I mitten av oktober tog den utdragna konflikten på Kraft Foods (se Arbetaren 41/2009) slut. Företaget accepterade att återta majoriteten av de avskedade arbetarna, inklusive hela fackklubbsstyrelsen, medan en mindre grupp köptes ut med avgångsvederlag. Samtidigt skrinlade Kraft Foods planerna på att införa tolvtimmarsskift och säga upp 750 anställda. Men det innebar på inget sätt slutet på den nya strejkvåg som drar genom Argentina.
Under november har en nästan identisk konflikt – företaget vill sparka hela fackklubben och arbetarna har svarat med strejk kombinerat med vägblockader – brutit ut på det största slakteriet i Gualeguaychu, i provinsen Entre Rios norr om Buenos Aires. Och i förra veckan strandades tusentals flygpassagerare när piloter och andra anställda på det statliga flygbolaget LAN gick ut i strejk.
Den mest uppmärksammade konflikten har dock utan tvekan varit tunnelbanearbetarnas. Efter en lång eskalering med flygbladsutdelningar, ”öppna spärrarna-aktioner” och fyra-timmarsstrejker stoppade de i förra veckan Buenos Aires tunnelbana under 24 timmar, med trafikkaos som förutsägbar följd. Entreprenadföretaget försökte hålla igång trafiken med arbetsledare som personal, men de strejkande satte sig helt enkelt på spåren. Polis sattes in och situationen under jord blev kaotisk med knuffande och rusningar, som dock aldrig övergick till regelrätt våld. Inga tåg kom iväg.
Tunnelbanearbetarna strävar efter att frigöra sig från det mindre radikala Transportarbetarförbundet och bilda sin egen fackförening, och deras krav är ett juridiskt erkännande från staten och företaget.
Under måndagen kallade arbetsministeriet fackklubbsdelegaterna till ett panikinkallat möte för att försöka hindra en utlovad 48-timmarsstrejk inför denna vecka. Vid Arbetarens pressläggning i tisdags var det fortfarande inte klart om arbetarnas stormöte skulle acceptera att skjuta upp strejken eller inte. Fortsatta förhandlingar är utsatta till nästa vecka.
Den ekonomiska återhämtningen efter 2003 har samtidigt stärkt fackföreningsrörelsen i Argentina, med en ökande anslutningsgrad och bättre förhandlingsposition, konstaterar Le Monde Diplomatique, som i sin argentinska upplaga ägnar halva numret åt de nya arbetskonflikterna. Den vita sektorn har ökat på den ”informellas” (nästan helt fackföreningsfria) bekostnad. Under 1990-talet, påpekar tidningen, utgjorde den kollektivavtalade delen av lönen bara runt 60 procent av den faktiska, medan resten var godtyckliga individuella påslag – i dag står kollektivavtalen för nära 100 procent. Löneökningarna har varit betydligt över inflationen under samma tid.
Samtidigt har det skapats en spricka mellan de försiktigare förbundsledningarna och radikalare lokala fackklubbar. Efter uppgörelsen i Kraft Foods-konflikten möttes 400 delegater från en lång rad självbenämnt ”stridbara” fackklubbar till en nationell konferens i Buenos Aires, med målet att bilda ett nätverk och utarbeta en gemensam strategi inför framtiden.
Som för att visa att de inte helt akterseglats av de anställda
arbetarna blockerade arbetslöshetsgruppen 9 de Julio, en av Buenos Aires största genomfartsleder, under mer än ett dygn förra veckan, den största vägblockaden på länge, med krav på större tilldelning av arbetslöshetsunderstöd.
