– På kort sikt tror vi att antalet flyktingar som tas emot i Sverige måste minska, eftersom att vi tog emot så många på slutet av 10-talet. Nu behöver vi fokusera på att de ska få schyssta förutsättningar för en god integration. Långsiktig finns det inget egenvärde i att Sverige ska ta emot så lite flyktingar som möjligt, utan det ska bero på förutsättningar till integration och läget i omvärlden, säger Daniel Färm, chef på tankesmedjan Tiden.

– Vissa delar av förslagen är stramare än idag. Främst förslagen som gäller krigsflyktingar i massflyktssituationer och att vi föreslår ett nej till amnestier och spårbyten, säger han.

Under 2015 flydde 1,3 miljoner människor till Europa, främst från krig i Syrien, Afghanistan och Irak. Enligt Migrationsverket sökte 163 000 av dem sökte asyl i Sverige det året. Året därpå beviljades 71 562 asylansökningar, en siffra som hamnade på 17 502 förra året.

I samband med vad som kom att kallas “flyktingkrisen” förändrades attityden från ”vi ska öppna våra hjärtan” till att gränskontroller infördes i Sverige. En tillfällig migrationslagstiftning infördes och tillfälliga uppehållstillstånd blev norm samtidigt som asylreglerna sänktes till EU:s miniminivå.

Den tillfälliga lagen träder ur kraft den 21 juli 2021 och då är tanken att en ny migrationslag ska införas. Inför det ska en parlamentarisk migrationskommitté utreda den framtida svenska migrationspolitiken.

Den socialdemokratiska tankesmedjan Tidens rapportförfattare skriver att människor som flyr från ett krig i huvudsak ska få sitt skyddsbehov tillgodosett i grannlandet från landet de flyr ifrån. Det innebär att flyktingar som tagit sig till EU ska omplaceras till det första säkra land som de kom till efter att ha lämnat hemlandet. Tankesmedjan vill istället öka det ekonomiska stödet till de krigsdrabbade ländernas närområden och att Sverige ökar antalet kvotflyktingar.

– Det funkar inte att stora grupper flyktingar kommer till länder långt borta. Istället ska det finnas en tillfällig skyddslösning för krigsflyktingar i närområdet tills kriget är över, så att civilbefolkningen sedan lätt kan återvända hem, säger Daniel Färm.

Sverigedemokraterna har länge pratat om att minska antalet flyktingar som beviljas uppehållstillstånd i Sverige, och istället satsa på hjälp på plats. Vad säger du till den som tycker sig se likheter med SD:s asylpolitik?

– Jag delar inte den uppfattningen. Det här bygger på lång och tydlig socialdemokratisk politik om reglerad invandring. SD pratar exempelvis om skydd i närområden, men avsätter inga pengar för det. Vi har bland annat lagt förslag på ett kraftigt ökat skydd och stöd till dessa områden, ett dubblerat kvotflyktingantal, permanent uppehållstillstånd om skyddsbehovet är längre än två år och rätt till familjeåterförening i sådana fall, säger han.

Risken är att rätten till asyl omförhandlas till rätten att sitta i flyktingläger.

Mattias Irving, politisk sekreterare i Socialdemokrater för tro och solidaritet

Mattias Irving, politisk sekreterare i Socialdemokrater för tro och solidaritet, är kritisk till förslaget om att människor som flyr från krig i första hand ska få hjälp i närområdet. Så här säger han när han intervjuas av Sveriges radio:

– Risken är att rätten till asyl omförhandlas till rätten att sitta i flyktingläger. Det är den praktiska följden av att man tvingas söka skydd i närområdet, ofta i länder med lågt försvar för mänskliga rättigheter och ofta med hög korruption. Vi riskerar att få ett situation där EU utvidgar det avtal som de redan haft med Erdogan, där man betala andra länder för att ta hand om flyktingar som skulle kunna få en bättre situation om de kommit till Europa, säger Mattias Irving till SR.

