin. Tidningen Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz berättar om en framtid utan mediestöd och bjuder in till samtal: Hur kan vi utmana borgerlighetens dominans? Borde fler vänstermedier samarbeta med varandra? Och hur ska en frihetlig tidning bevaka valåret 2026?

18:00 Författarskap och facklig kamp
Karin Hallberg är aktuell med ”På andra sidan Älvsborgsbron – En kärleksroman om facklig kamp”. Debutromanen är inspirerad av Karins egna upplevelser av att jobba på Hamnarbetarförbundets Göteborgsavdelning under strejken 2018-2019, men är också en fiktiv berättelse om kärlek, vänskap och Göteborg. Frances Tuuloskorpi är känd som tidigare ordförande i Livsmedelsarbetareklubben på brödfabriken Stockholmsbagarn, långvarig facklig kämpe, och författare till bland annat den nysläppta ”Bageriet i Paradiset : starka tillsammans på jobbet”.

19:00 Tidskriften Klass firar 10 år
Klass ges ut av Föreningen Arbetarskrivare och fokuserar på litteratur med underifrånperspektiv och klassfrågor. Klass bjuder in till samtal och läsningar. Möt ett gäng moderna arbetarförfattare. Medverkande redaktör från Klass: Carola Ankarborg, aktuell med diktsamlingen ”På balkonger står människor och klappar för oss – vårdrapport från en pandemi”.

Fredag 26/9

Mässan kommer vara på Aftonstjärnan, Plåtslagaregatan 2, Lindholmen på Hisingen.

18:00 Författarsamtal: Aslı Ceren Aslan (Eng)
Aslı Ceren Aslan’s narrative book ‘Birbirimizin Çaresiyiz’ about how Turkish politics affects the lives of women and LGBTI people was published by SRC Publishing in Turkey and in Swedish translation ‘Bara vi själva kan rädda varandra’ by Trolltrumma Publishing in Sweden in November 2023.

19:00 Poesikväll: Ali Alonzo med vänner
Ali Alonzo kommer till Göteborg. Han ska konferenciera en poesikväll på Radikal Bokmässa. Det är mest det det är egentligen. En poesikväll. Det blir läsningar och paus och läsningar och mer paus. Politiskt och opolitiskt. Säkert hjärta, säkert smärta, säkert nonsens. säkert någonstans nära tre timmar räknat med paus. Säkert kortare. Poeterna får endast en uppmaning, läs vad ni vill, skriv mycket, helst allt.

21:00 Workshop: Adbusting
I denna workshop låter vi deltagarna göra affischer som ämnar till att sprida ett positivt budskap till våra medmänniskor. Det kommer att finnas material och resurser för att bli kreativa och hitta på allt från informativa till roliga budskap. Vad skulle du vilja upplysa dina medresenärer om? Välkommen till en verkstad där vi skapar reklam som inte uppmuntrar till vild konsumption.

Lördag 27/9

11:00 Boksamtal: Henrik Bromander – De närmaste
Henrik Bromanders nya roman ”De närmaste” har hyllats av recensenter och inte minst kamrater som nickat igenkännande åt den mustiga skildringen av Bokcaféet i Jönköping. För bland bokens fyra huvudkaraktärer finns ett du – Rebecka – som vi följer under många år, till restaurangkök, fängelse och så klart BC på tändsticksområdet.

11:00 Workshop: klibbverkstad
Välkommen till bokmässans klibbverkstad! Vi gör egna klistermärken. Färg, form och budskap – du väljer. För alla åldrar. (Mindre barn behöver ha med sig en vuxen.)

12:30 Samtal: Vilket sorts samhälle låter folk gå hungriga?
Journalisten Elina Pahnke har nyligen kommit ut med boken Alla ska äta – om mat, makt, och moral. Hon samtalar med Bruno M. Chies, medgrundare och ambassadör för Solidariskt Kylskåp. Tillsammans utforskar dem våra matsystem utifrån moral, hållbarhet, omställning och motstånd. Samtalet modereras av Katja Palo, kulturjournalist.

