När hennes manodepressiva make begick självmord 1988 rasade tillvaron ihop för Kerstin Gemborg från Göteborg, även ekonomiskt. Han lämnade efter sig miljonskulder och sedan dess har hon varit överskuldsatt.

– Han gjorde en massa affärer under sina maniska sjok. Jag minns att han en gång kom hem med en långtradare fullastad med godis. Men jag var aldrig medveten om hur höga skulder det handlade om.

Kerstin Gemborg, som varit hemma med deras två barn, kontaktade efter makens död en advokat för att få skulderna upphävda.

– Han hade skrivit över ansvaret för sina bolag på mig. Advokaten gav mig rådet att jobba svart, resten av livet. Det var inte så roligt att få det slaget rakt i ansiktet.

Kerstin Gemborg var då 32 år och kunde varken få ett hyreskontrakt eller telefonabonnemang.

– Det är inte roligt att vara helt beroende av att andra ställer upp och går i borgen för en.

Hon förklarar att skulderna till Kronofogdemyndigheten begränsat hennes liv fatalt.

– Jag har inte fått uppleva att vara en vanlig kvinna. Jag har fått leva ett väldigt torftigt liv och aldrig känt mig värdig. Barnen har ändå klarat sig bra, eftersom deras farmor och farfar ställt upp och tagit dem med på skidsemestrar till jul och så.

Kerstin Gemborg säger att hon aldrig kunnat ha några drömmar.

– Jag har aldrig kunnat åka på semester, aldrig haft en chans att träffa en ny man.

Hon berättar att vännerna försvunnit, eftersom hon inte haft ekonomi till att delta i det normala sociala livet; som att gå ut på restaurang eller för att se en teaterföreställning.

När barnen blivit stora och flyttat ut, lyckades Kerstin Gemborg samla nog med kraft för att ansöka om skuldsanering. Något hon också blev beviljad 2001.

– När jag var 51 år blev jag äntligen skuldfri. Men det gick åt pepparn ganska snart igen. Jag blev ordentligt sjuk.

Hon hamnade i en djup depression och drabbades ovanpå det av en hjärtsäcksinflammation. När hon kom hem från sjukhuset låg en bunt med räkningar på hallgolvet, som skulle betalas inom tio dagar.

– Jag hade ingen som helst möjlighet till det, säger hon.

Kronofogdemyndigheten har, i en utredning från 2008, kommit fram till att överskuldsatta personer har en hälsa jämförbar med en 75-årings.

”Överskuldsättning” definieras av kronofogdemyndigheten som att ha ständigt återkommande problem med att betala alla sina räkningar i tid; med den definitionen är 400 000–600 000 människor överskuldsatta i Sverige i dag. Samhällskostnaderna för detta beräknas ligga på svindlande 30–50 miljarder per år.

Förutom bortfallet från arbetslivet beror dessa kostnader framförallt på att överskuldsatta har så mycket sämre hälsa än genomsnittet. Skuld och skamkänslor över att inte kunna göra rätt för sig leder till hopplöshet, stress och depression, vilket i sin tur avsevärt ökar risken för fysiska åkommor som hjärtbesvär och magsjukdomar.

Kronofogdemyndigheten konstaterar också att överskuldsatthet sällan beror på oansvarighet eller överkonsumtion. I stället handlar det först och främst om människor med små marginaler som drabbas av oförutsedda utgifter. De vanligast utlösande faktorerna är en plötslig arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa, konkurs eller ett dödsfall inom familjen.

– Ingen enskild grupp är överrepresenterad. Vem som helst kan drabbas, säger rikskronofogden Eva Lidström Adler.

Den vanligaste metoden, när en kreditgivare överlämnat en skuld till Kronofogdemyndigheten för indrivning, är den så kallade löneutmätningen.

Löneutmätningen innebär att kronofogden drar allt förutom förbehållsbeloppet direkt från den skuldsattes lönekonto. Förbehållsbeloppet är i dag 4 549 kronor för en ensamstående efter att kostnaden för hyra dragits av. Eva Lidström Adler säger att detta ur ett internationellt perspektiv är en mycket sträng metod.

– Under en begränsad period klarar man det kanske bra. Mitt råd till de som levt med skulder länge är att söka skuldsanering. 70 procent av de som söker får sin ansökan beviljad. Och du kan söka hur många gånger du vill. Du kan däremot bara få skuldsanering en gång.

