På fredag i nästa vecka går Irland till folkomröstning om Lissabonfördraget för andra gången på drygt ett år. Fackföreningsrörelsen är splittrad och debatten mellan den fackliga ja- och nejsidan är hätsk.
Inför den förra omröstningen var Lavaldomen ett viktigt facklig argument mot Lissabonfördraget, och det gäller även den här gången:
– Lavaldomen i Vaxholm är vårt starkaste bevis för att fördraget kommer att få negativa konsekvenser för arbetstagarna. I och med Lavaldomen stärkte Europadomstolen sin ställning, när både rätten att förhandla fram kollektivavtal och strejkrätten försvagades till förmån för företagen och deras intressen, säger Jimmy Kelly, Irlands regionsekreterare för fackföreningen Unite, till Arbetaren.
Enligt Unite, som organiserar mer än 60 000 irländska arbetare och är det näst största fackförbundet, är ett fackligt ja till fördraget hyckleri. Detta eftersom den irländska regeringen inte krävt rättsliga garantier från EU vad gäller arbetstagarnas rättigheter, något man krävt i flera andra frågor som bland annat den irländska abortlagstiftningen.
Irlands största fackförening, Impact, som organiserar arbetare inom offentlig sektor, menar i bjärt kontrast till Unite att det enda sättet att få till bättre villkor för arbetstagarna är att rösta för fördraget.
Den fördragsvänliga fackföreningsrörelsen hävdar att en ratificering av fördraget skulle ge den lagliga bas och legitimitet som behövs för att tvinga fram bättre villkor för arbetstagarna. Detta då fördraget förstärker den så kallade rättighetsstadgan som till exempel gör kollektivavtalsrätten juridiskt bindande. Unite tillbakavisar dock att detta skulle få någon praktisk betydelse för Irlands arbetare eftersom det ändå ska ske i enlighet med medlemslandets nationella lagstiftning och tillämpning.
– Hur den går till vet vi, den irländska arbetsdomstolen dömer oftast till förmån för företagen. Vi har haft lagar sedan den irländska staten 1951 undertecknade ILO- konventionerna, men de följs inte, skrev Jimmy Kelly nyligen i en e-mail-debatt med Impacts vice ordförande Shay Cody i tidningen The Irish Times.
EU-kommissionens nyvalde ordförande, Jose Manuel Barroso, besökte Irland i förra veckan och gav besked om ett EU-bidrag på 13,5 miljoner pund för att skola om mer än 2500 avskedade irländska arbetare. Nej-sidan anklagade Barroso för att försöka köpa ja-röster, rapporterar The Belfast Telegraph. Enligt siffror från den senaste opinionsundersökningen kommer 62 procent av irländarna att rösta för fördraget. Men även inför förra omröstningen, som alltså slutade med en nejseger, ledde ja-sidan en vecka innan med samma marginal, rapporterar The Belfast Telegraph.
Fakta EU:s garantier
För att Lissabonfördraget ska kunna träda i kraft krävs att samtliga EU:s medlemsstater ratificerar fördraget.
Europeiska rådet beslutade efter förra folkomröstningen att gå med på vissa eftergifter för att Irland skulle kunna rösta om fördraget på nytt. Eftergifterna innebär att en kommissionär per medlemsland återinförs i EU-fördraget, att Irlands militära neutralitet garanteras och att EU inte kommer att lägga sig i landets skatte- och familjepolitik, vilket innebär att Irlands abortlagstiftning och de låga skatterna kommer att kunna hållas intakta.