13:00 Helsinki ilman natseja (Helsinki Without Nazis) (Eng)
Helsinki ilman natseja (Helsinki Without Nazis) is the biggest antifascist demonstration in Finland, organised annually on the 6th of December, Finland’s independence day. The demonstration, first held in 2016, stands in opposition to a fascist march organised by groups aligned with the Nordic Resistance Movement and other fascist groups since NMR’s banning in Finland.

14:00 Boksamtal – Rörelsesocialism: Tjugosju teser om samhällsförändring underifrån
Växande klassklyftor, politisk polarisering, stormaktskonflikter och hotet om ekologiskt sammanbrott skapar ett tillstånd av maktlöshet, där livet reduceras till att reagera på hotfulla skeenden utanför vår kontroll. Toivo Jokkalas och Per-Anders Svärds bok Rörelsesocialism pekar ut en annan väg. En i grunden rättvisare ordning blir möjlig när vi återupptäcker kraften i kollektivt handlande. Rörelsesocialism är ett manifest för samhällsförändring underifrån.

14:00 Workshop: Att skriva ett kollektiv

15:00 Boksamtal: Samtida marxistisk teori
Samtida marxistisk teori presenteras trettiosju tänkare från olika delar av världen, som har fört den marxistiska teorin in i det krisdrabbade 2000-talet. På vilka sätt kan det traditionella idéarvet utvecklas, omformuleras och aktiveras i en tid då den breda vänstern trängs tillbaka av en brokig allians av techmiljardärer, nykonservativa, antifeminister och fascister? Och vilka verktyg krävs egentligen för att kunna visualisera och frammana en annan ordning än den nyliberalism som nu bryter samman? Den här boken riktar sig både till den som kanske möter marxistisk teori för första gången och till den som vill bredda sin förståelse av vad det kan betyda idag.

16:00 Fria Kulturhus – samtal om oberoende kultur, organisering, och framtid
Vad innebär det att driva ett fritt kulturhus i ett kulturpolitiskt klimat präglat av urholkade stödsystem och inskränkt yttrandefrihet? Hur bygger vi hållbara samarbeten, stärker vårt oberoende och bemöter attacken på kulturen från högern? I detta samtal mötes representanter får AftonstjärnanCyklopen, och Oceanen – tre fria kulturhus med olika erfarenhet – för att dela lärdomar, ideér och tillvägagångssätt.

16:00 Skrivworkshop med Arbetarskrivare
Under workshoppen kommer du få tips och övning på att skriva om arbete och klass. Allt för att få dig att komma igång eller vidare i ditt eget skrivande. Du kan ha skrivit nästan ingenting förut eller jättemycket. Författarna Hanna Wikman och Henrik Johansson från Föreningen Arbetarskrivare håller i workshoppen.

17:30 Samtal: Konflikthantering i det stora och lilla – Samtal mellan Elin Larsson och Sara Granér

18:00 Den goda cirkeln – om kamp och folkbildning i en auktoritär stat
”Den goda cirkeln” är en berättelse om folkbildning och kamp i en diktatur, och handlar om det tio år långa demokratiarbete som ABF genomfört i Europas sista diktatur: Belarus. Går det att skapa folkbildning i en diktatur? Hur överlever man att kastas i fängelse för att man arrangerat studiecirklar?
Medverkande Anna Jörgensdotter och ABC Göteborg

18:15 Workshop: Adbusting

Söndag 28/9

12:00 Teater: Mänskligheten, finns den?
Pjäsen ”Mänskligheten, finns den?” spelas av ensemblen Teater angående.

13:45 Panelsamtal: Kultur och Fascism
Under senkapitalismens växande fascism, då statlig disciplinering och repression kombineras med individualisering och kommersialisering, frågar vi oss vilken roll en subversiv kultur kan inta i motståndet mot denna utveckling. Hur förstår vi den statliga makrofascismen, och vardagslivets mikrofascismen? Vilka former av motstånd är möjliga, nödvändiga och önskvärda? Medverkande: Athena Farrokhzad, Felicia Mulinari, Balsam Karam, Shora Esmailian, och Johannes Anyuru

15:15 Göteborg + Palestinasolidaritet = Sant?
Palestinasolidaritetsrörelsen i Göteborg har en lång och stolt historia som likt hela världen har fått ett nytt kapitel genom den israeliska bosättarkoloniala ockupationens snart två år långa öppna folkmordskrig i Palestinas Gaza och det breda motståndet mot det.
Panel: Stäng ner Elbit och Chalmers social justice

16:15 Book talk: The long Transition to Socialism and the end of Capitalism (Eng)
The author Torkil Lauesen presents his book ”The Long Transition to Socialism and the End of Capitalism”, and talks about socialism in a world undergoing dramatic change.

