Det var en något generad amerikansk utrikesminister som i förra veckan i FN:s säkerhetsråd förklarade att USA stödde resolutionen för omedelbart eld upphör i Gaza men att man inte tänkte rösta för den. Palestinierna hade informerats om att USA stödde resolutionen som Condoleezza Rice själv varit med om att ta fram och förvånades därför över att USA lade ner sin röst. Israels avgående premiärminister Ehud Olmert säger nu enligt nyhetsbyrån AP att det var ett telefonsamtal från honom till George Bush som fick USA att i all hast ändra sig. Olmert övertygade Bush om att USA inte skulle rösta för resolutionen varpå Bush ska ha ringt upp Rice och beordrat henne att lägga ner sin röst. AP:s korta nyhetsartikel visar vilket inflytande Israel har på USA:s utrikespolitik.
Det är nu bara några dagar kvar till maktskiftet i Vita huset. Vilken skillnad detta kommer att innebära vad gäller USA:s hållning i Israel-Palestinakonflikten återstår att se, men palestinierna kanske ändå har skäl att hoppas på att Obama kommer att genomföra en kursändring. I förra veckan kom en signal om att Obamalägret är redo att bryta Bushdoktrinens förbud mot att tala med Hamas. ”Det är inte tal om att Obama skulle godkänna direkta diplomatiska förhandlingar med Hamas i ett tidigt skede, men han uppmanas av rådgivare att initiera ett närmande på låg nivå, i hemlighet”, skriver The Guardian. Obamamedarbetare har dementerat, men mycket tyder på att någon form av dialog ändå är på väg. En sådan process lär i så fall ske under största sekretess. The Guardians artikel påminner om att USA via sin säkerhetstjänst hade hemliga kontakter med PLO under 1970-talet utan att Israel var informerade om detta.
Jimmy Carter, nobelpristagare och före detta amerikansk president, har sedan Hamas vann valet 2006 förespråkat dialog med partiet, och har också mött Hamas vid flera tillfällen.
Även i Israel har det tidigare höjts röster i samma riktning. Till exempel har den förre ministern och tidigare chefen för landets säkerhetspolis Ami Ayalon uttalat stöd för tredjepartssamtal med Hamas: ”Om vi förhandlar om frisläppandet av den bortförda soldaten Gilad Shalit med Hamas, så ser jag ingen anledning till varför vi inte också borde tala med dem om en vapenvila för att rädda livet på barn i Sderot”, sade han i en intervju med tyska Der Spiegel för snart ett år sedan.
Om Obama är redo att bryta isoleringen av Hamas har Israel redan förlorat en viktig strid och ett av de avgörande skälen till attackerna mot Gaza som nu snart pågått i tre veckor. Detta om man får tro en utförlig analys av Mouin Rabbani på Middle East Report Online. Rabbani menar att Israels motiv har varit politiskt, inte militärt, och att detta politiska mål har varit att upprätthålla isoleringen av Hamas, både internationellt och internt. Enligt hans resonemang har israeliska ledare oroats av att Hamas sedan 2005 visat tecken på viss acceptans till samexistens med israelerna. Hade dessutom ett avtal mellan Hamas och den sittande presidenten Mahmoud Abbas kunnat komma till stånd hade inte minst europeiska politiker sannolikt börjat förespråka dialog med Hamas. Flera sådana signaler har också kommit under det senaste året.
Men de israeliska attackerna måste också ses som ett försök att kväsa det palestinska folkets motståndsvilja mot ockupationen, utan vilken inget av det som nu händer kan förstås, och som styrt palestiniernas liv i över 40 år. Eller som Rabbani formulerar det: ”Israel ser att krossandet av militanta grupper inte är tillräckligt, en hållbar seger kräver att befolkningen skräms till underkastelse och förlorar tilliten till sina ledare och fighters”.
Många spår att Hamas kommer att bli moraliska segrare i det palestinska folkets ögon och att nya rekryter kommer att ansluta sig till dess väpnade gren Izz al-Din al-Qassambrigaderna. Huruvida Hamas kommer att kunna övertyga Gazaborna om sin seger är dock inte självklart, och beror enligt Rabbani på vad ett eventuellt eld upphör leder till: ”Att insistera på att islamisterna inte hade något annat val på grund av blockaden, kommer sannolikt ge få anhängare om Hamas accepterar en vapenvila som vidmakthåller embargot.”
Medan USA snart får nya inneboende i Vita huset har en konflikt om den palestinska presidentposten seglat upp. I förra veckan var det fyra år sedan Mahmoud Abbas från Fatah valdes till president och Hamas menar att hans mandat därmed är avslutat. De menar att parlamentets talman Aziz Dweik tills vidare bör ta över. Dweik är Hamasmedlem och sedan 2006 fängslad av Israel. Abbaslägret hävdar att lagstiftningen ger honom rätt att sitta kvar ytterligare ett år. Även om Hamas knappast lär driva kravet på hans avgång i nuläget sitter Abbas, i folkmun Abu Mazen, ingalunda säker. Mycket tyder på att hans popularitet har dalat ytterligare. Enligt AP har följande sms blivit populärt bland palestinierna den senaste tiden: ”Finnes: en USA-tillverkad produkt vars bäst-före-datum har gått ut – Abu Mazen.” Även om en förklaring till impopulariteten har varit hans svaga agerande mot de israeliska attackerna måste huvudorsaken sökas i de uteblivna framgångarna vad gäller ett slut på ockupationen. Palestinierna ser att fyra år med den moderata, i mångas ögon helt eftergivna, presidenten inte har lett dem närmare friheten.
En mer framkomlig väg än den det internationella samfundet i flera år slagit in på, att okritiskt ge stöd åt Abbas och Fatah i hoppet om att huvudvärken Hamas snart ska försvinna, vore att inkludera hela det palestinska politiska spektrat i framtida samtal. Det är en av Obamas största utmaningar när han i nästa vecka tillträder. Kanalerna finns, det gäller bara att han vågar.
