I avregleringarnas spår har upphandlingarna av lokaltrafiken blivit ett återkommande orosmoment för landets bussförare. När nya företag vinner striderna om lokaltrafiken förändras villkoren för förarna och många tvingas söka sina gamla jobb på nytt.

I Norrköping kommer bussbolaget Nobina ta över länstrafiken efter Veolia den 1 juni nästa år. Men företaget vill inte ta över personalen utan har annonserat ut bussförarnas jobb i lokaltidningen.

Bo Lingestig, regionalt skyddsombud för bussförarna på Kommunal, menar att en av orsakerna bakom att företagen inte vill ta över personal är att detta blir ett utmärkt tillfälle att rensa bort de gamla, svaga och sjuka.

– Långtidssjuka får ju inte ens gå på intervju. De är inte anställningsbara. De försvinner per automatik. Precis så var det sist det var upphandling, då rensades några långtidssjuka bort, säger Bo Lingestig.

Bussförarna som söker sina gamla jobb gallras hårt. De ska lämna in en skriftlig ansökan, visa upp utdrag ur belastningsregistret, läkarundersökas, alkohol- och drogtestas och provköra.

– Nästan varenda en som jag pratar med uttrycker en enorm oro. Som anställd blir man jättetyst. Titta bara nu när reportrar ringer och frågar om det finns någon av bussförarna som de kan intervjua, det är inte någon som vill ställa upp och säga något. De ska ju snart gå på anställningsintervju och vågar inte säga något negativt om det nya företaget. Annars brukar de glatt ställa upp och svara på vad de tycker, men nu är det tyst i leden. Man törs inte.

Men även om förarna är tysta utåt så vågar de säga desto mer till facket och Bo Lingestig berättar att det spekuleras vilt bland förarna om vem och vilka som kommer att bli utvalda.

– Många spekulerar i att Nobina bara kommer att välja de som är timanställda för de är ju billigare.

– Sjuk blir man inte nu. Nej, nej om man inte är allvarligt illa däran förstås, men annars så strävar man med.
Extra svårt är det för småbarnsföräldrar vars barn ofta är sjuka.
– De törs ju knappt säga att de är småbarnsföräldrar, helst försöker man låtsas om att det inte existerar. De flesta måste ha jobb.

Även de äldre förarna som har lång erfarenhet bakom sig känner en oro.

– Vi som börjar bli 55-60 år är inte så attraktiva längre eftersom vi ligger i de högre löneklasserna, de yngre är billigare, det ser man ju bara på den här uppköpningsprocessen, den som hade lägst pris vinner och då räknar man ju på allt, säger Bo Lingestig.

För de som klarar gallringen väntar en sex månader lång provanställning. Att förare med flera års arbete och fasta anställningar bakom sig bara får en provanställning har varit en fråga som Kommunal drivit i Arbetsdomstolen.

Kommunal ansåg att företaget Buss i Väst bröt mot lagen om anställningsskydd när det provanställde två bussförare med 28 respektive 36 års erfarenhet, som bägge fick gå när provanställningen tog slut. Bussbolaget hade tagit över trafiken efter männens tidigare arbetsköpare Veolia. Kommunal förlorade målet.

– Det här är en sådan dom som blir prejudicerande och då sväller arbetsgivaren och blir ännu kaxigare, säger Bo Lingestig.

Han tror att den nuvarande situationen med nya företag och stor oro bland personalen kommer att leda till att allt fler förare kommer att må dåligt.

– Många far så illa av det här att de blir sjuka och långtidssjukskrivna.

– Arbetsgivaren säger att ”vi märker inte att det finns någon oro”. Nej det tror fan det, för de hör ju inget. Strategin är ju att det är dödstyst i leden, men på lång sikt tror jag att det är arbetsgivarna som är de stora förlorarna. Folk kommer inte att vilja jobba för de här företagen i framtiden, säger Bo Lingestig.

Kommunal i Östra Götaland har länge kämpat i motvind för att de som handlar upp trafiken ska skriva in i avtalen att personalen ska få följa med till nästa företag.