17:00 Queerorkesterns antifascistiska avslutning

Du kan hitta mer information om utställare, bokbord och mat på Radikal bokmässas hemsida.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Syntolkning: Foto på en presentation under Bostadsvrålet 2025. Tre personer sitter vid ett bord och en person står upp och talar i en mikrofon.
Helgen den 6–7 september arrangerades Bostadsvrålet på Hägerstensåsens medborgarhus. Foto: Bostadsvrålet

Bostadsvrålet 2025 – En plattform för att sammanföra kampen

Under en helg i början på september diskuterades allt från motstånd mot hyreshöjningar till visioner om långsiktig organisering på Hägerstensåsens medborgarhus i Stockholm. I Röster från rörelserna rapporterar organisatörerna bakom årets Bostadsvrål om stormötet som syftade till att samla en splittrad hyresgäströrelse och hitta nya sätt att möta utmaningarna på bostadsmarknaden.

Helgen den 6–7 september samlades hyresgäster, aktivister och organisationer från hela landet på Bostadsvrålet 2025. Det hela inleddes med ett liveinspelat avsnitt av Apans anatomi om regeringens beslut att skära ner på det finansiella stödet till civilsamhället och hur dessa nedskärningar hotar lokala mötesplatsers överlevnad och därigenom underminerar hyresgästers möjlighet att organisera sig.

En central del av helgen var att kartlägga pågående strider. Deltagarna berättade om lokala protester mot orimliga renoveringar, kampanjer mot kraftiga hyreshöjningar och initiativ för bättre boendeförhållanden. Samtidigt lyftes behovet av att dela erfarenheter. Genom att jämföra framgångar och misstag kunde deltagarna dra lärdomar som stärker den gemensamma kampen framåt.

Foto: Bostadsvrålet

En återkommande fråga var hur hyresgäster kan organisera sig för att på allvar påverka politiker, fastighetsägare och byggherrar. Många pekade på risken att rörelsen fastnar i intern splittring i stället för att bygga gemensam kraft. Diskussionerna handlade därför inte bara om vad som skiljer olika grupper åt, utan också om var det faktiskt går att hitta samarbete som gör skillnad.

Hyresgästföreningen i centrum

En stor del av programmet ägnades åt Hyresgästföreningen, som med drygt 500 000 medlemmar är landets största intresseorganisation för hyresgäster. Här diskuterades bland annat det omstridda trepartsavtal som slöts 2023 och som enligt kritiker gett hyresvärdarna för stora fördelar samtidigt som hyrorna skenat. Samtalen rörde också frågan om organisering utanför föreningen – vilka effekter sådana initiativ haft hittills, vilken relation de har till Hyresgästföreningen och om det finns en väg till samarbete snarare än konflikt.

Blick mot framtiden – och Europa

Trots fokus på nutida problem präglades Bostadsvrålet av en vilja att blicka framåt. En gemensam vision om långsiktigt bättre boendeförhållanden och en starkare nationell organisering av hyresgäster lyftes fram som avgörande mål.

På söndagen vidgades perspektivet ytterligare när forskare och aktivister från Spanien, Tyskland och Grekland delade med sig av erfarenheter från sina länder. Skillnaderna visade sig vara stora, men samtalet gav också viktiga insikter om vad den svenska rörelsen kan lära – och kanske undvika. Medan den svenska hyresgästföreningen länge har präglats av en serviceinriktad modell, visar organisationerna i södra Europa på värdet av en mer radikal och kampvillig rörelse, fokuserad på att utmana hyresvärdarnas makt – ett alternativ som Sverige bör ta till sig.

Foto: Bostadsvrålet

Bostadsvrålet 2025 blev därmed mer än en konferens. Det blev ett försök att samla en ofta fragmenterad rörelse och ge den ny energi. Frågan är nu om mötet kan bli startskottet för en starkare och mer drivande hyresgäströrelse i Sverige.

