– Mycket talar för att en hög andel kvinnor i sysselsättning åtminstone under en övergångsperiod innebär en könssegregerad arbetsmarknad, menar Anita Nyberg som är professor vid Centrum för genusstudier på Stockholms Universitet.
Det kan upplevas som en paradox att länder som Sverige med en stor offentlig sektor, god tillgång till barnomsorg, omfattande föräldraförsäkring och hög andel förvärvsarbetande kvinnor har en arbetsmarknad som är starkt könsuppdelad. Enligt siffror från Statistiska Centralbyrån arbetar 78 procent av de svenska kvinnorna och 85 procent av männen i yrken med ojämn könsfördelning (se faktaruta). Forskaren Anita Nyberg presenterar i rapporten Jämställt och könssegregerat hur olika modeller för barnomsorg och föräldraledighet påverkar kvinnors ställning på arbetsmarknaden i olika EU-länder. Det visar sig att den ”jämställdhetsmodell” som finns i bland annat Sverige leder till högre grad av könssegregering än man kan se i både ”hemma-mamma-modellens” Tyskland och ”valfrihetens” Finland. Detta trots att större andel kvinnor förvärvsarbetar i Sverige och att sysselsättningsgapet mellan könen är mindre.
Förklaringen kan ligga i att åtgärder som lång föräldraledighet och möjlighet att gå ner i arbetstid stödjer kvinnors inträde på arbetsmarknaden, men inte på allvar ”hotar den traditionella arbetsfördelningen mellan avlönat och oavlönat arbete” mellan könen, som Nyberg skriver i rapporten. I stället anpassas arbetsvillkoren så att kvinnor kan vara borta från arbetet långa perioder och även arbeta deltid, vilket innebär att de ofta behåller huvudansvaret för hem och barn. Detta påverkar i sin tur kvinnornas karriärer och löneutveckling samt ”upprätthåller och reproducerar könssegregeringen på arbetsmarknaden”.
– En kort föräldraledighet med bra betalt innebär att kvinnor håller sig kvar på arbetsmarknaden, men jag skulle tro att den är för lång i Sverige. Lösningen är enligt min mening att man ska kvotera mer av föräldraledigheten, menar Anita Nyberg.
Att individualiserad föräldraförsäkring kan förbättra kvinnors ställning generellt är inget nytt argument, men kopplingen till en mer könsintegrerad arbetsmarknad är inte lika självklar, då man kan hävda att det handlar om vilka yrken män och kvinnor faktiskt väljer. Med en annan tolkning är den könssegregerade arbetsmarknaden i stället ett uttryck för kvinnors begränsade handlingsutrymme.
– När papporna tar ut mer av ledigheten påverkar det hur arbetsgivarna generellt ser på kvinnlig och manlig arbetskraft, menar Anita Nyberg.
– Om män är borta från arbetet ungefär lika mycket så har arbetsgivarna mindre anledning att diskriminera kvinnor.
Fakta/Segregerad arbetsmarknad
2007 arbetade 78 procent av kvinnorna och 85 procent av männen i könssegregerade yrken. Kvinnodominerade yrken har lägre löner
än mansdominerade.
År 2006 var 77 procent av cheferna i den privata sektorn och 42 procent i den offentliga sektorn män.
Kvinnor utgör 96 procent av
förskolelärarna, 94 procent av barnskötarna och 99,5 procent av dagbarnvårdarna.
Källa: SCB