– Jag blir lika bestört varje gång det sker på det sättet. Vi håller på att tjata om det här med verksamhetsövergång hela tiden, det blir billigare och skonar folk. Det här händer varje gång det är ett nytt uppköp, säger Bo Lingestig.

Han har pratat med både politiker och Östgötatrafiken som sköter upphandlingarna men alla säger samma sak.

– De säger bara att ”vi är ju inga arbetsgivare så vi kan ju inte ta ansvar för det här”. Men som tredjepart har man ju ett visst ansvar, det tycker i alla fall jag, säger Bo Lingestig.

– Vi tycker att det är en fråga för arbetsmarknadens parter. Det är en sak mellan den tillträdande entreprenören och fackförbundet Kommunal, säger Palle Håkansson, vd på landstingsägda huvudmannen Östgötatrafiken.

Han menar att de här frågorna alltid har lösts tillfredställande vid tidigare tillfällen.

– Vi har haft sådana här verksamhetsövergångar tidigare utan att kvaliteten har påverkats, säger Palle Håkansson.

När Arbetaren frågar för vem kvaliteten inte påverkats säger Palle Håkansson att det först och främst handlar om resenärerna. Östgötatrafiken anser sig inte ha något ansvar för hur personalen mår.

– Jag kan förstå att det blir oroligt när det blir en oenighet mellan den tillträdande entreprenören och fackförbundet. Men ansvaret ligger hos dem.

Orsaken till att Östgötatrafiken inte skriver in ett verksamhetsövertagande i avtalen är att de anser att det gynnar det sittande företaget.

– Vi menar att det skulle minska möjligheten för lokala och regionala företag att lägga anbud. Eftersom de skulle ta på sig ett ansvar som de inte kan överblicka.

Den tillträdande entreprenören Nobina har dock en helt annan förklaring till varför det är fördelaktigt att inte göra ett övertagande av verksamhet.

– Det är en nackdel att göra det eftersom det finns en lagstiftning som reglerar hur ett sådant övertagande ser ut, säger Henrik Birath pressekreterare på Nobina.

Han menar att företaget bara följer regelverket när de 80 förarna blir uppsagda och sedan får ansöka om sina gamla jobb.

– Vi lägger inga värderingar i det här utan följer bara det regelverk som finns, säger Henrik Birath.

Trots att Östgötatrafikens strategi ser ut att gynna företagen så är det ett påstående som vd:n Palle Håkansson motsätter sig.

– Vi agerar inte som några ställföreträdandet för arbetsgivarna, säger han.

Palle Håkansson tror inte att detta är ett sätt att rensa ut sjuka och svaga eftersom det även vid ett verksamhetsövertagande förs diskussioner om vilka i personalen som får plats i det nya företaget och vilka som inte får följa med. Han säger att de inte hittat några argument för att skriva in verksamhetsövertagande i avtalen.

– Vi gör som alla andra gör! säger Palle Håkansson.

Men det är inte alla som använder sin position som upphandlare på samma sätt som Östgötatrafiken. När SL i Stockholm gjorde sin första upphandling 1993 fick de anställda söka sina jobb på nytt.

Det innebar, till exempel, att de långtidssjuka sorterades ut. Sedan dess har SL skrivit in verksamhetsövergång i avtalen. Vilket betyder att personalen följer med och behåller sina villkor.

FAKTA Avregleringar
• I dag har landstinget huvudansvaret för kollektivtrafiken, medan privata entreprenörer sköter driften på entreprenad.

• Från den 1 januari 2012 är det dock fritt fram för privata bussbolag att starta nya linjer, eller börja trafikera de linjer som redan finns, för att konkurrera med länstrafiken.

• Från fackligt och politiskt håll har varnats för att de privata bolagen enbart kommer att trafikera lönsamma linjer. Om länstrafikens intäkter från dessa linjer minskar blir det svårare att finansiera de olönsamma linjerna i exempelvis glesbygden.

• De rödgröna hade lovat att riva upp beslutet om avregleringen vid valseger.