Det har nu gått lite mer än en månad sedan den syndikalistiska sektionen bland städarna på Universitetssjukhuset i Lund varslade om oanmälda punktstrejker. I själva verket har sektionens runt 15 medlemmar bara strejkat i sammanlagt 27 timmar – men det har varit tillräckligt för att lyfta av locket på en tryckkokare av missnöje.
Arbetaren möter sektionen i sjukhusets entré, där den samlats till ett improviserat möte under lunchrasten. Medlemmarna har sitt ursprung i ett halvdussin olika länder, nästan alla klädda i ISS mörkblå arbetskläder, några med SAC:s rödsvarta pin på bröstet. Alla verkar ense om en sak: det räcker nu.
– Det håller inte. Folk kommer in i personalrummet och gråter, för att de omöjligt kan klara sitt arbete. Det har gått fyra år sedan vi först tog upp problemen. Ingenting har hänt, säger Adrian Kilje, sektionens ordförande.
Det var 2006 som Svt:s Uppdrag Granskning sände ett uppmärksammat reportage om sjukhussjukan och hur undermålig städning kan bidra till dess spridning.
I programmet framkom bland annat att ISS i sitt anbud kalkylerat med 36 sekunder för att städa en toalett på mödravårdsavdelningen. Reportaget visade också att företagets egen städledare inte klarade de anställdas beting, när han fick försöka framför tv-kamerorna.
– Vad gjorde ISS efter det? Det enda de gjorde var att sluta med stora personalmöten, eftersom folk börjat utnyttja dem för att ifrågasätta företaget. I stället delade de upp det i mindre informationsmöten. Men ingenting hände med rutinerna, ingenting förändrades i de pressade städtiderna, säger Mauricio.
Detta är kärnan i sektionens kritik mot ISS: företagets affärsidé är att ta på sig att städa större ytor på färre timmar än vad som är fysiskt möjligt. Sedan lämnar man till de anställda på golvet att försöka lösa det på något sätt. Något som det i princip finns tre sätt att göra: att öka tempot så mycket som går, att arbeta extra tid obetalt eller att lämna kvar smuts.
Det är den sistnämnda lösningen som oftast fått utomstående att reagera. I teorin finns det ett kontrollsystem för att garantera att kvaliteten på städningen stämmer med vad städföretaget lovat i sitt anbud. Men det är en fasad, hävdar sektionen.
– Så här går kontrollerna till: ISS egen kvalitetsansvarig går runt med en ansvarig från avdelningen och noterar om allt ser bra ut. ISS vet alltså alltid var och när kvalitetskontroller ska genomföras. Då ser de förstås till att lämna extra tid för att städa riktigt ordentligt inför varje kontroll, säger Adrian Kilje.
2008 klargjorde Johan Carlsson, chef på Socialstyrelsens tillsynsenhet, för Kommunalarbetaren att ”tre minuter för att städa en toalett är totalt oacceptabelt”. Men just detta är den avsatta tiden på många håll i landet – bland annat på ISS entreprenader i Stockholm och Uppsala – enligt de lokala fackrepresentanter tidningen talat med.
Då ville inte ISS kommentera frågan med hänvisning till ”affärshemligheter”. Till Arbetaren säger dock ISS Christer Ekelund i dag att tiderna för att städa en toalett är ”två minuter och uppåt”.
– Jag hade jobbat här i lite mer än ett år när jag först fick problem med ryggen. Det är för mycket att göra, aldrig någon tid att vila, säger Hajdar Abdulhusein.
– Jag blev tvungen att operera foten, och fick ett läkarintyg på att jag inte kan städa trappor. Men chefen fortsatte ge mig trappstädning, sade att jag skulle bli uppsagd för arbetsbrist om jag vägrade. Jag fick klara det med värktabletter, berättar en annan sektionsmedlem.
Vid det här laget har två städare som inte tillhör sektionen kommit fram till oss. Anne-Lie Andersson har ena handen stödlindad.
– Jo, jag borde kanske vara sjukskriven, men man måste ju klara sig också.
Hon jobbar med infektionsstädning, alltså att helt desinficera utrymmen där patienter med smittsamma sjukdomar, alltifrån maginfluensa till hiv, vistats.