Eva Lidström Adler säger att det är många som känner att det är lönlöst att söka, samt att fem år upplevs som en väldigt lång tidsrymd.

– Tunneln kan uppfattas som lång och mörk, men då har du i alla fall ett ljus att sträva mot. Man måste våga tro på att det finns en möjlighet att få det bättre, för att hålla depressionen ifrån sig. Jag önskar att människor sökte skuldsanering tidigare. Det krävs en viss kraft för att orka ta det steget.

Som det ser ut i dag måste skulderna vara minst fyra år för att skuldsanering ska bli aktuell. Detta beror på att man först vill vara säker på att individen inte klarar av att ta sig ur situationen på egen hand.

I dag har Kerstin Gemborg gett upp.
– Det känns som att det kvittar nu, säger hon. Jag är tillbaka rent hälsomässigt i alla fall.

Hennes förhoppningar består i saker som är helt självklara för andra människor.
– Jag skulle vilja gå till tandläkaren och laga mina tänder, som inte är av denna värld. Ett äpple är inte så lätt att äta, och det tycker jag är väldigt gott. Jag skulle vilja ha ett par vettiga glasögon.

Kerstin Gemborg läser tidningen med hjälp av ett förstoringsglas.

– Det är väldigt många människor som lever ”styggt” i dag. Ingen i samhället tjänar på att det ser ut så här.
Programmet Lyxfällan på TV3 gör Kerstin Gemborg förbannad.

– De förstärker bara folks fördomar om att vi som är överskuldsatta får skylla oss själva. Jag blir så arg. Det är helt andra saker än överkonsumtion som leder till att människor hamnar i den här situationen. Det rör sig om arbetslöshet, sjukdom, skilsmässor och konkurser. Det handlar om att folk är fattiga. Det är faktabelagt och utrett.

Kerstin Gemborg säger att förbehållsbeloppet är omöjligt att klara sig på i längden.

– 4 000 kronor ska räcka till el, telefon, radiotjänst, mat, kläder och hygien. Det kanske skulle gå under en begränsad tid. Man får koka soppa på en spik.

Kerstin Gemborg äter havregrynsgröt med äppelmos varje kväll, för att det är billigt. Hon säger att människor i hennes omgivning fördomsfullt anser att hon är slarvig.

– Om de visste vilken levnadskonstnär man är tvungen att bli. Jag umgås bara med människor som befinner sig i samma situation i dag. De förstår i alla fall hur man har det.

Hon tycker det är orimligt att det ska vara så svårt att få skuldsanering.

– Man stryper produktiva människor. Gör något snabbt i stället, så att människor inte fullständigt tappar hoppet och blir apatiska inför sin situation.

Kunde du ha gjort något annorlunda?

– Jag känner det som en skymf när människor säger att jag varit oansvarig, att jag får skylla mig själv. Jag är uppfostrad med tanken att man ska klara sig själv och inte ligga någon till last. Jag har fått höra: ”Du borde ha skilt dig från honom direkt”.

Det är inget man gör hur lätt som helst. Kanske borde jag ha satt mig in i vad det var han höll på med, men jag var inte intresserad.

Kerstin Gemborg är glad att hennes barn trots allt klarat sig bra. Hennes 33-årige son är i dag teknisk civilingenjör på ABB. Hennes 34-åriga dotter jobbar som butikssäljare och har två barn.

Ellinor Eklöf från Bergsjön har varit överskuldsatt sedan 1981, då hennes syster dog i en trafikolycka.

– Hon var ambulansförare och omkom direkt vid en frontalkrock, under en utryckning.

Ellinor Eklöf klarade inte av att hantera sorgen och sjönk djupt ner i en depression. I dag åker räkningarna direkt in i vedspisen.

– Att ha dem liggande bidrar bara till att skuldkänslan eskalerar. Jag kan ju inte betala dem ändå.

Hon förklarar att hon dragit sig undan från sitt sociala liv eftersom hon inte har råd att delta. Förbehållsbeloppet räcker bara till det absolut nödvändigaste.

– Den här ekonomiska härvan är jättetung. Jag har inte ens råd att köpa presenter till mina barnbarn.
Sista veckan varje månad får jag välja mellan bröd och mjölk.

Ellinor Eklöf berättar att hennes barn blivit lidande av hennes ekonomiska situation.

– Min son var tvungen att ha en dator för att kunna göra sina skoluppgifter, men jag hade inte råd att köpa någon.
Hon säger att det värsta är känslan av att inte kunna göra rätt för sig.