Det bestämdes även att nästa Bostadsvrål med största sannolikhet kommer att hållas i Malmö 2026.

Fortsatt engagemang

Från den 24 september och framåt kommer det även att hållas en studiecirkel på Hägerstensåsens Medborgarhus som är tänkt som en förlängning av de diskussioner som skedde under Bostadsvrålet.

”Hur påverkar de historiska skiftena i den svenska bostadspolitiken oss i dag? Och hur ska de förstås? Vi lär oss av historien och diskuterar tillsammans vad som bör göras.”

Bostadsvrålet anordnades med hjälp av Centralförbundet för socialt arbete och ABF Stockholm.

 Organisatörerna bakom Bostadsvrålet 2025

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan

Video: En sång till Aref

I veckan var det tre år sedan Mahsa Jina Amini dog i häkte efter att Irans moralpolis arresterat henne för att hon bar sin huvudsjal slarvigt. Hennes död ledde till stora protester under parollen ”Kvinna, liv, frihet”.

Kampen pågår ännu, men har mötts av hård repression. Albert Andersson är en del av nätverket Azadi – anarkistiska frihetsunionen. Han skrev en sång som har fått spridning över världen. Den handlar om 15-åriga Aref Ghanbarzehi, den första anarkist som rapporterades ha dödats under protesterna.

Därefter har den iranska regimen fortsatt mörda och tortera aktivister. Arbetaren publicerar här musikvideon under vinjetten Röster från rörelserna. All information i låttexten kommer från Aref Ghanbarzehis nära vänner, berättar Albert Andersson.

Se videon här nedan eller textad på Youtube:

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från Vimeo genom att klicka här.

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
Chimamanda Ngozi Adichies nya bok Drömräkning berättar om fyra nigerianska kvinnors vänskap Nigeria och USA under pandemin och nedstängningarna. Foto: Manny Jefferson

En litterär gigant på Sverigebesök

Den nigerianska författaren Chimamanda Ngozi Adichie, tar emot Bokmässans pris i Göteborg, i slutet av september. Hon är också aktuell med en ny skönlitterär bok, Drömräkning, som den svenska titeln lyder. Christin Sandberg berättar om en av samtidens mest hyllade och lästa författare.

Chimamanda Ngozi Adichie, som föddes i Nigeria 1977, är en litterär gigant. Vid 19 års ålder flyttade hon till USA för att gå på college. I dag bor hon växelvis i de två länderna. Hon har inspirerat miljontals unga afroamerikanska tjejer att utforska sin identitet och stå upp för sig själva. Hon har berört med sina böcker och inte minst bidragit till att skriva om historien utifrån just sitt afrikanska berättarperspektiv.  

Adichie har länge varit en feministisk ikon, och särskilt för svarta kvinnor. Det finns nog inte en afroamerikansk student i humaniora i USA som inte har läst något av hennes verk. Hon kan ses som en av världens mest inflytelserika författare. När hon efter år av skrivkramp, förluster och återkommande depressioner är tillbaka är förväntningarna alltså skyhöga. 

Drömräkning (Dream count) är en följd av sorgen efter hennes mors bortgång i mars 2021, bara fem månader efter att fadern dött i covid, berättar Adichie i podden Talk Easy. Hon menar att förlusterna och de erfarenheter som kommer med åldern lyser igenom i romanen, som också tar sitt avstamp i tiden för pandemin och nedstängningen.

Just de här delarna, som hon själv så gärna pratar om i intervjuer, är dock svåra att läsa in i Drömräkning och gör den kanske till Adichies svagaste bok hittills. Här finns en intresseväckande inledning, som romanen sedan tyvärr inte lever upp till. Kanske var det för mycket begärt att kunna toppa de bidrag hon hittills gett till världslitteraturen. Och ett närmast omöjligt uppdrag att möta de enorma, oundvikliga, förväntningarna.