– En sådan städning ska ta 30-45 minuter. I dag kan jag ha alltifrån fem till 20 städningar på en dag, helt beroende på vad som händer. Vem som helst fattar att det bara inte går ihop när det blir 20 städningar.
Belastningen är enorm. När jag försökt ta upp detta med vår chef har jag fått en regelrätt utskällning. När jag har talat med Kommunals arbetsplatsombud tycker jag inte det blir så mycket reaktioner från det hållet. Jag har funderat på att byta över till sektionen. Vi får se om det blir så, säger hon.
Mona, som inte vill gå ut med sitt riktiga namn, har städat på sjukhuset i 35 år.
– Det går inte att jämföra ISS med hur det var när landstinget själva skötte det. På den tiden fick det ta åtta timmar att städa en avdelning. I dag ska det gå på två och en halv till tre timmar. Då blir det inte ordentligt rent, hur man än skyndar sig. Jag har varit sjukskriven en månad nu för magsår, för här mår man rent ut sagt både fysiskt och psykiskt dåligt. Jag har också förslitningsskador i hela högerarmen. Det enda ISS gjort åt det är att kräva förstadagsintyg av mig. Det är ett jäkla besvär att behöva gå direkt till läkare om man har migrän en dag.
Det visar sig att hela tre medlemmar av sektionen också har fått förstadagsföreläggande, något som arbetsköparen i dag kan kräva på rätt så lösa grunder.
– Det är tänkt att det ska vara till för personer med alkoholproblem och liknande, men ISS verkar använda det som ett sätt att trakassera, säger Hajdar Abdulhussein.
”Mona” har dock fått allvarligare problem än så.
– Jag fick i går en liten lapp om att jag fått sparken. Uppsagd av personliga skäl från min fasta tjänst, efter 35 år. Anledningen är att jag ”tagit för långa raster”. Men det stämmer inte! Kanske har de sett mig sitta fem minuter efter tiden i fikarummet, men jag har ju alltid städat det som var mitt pass! Det måste vara att de vill bli av med mig av någon annan anledning, säger hon.
Sektionens strejk fick snabbt genomslag i lokala medier. Från ISS var de officiella kommentarerna sparsamma, på golvet bemöttes strejken däremot hårdare.
– Du ser att de kollar in vad vi håller på med just nu. Vår chef trakasserar folk på deras fritid, på lunchen, frågar vad vi håller på med, följer efter oss i sektionen. Hon har hotat att bryta upp våra skåp och har ringt hit polis. Polisen kom, konstaterade att det var en arbetsmarknadskonflikt och vände, naturligtvis.
I mitten av november kom ett allvarligare motdrag. Sektionens ordförande omplacerades till Malmö – med ”dåliga arbetsprestationer” som angivet skäl. Till tidningen Efter Arbetet lade Christer Ekelund till att detsamma gällde flera andra anställda, men att ”problemen började med den här personen”.
Den ansvarige för den aktuella avdelningen på sjukhuset, Lena Svan, sade dock emot ISS version. Hon menade att ”Vi har aldrig haft en så bra städare… personligen tror jag att det ligger annat bakom att man vill flytta på honom”, och anmälde att den tidsstudie ISS lagt till grund för omplaceringen verkade vara manipulerad.
Den 25 november drogs omplaceringen tillbaka.
– Syndikalisterna hotade ju med att ge sig på andra av våra kunder, varumärkesbränning som de tydligen kallar det. Vi ville undvika det, därför drog vi tillbaka omplaceringen, medger Christer Ekelund.
Grundkonflikten är dock fortfarande olöst.
– Vi har kollektivavtal och har inte några problem med det kollektivavtalsslutande facket. Arbetsbelastningen är närmast en arbetsmiljöfråga och huvudskyddsombudet har inte haft några invändningar, förklarar Christer Ekelund ISS position.
Vad har hänt efter kritiken som framfördes i Uppdrag Granskning 2006?
– Jag kan inte svara på precis vad som hände, däremot kan jag svara på hur det är i dag. Det fungerar utmärkt i dag, med tillräckliga städtider för det uppdrag vi har.
Kan det stämma att tiden för att städa en avdelning kan vara en tredjedel i dag jämfört med när landstinget själva skötte städningen?
– Det kan jag inte kommentera. Det är helt beroende på hur beställningen ser ut, det är ju som ett löpande band med olika moment. Vi levererar den kvalitet kunden kräver, säger han.
