Det var i april, lagom till att det uppmärksammade Påskuppropets landsomfattande manifestationer mot utförsäkringarna skulle äga rum, som regeringen aviserade ett antal förändringar i sjukförsäkringen. Men det regeringen kallade ”förbättringar” var enligt kritiker en otillräcklig uppmjukning av det strikta regelverket.
– Jag tror att de har tajmat det här så att det ska komma innan Påskuppropet. De löser inga problem alls, den här frågan kommer att återkomma igen. Det de gör är att de köper sig lite tid, de sjukskrivnas tid, och de betalar billigt, sade Björn Johnson, forskare vid fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö Högskola, till Arbetaren.
När remissinstanserna nu har avgett sina synpunkter står det klart att förändringarna inte lyckats blidka kritikerna.
”Kritiken från patienter, anhöriga och vårdpersonal har varit omfattande. Mot den bakgrunden är det desto mer tragiskt att de förändringar som föreslås enbart är kosmetiska”, skriver nätverket Gemensam välfärd.
”Man väljer att föreslå helt nya stödformer för en grupp av individer som inte uppgår till fler än några tusen individer som kan identifieras redan idag. Detta samtidigt som andra individer fortfarande står utan ekonomisk trygghet i händelse av arbetsoförmåga på grund av sjukdom. I vissa fall föreslås marginella förändringar som inte kan förväntas få någon reell effekt”, menar TCO.
Även myndigheter och offentliga organ stämmer in i kritiken. Sveriges kommuner och landsting menar att förändringarna är angelägna men ”att det finns risk att förslagen dock inte är tillräckligt genomarbetade för att uppnå rättsäkerhet och förutsebarhet”.
Inspektionen för socialförsäkringen konstaterar i sin tur att det trots förslagen fortfarande kommer ”att finnas många personer som långvarigt saknar arbetsförmåga och som saknar ekonomiskt skydd från sjukförsäkringen”.
Även Försäkringskassan, som ska ansvara för implementeringen av de nya reglerna, är starkt kritisk. Framför allt handlar det om den föreslagna ersättningen ”sjukpenning i särskilda fall”, som ska kunna beviljas landets omkring 5000 nollklassade – de utförsäkrade som bedömts vara för sjuka för att arbeta och skickats tillbaka till sjukförsäkringen, men som då saknat sjukpenninggrundande inkomst och hänvisats till kommunalt försörjningsstöd.
Myndigheten menar dels att det nya systemet är svårt att förstå för såväl den enskilde sökande som handläggaren. Dels att det i kombination med bostadstillägg i vissa fall blir mer lönsamt att uppbära den nya ersättningen än att delta i arbetsmarknadsprogram.
– Att man får det här tillägget under tiden man har ersättning från oss motverkar arbetslinjen, säger Försäkringskassans nationella samordnare Cecilia Udin. Om man inte får en högre lön än ersättningen motverkar det att man går ut i arbete, så vi tycker att man borde hitta en annan lösning.
Regeringen ska nu gå igenom remissinstansernas svar. Dess slutliga förslag presenteras i budgetpropositionen i september.