Drömräkning berättar om tre nigerianska privilegierade kvinnor med kristen bakgrund: Chimaka, Zikora och Omelogor, och Khadi, en muslimsk kvinna från en lägre samhällsklass från Guinea. Det handlar om deras liv i USA och Nigeria, relationer och framför allt tillbakablickar på deras många kärleksrelationer som kommit och gått och som kunde ha blivit något om det hade fungerat. Vi får ta del av den nigerianska överklassens liv, utan minsta bekymmer för det materiella, deras resor och flyktiga relationer. Varje kvinnas historia berättas i separata kapitel, men vävs ihop genom deras vänskap.

Övergreppsberättelse med klassperspektiv

Berättelsen som sticker ut är den om Khadi, som utsätts för en våldtäkt av en högt uppsatt vit man, på ett lyxhotell där hon arbetar. Den historien är baserad på det verkliga fallet då en hotellstäderska i maj 2011 anmälde Dominique Strauss-Khan, dåvarande chef för IMF (Internationella valutafonden), för sexuella övergrepp och våldtäktsförsök. Vad som nog var tänkt att tillföra ett klass- och könsperspektiv blev tyvärr slarvigt behandlat i boken och lämnar nästan en sur eftersmak – inte minst i bokens slutord.

Alla borde vara feminister gavs ut på svenska 2015, i samarbete med Sveriges Kvinnolobby, FN-förbundet, LO, TCO, Teskedsorden, Unizon och Gertrud Åström. Boken distribuerades som en gåva till alla elever i årskurs 2 i den svenska gymnasieskolan.

2003 romandebuterade Adichie med Lila Hibiskus, som följdes av En halv gul sol, om Biafrakriget i Nigeria på 1960-talet. Några år senare kom Americanah, en bok som undersöker teman som klass, kön, migration, ras och identitet, och som många litteraturstudenter i engelska (inklusive jag själv) har fördjupat sig i och som blev hennes stora genombrottsroman. Hon har även regelbundet skrivit essäer i välrenommerade amerikanska tidningar som New Yorker och Atlantic. 

Sommaren 2009 höll hon ett så kallat TED-talk, The Danger of a Single Story om att det måste finnas plats för flera berättelser samtidigt. Om berättandets kraft och vikten av berättelser som går mot stereotyper och fördomsfulla berättelser om ”de andra”, människor och kulturer för att dessa inte ska få fäste.

Och det är precis detta som är Adichies styrka och stora bidrag till litteraturen. De välskrivna böckerna med nigerianska karaktärer och deras liv, erfarenheter och relationer i centrum. Men också berättelser som testar gränser, där migration och västerländska världsbilder och värderingar ses från andra perspektiv, där fördomar ställs på ända och vi lär oss något om det nigerianska samhället och dess historia samtidigt som vi lär oss om oss själva. Ett exempel på det ger hon själv i podcasten Easy Talk med att hon inte skulle vara intresserad av frågan om ”ras” om det inte vore för den utbredda rasismen i USA.

2013 utkom Alla borde vara feminister – ett feministiskt manifest), som har citerats i många populärkulturella verk, från Beyonce till FN. 

I blåsväder

2017 hamnade Chimamanda Ngozi Adichie i ordentligt blåsväder efter att ha svarat på en fråga från en journalist om hur hon – med ett feministiskt, och starkt kroppsligt perspektiv, som berör problem kring menstruation, pms och förlossningsupplevelser – betraktar transkvinnor. Hennes uttalade inställning att en kvinna som vuxit upp med en mans privilegier inte kan likställa sin upplevelse med en underpriviligierad flicka och kvinna, gjorde att hon snabbt hamnade i kylan i många sammanhang, och priser och intervjuer ställdes in trots att hon intensivt förnekade transfobi och gärna ville ha en debatt – som hon tycker att hon förvägrades. Karriären tog ordentlig skada under flera år.

Genom att läsa Chimamanda Ngozi Adichie upptas vi i en för många ny del av världen som också den i sin egen rätt är större än vi kan ta in. Men vi får ta del av den och kan lära oss. Vi får också tillgång till nya referensramar för att förstå lite mer och samtidigt förstå hur lite vi egentligen vet. I podden Easy Talk refererar Adichie bland andra poeten Marilyn Nelson, som har skrivit A Wreath for Emmet Till, om en svart pojke som lynchades till döds i Mississippi 1955. Lynchningen och mordet på fjortonårige Emmet Till låg bland annat till grund för bildandet av Medborgarrättsrörelsen, med företrädare som Martin Luther King och Malcolm X, som tog upp kampen för afroamerikaners medborgerliga rättigheter i USA under 1950-talet.