Enligt bestämmelsen om första asylland, eller första säkra tredje land som det också kallas, som finns i både utlänningslagen och asylprocedurdirektivet, får ett land bara skicka tillbaks en asylsökande till första asylland om landet anses säkert och om personen har en anknytning till landet. Båda omständigheterna måste alltså vara uppfyllda.

– Enligt min erfarenhet är dessa beslut ovanliga, säger Anna Lindblad, chefsjurist på Asylrättscentrum.

Ett annat förslag i rapporten är nej till amnestier och spårändringar. Det innebär exempelvis att en minderårig asylsökande som kom till Sverige 2015 och fått tillfälligt uppehållstillstånd via gymnasielagen, men inte fått jobb inom ett halvår efter avklarade gymnasiestudier inte ska få stanna i Sverige, såvida de saknar skyddsbehov.

– Då ska man verkställa utvisningsbeslutet, säger Daniel Färm.

Anna Lindblad på Asylrättscentrum håller med rapportförfattarna om att amnestier inte är bra i sig, och förklarar det med att dessa kan urlaka tilltron till asylsystemet. Däremot menar hon att gymnasielagen har gjort att många unga personer som bott i Sverige under en längre tid hamnat i kläm.

– Även om det är svårt med amnestier, så kanske vi har kommit till en punkt där den här gruppen blivit offer för en lagstiftning som inte fungerat, säger hon.

Kvotflyktingsystemet är så viktigt eftersom det innebär hjälp för de mest utsatta som inte har ekonomiska eller fysiska möjligheter att klara de ofta livsfarliga flyktvägarna.

Åsa Widell, generalsekreterare på UNHCR

Majoriteten av världens flyktingar är internflyktingar, alltså flyktingar i hemlandet. Redan nu så är cirka 80 procent av de som lämnat hemlandet flyktingar i ett närliggande land.

Enligt UNHCR:s Global trends-rapport var 79,5 miljoner människor på flykt år 2019. Av dem befinner sig mer än hälften på flykt inom hemlandet, ​och 80 procent av de som lämnat hemlandet befinner sig på flykt i ett grannland.​ I rapporten framkommer även att möjligheten att kunna återvända hem tar allt längre tid.

Enligt UNHCR fick 107 800 personer möjlighet till vidarebosättning som kvotflykting under år 2019.

Åsa Widell, generalsekreterare på UNHCR, säger att samtidigt som antalet flyktingar i världen ökar så minskar antalet kvotflyktingar som världens länder accepterar. Hon ger USA som exempel på ett land som drastiskt skurit ned på sitt kvotflyktingprogram.

– Kvotflyktingsystemet är så viktigt eftersom det innebär hjälp för de mest utsatta som inte har ekonomiska eller fysiska möjligheter att klara de ofta livsfarliga flyktvägarna, säger hon till Arbetaren.

I år, liksom förra året, ska Sverige ta emot 5 000 ur denna grupp. Tankesmedjan Tiden föreslår att dubblera ​antalet.

Är tanken att majoriteten av de asylsökande som Sverige beviljar uppehållstillstånd till ska vara kvotflyktingar?

– Det är inte osannolikt att det blir så. I övrigt tänker vi att konventionsflyktingar fortfarande ska kunna söka asyl som idag, säger Daniel Färm.

Åsa Widell är positiv till ett ökat kvotflyktingantal, som hon menar är mer rättssäkert och i viss mån skulle förhindra farliga flyktvägar.

– Om ambitionen är ett system där människor på flykt får mer säkerhet och en ökad förutsägbarhet – det är bra. Men om det kommer bli effekterna av rapporten kan inte jag bedöma, säger hon.

Anna Lindblad menar att förslag om mer stöd i krigsdrabbade närområden inte är dumt i sig, men att det inte kommer hindra människors behov av att fly från bland annat krig.

– Argument om att hjälpa på plats är ett klassiskt argument för att inte behöva hjälpa i Sverige, säger hon.