– Jag kan inte sova om nätterna. Jag känner mig stressad och jagad. Man går sönder inuti till slut.

Ellinor Eklöf har ansökt om skuldsanering men fått avslag.

– Jag ansågs inte ha tillräckligt höga skulder, trots att det handlade om 300 000 – 400 000 kronor.

Hon upplever att folk klandrar och ser ner på henne.

– Det är väl bara att söka jobb, säger de. Men det är inte så lätt. Det är jättesvårt att få ett arbete i dag.

Ellinor Eklöf tror inte politikerna har en aning om hur tufft människor som hon har det.

– De har väl aldrig mött en fattig människa kan jag tänka mig. De skulle behöva träffa sådana som mig, för att förstå vilken skam och skuld man drabbas av.

I dag bor Ellinor Eklöfs 19-åriga son hos sin pappa i Norrtälje.

– Han har det bättre där, säger hon.

Folkpartisten och riksdagsledamoten Jan Ertsborn kom i kontakt med många överskuldsatta under sina år som advokat i Halland.

– Jag kom väldigt nära de här personerna och fick se deras förtvivlan och hopplöshet. Det var den erfarenheten som drev mig till att bli politiker.

I april 2007 fick Jan Ertsborn i uppdrag av regeringen att utreda varför överskuldsatta inte ansöker om skuldsanering och om reglerna i skuldsaneringslagen är i behov av lättnader. Han tilläts dessutom lägga förslag till lagändringar.

Jan Ertsborn säger att en sak är säker.
– Det ser inte ut som i tv-programmet Lyxfällan. De som är med där har ju betydande inkomster.

Jan Ertsborn har lagt fram ett förslag om att skuldsaneringsperioden bör kortas från fem till tre år.

– Det är viktigt att bryta det utanförskap dessa människor lever i.

Jag har haft mejl-korrespondens med hundratals överskuldsatta. Det tändes många ljus när jag föreslog att skuldsaneringstiden skulle kortas. Om det handlar om tre år i stället för fem, orkar man se att ens problem kan lösas.

Moderaterna har satt sig emot förslaget, vilket Jan Ertsborn är förvånad över.

– Förlaget ligger ju i linje med regeringens arbetslinje, att man ska arbeta och inte leva på bidrag.

Jan Ertsborn håller med Eva Lidström Adler om att vi har ett väldigt tufft regelverk i Sverige i dag.

För att beviljas skuldsanering ska man bedömas vara oförmögen att göra sig skuldfri, på egen hand, inom en överskådlig framtid.

– I den gamla propositionen som ledde fram till den skuldsaneringslag vi har i dag, var tio till tolv år satt som bortre gräns.

Jan Ertsborn föreslog i sin utredning att denna tidsgräns skulle kortas till fem år. Han förklarar att förebilden till hans förslag varit Danmark, som har en skuldsaneringsperiod på tre år, och fem år som bortre gräns, när den skuldsattes egen förmåga att göra sig skuldfri bedöms.

– Jag fick en dom från Högsta domstolen, i min hand igår. Man har nu gjort det ännu tuffare för de överskuldsatta. De hade bedömt att en person som sökt skuldsanering på egen hand kunde klara av att göra sig skuldfri inom 15 år. Därför fick han avslag i sin ansökan. En dom från högsta domstolen är ett prejudikat, så detta kommer sannolikt att påverka fler.

Regeringens proposition på ändringar i skuldsaneringslagen lades fram i slutet av oktober. Jan Ertsborn säger att hans förslag om att skuldens ålder bör ha mindre betydelse när en ansökan om skuldsanering bedöms, har hörsammats.

– I dag ska alla skulder vara tre till fyra år gamla. Den regeln kommer att slopas. Men det var det enda från min utredning som fanns med i regeringens proposition. Jag törs drista mig till att säga att regeringen inte är riktigt verklighetsnära i de här frågorna.

Jan Ertsborn säger att det är Moderaterna som varit motstridiga till hans förslag, men tror att han har övriga partier i riksdagen med sig.

– Vi får väl se vad som händer vid voteringen i riksdagen. Jag kommer att lägga fram mitt förslag.

Någon gång under mars bör avgörandet i riksdagen komma, bedömer han.

Källor:
Kronofogdemyndighetens utredning ”Alla vill göra rätt för sig. Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser”, från 2008.
Av regeringen beställd utredning: ”Vägen tillbaka för överskuldsatta”. Sammanställd av riksdagsledamot Jan Ertsborn.