I samband med Bokmässan i Göteborg gästar Adichie Sverige för att ta emot mässans litterära pris Sjöjungfrun.

Publicerad
3 weeks sedan
Amalthea Frantz är chefredaktör på tidningen Arbetaren. Foto: Foto: Judiska ungdomsförbundet/X

Amalthea Frantz:
Vilka är ”odjuren” i vår våldsamma tid?

Vi lever i en våldsam tid. Både vad gäller retoriken och verkligheten. Samtidigt förminskas verkliga hot av viss retorik – som att kalla fredliga demonstranter för odjur.

Vi lever i en våldsam tid. En tid av krig, folkmord och hot. Liksom många andra medier skriver Arbetaren nu för tiden mycket om Gaza och Israel. Förstås måste vi rapportera: mängder av civila dör, Gaza närmar sig utplåning, sjukhus bombas, liksom kvinnorättsorganisationer. 

Men frågan får också långtgående konsekvenser inrikes. 

Vi lever i en tid där man vågar sparka en facklig förtroendevald för att han följt en medlemsomröstning om att blockera israeliskt krigsmateriel. En tid där moderata toppolitiker, inklusive utrikesministern, till tiotusentals följare snabbt sprider att personer som protesterar mot folkmordet ”inte är aktivister” utan ”odjur”. 

De som benämndes odjur var den här gången en liten grupp demonstranter med banderollen ”Judisk antisionistisk allians”. När sanningen väl spreds ledde detta till många krumbuktande bortförklaringar från politikerna.

En tid av hotad frihet

Bara några dagar tidigare gällde mediepaniken att en grupp demonstranter utanför riksdagen följde efter moderaten Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, och skrek slagord. 

Företrädare för ett annat riksdagsparti, Kristdemokraterna, kräver nu hårdare tag mot Palestinarörelsen – och i förlängningen mot hela rätten att demonstrera. 

Sveriges statsminister Ulf Kristersson svarar att han ”inte utesluter lagändringar”. Nej, så klart gör han inte det. Regeringen har sedan de tillträdde genomfört flera lagändringar som utgör hot mot yttrandefriheten.

Tiden vi lever i är också upptakten till valåret 2026. Just nu pågår kyrkovalet. Resultatet av det har ofta använts för att analysera kommande riksdagsval. 

Kyrkovalet är ett välkänt tillfälle för små partier att ta ny plats. Förra gången, 2021, lyckades högerextrema Alternativ för Sverige ta mandat och nu satsar de igen. Samtidigt ställer den nuvarande regeringens stödparti Sverigedemokraterna upp i kyrkovalet med ett manifest som hänvisar till medeltiden som ett föredöme.

Viktigare än på länge att granska makten

Sänk åldersgränsen för straffbarhet till 14 år, föreslog en statlig utredning i våras. Socialdemokraternas kongress hängde på. Sänk den till 13 år, säger Tidöregeringen nu. Men kanske tidsbegränsat.

Forskning och erfarenheter stödjer inte att detta skulle ha en positiv effekt på den fruktansvärda utvecklingen där barn utför våld på uppdrag av gängledare. 

Däremot visar erfarenheten att när en stat inför mer repression och övervakning så framställs förändringarna ofta som tillfälliga – men sedan blir de kvar.

Samma vecka som ovanstående utspel sade riksdagen för övrigt ja till regeringens förslag om att få använda hemliga tvångsmedel, till exempel avlyssning, mot barn. 

Den politiska debattens tonläge är redan så här pass aggressivt. Så värre lär det bli det kommande valåret. Arbetaren kommer göra allt vi kan för att fortsätta granska makten, oavsett vilka partifärger den ikläder sig.

Vi lever i en tid som även framtida generationer med säkerhet kommer beskriva som omvälvande och extrem. Kanske avgörande. När de ser tillbaka kommer i alla fall tidningen Arbetaren ha stått rakryggad. För yttrandefrihet, mot alla auktoritära och totalitära politiska system. Precis som vi gjort sedan år 1922. 

Publicerad Uppdaterad