En sammanställning genomförd av Riksdagens utredningstjänst visar att Sverigedemokraterna, SD, i 91 procent av de fall då partiet kunnat fälla avgörandet valt att rösta med regeringen. Det ska förmodligen inte tolkas som ett utslag av taktik, utan som en indikation på hur konservativt partiet är i såväl värderingsfrågor som ekonomiska sådana.
Samtidigt har partiet på kort tid bidragit till att tillfoga alliansregeringen flera nederlag på dess politikområde framför andra: arbetsmarknadens. I mitten av april ställde sig Sverigedemokraterna bakom de rödgröna oppositionspartiernas förslag om att se över den så kallade hundradagarsregeln i a-kassan, samt reglerna för deltidsarbetslöshet. Förra veckan stödde SD ett rödgrönt utskottsinitiativ om att stoppa alla placeringar i den skandalomsusade åtgärden Fas 3.
Och inom kort är det dags igen. Partiet har meddelat att det stöder den resterande oppositionens vilja att riva upp Lex Laval – som begränsar rätten till stridsåtgärder mot utländska företag verksamma i Sverige. ”I Sverige ska svenska avtal gälla”, skriver partiets ledamot i arbetsmarknadsutskottet, Sven-Olof Sällström, på twitter.
I riksdagen brukar anklagelser om att samarbeta med SD hagla mellan blocken. Men eftersom vare sig alliansen eller den rödgröna oppositionen – enligt vad som är känt – samarbetar med partiet framstår dessa försök till misstänkliggöranden som ganska billiga. Och för den befinner sig i Fas 2 och snart ska in i Åtgärdslandets allra snårigaste djungel är det givetvis positivt att anvisningarna till Fas 3 nu stoppas, alldeles oavsett om det sker med stöd av SD eller ej.
Men att viktiga frågor avgörs med stöd av SD är likväl problematiskt, vare sig det är en del av partiets medvetna strategi eller inte. Som väntat har rasistiska SD inte fått inflytande över migrationspolitiken – fullt så kontinental har den svenska parlamentarismen ännu inte blivit – men genom att partiet allt oftare nämns i frågor som rör helt andra politikområden normaliseras det gradvis, och ju mer det normaliseras desto starkare blir den plattform från vilken det kan framföra det rasistiska budskap som alltjämt är dess sammanhållande kitt. SD fäller regeringen och gör samtidigt främlingsfientligheten mer rumsren, bägge resultaten är produkter av samma process.
Om denna utveckling tillåts fortgå finns en uppenbar risk att partiet till sist inte kommer att anses vara ett apart inslag i riksdagen, att det inte längre kommer anses tabubelagt att samarbeta med det. Något som i sin tur innebär att SD plötsligt kommer att sitta i en position där det kommer att kunna köpslå för att driva igenom sina hjärtefrågor.
Kanske är det också vad partiet kalkylerar med.
– På sikt räknar vi med att regeringen eller oppositionen samarbetar med oss, sade ekonomisk-politiske talespersonen Johnny Skalin nyligen till SvD.
