Den 10 december meddelade det styrande rådet i Irak att en tribunal hade upprättats i Irak för att beivra brott som har begåtts sedan den 14 juli 1968, den dag då Baathpartiet tog makten i Irak.
– Detta är en betydelsefull dag i Iraks historia, sade Abd al-Aziz al-Hakim, andreman i Högsta rådet för den islamiska revolutionen i Irak (Sciri), som är den största shiagrupperingen i Irak.
Abd al-Aziz al-Hakim innehar för närvarande den roterande ordförandeposten i det styrande rådet, som om ett halvår enligt USA:s planer ska bli Iraks övergångsregering.
Enligt al-Hakim kommer den nya tribunalen att granska brott som begicks under krigen mot Iran (1980-1988), ockupationen av Kuwait (1990-91) liksom brott mot kurderna i norr och shiamuslimerna i söder och Baathregimens övergrepp mot de så kallade träskaraberna i deltalandskapet i södra Irak. Tribunalen ska bestå av fem domare och kommer att baseras på en irakisk lag från 1958. I denna lag finns möjlighet att utdöma dödsstraff, men för närvarande är dödstraffet i Irak upphävt genom ett beslut i juni av Paul Bremer, ockupationsmaktens högste företrädare.
Men både anonyma företrädare för Bush-administrationen och medlemmar i Iraks styrande råd har uttalat sig för ett återinförande av dödsstraff.
Organisationer som i många år har rapporterat om de grova brotten mot mänskliga rättigheter kom omedelbart med kritik mot den nya tribunalen. Human Rights Watch, HRW, pekade på att en rättsinstans som ska döma den tidigare regimens ledare ”måste vara oberoende” och Amnesty International var ytterst tveksam till om en ockupationsmakt har rätt att instifta en tribunal av den modell som presenterades den 10 december.
Nu när Saddam Hussein har gripits är frågan ännu mer brännande om den nya tribunalen kan hantera en rättegång mot honom. Rättegången mot den förre jugoslaviske presidenten Slobodan Milosevic har pågått sedan i februari 2002 och vid FN:s krigsförbrytartribunal i Haag finns internationell juridisk expertis som har arbetat i åratal med att förbereda åtalet. I diskussionerna efter att Saddam greps har ICC, Internationella brottmålsdomstolen, också med säte i Haag, nämnts som ett alternativ till en rättegång i Bagdad.
ICC började dock sitt arbete först 1 juli 2002 och har ingen jurisdiktion över händelser före detta datum. Dessutom har Irak inte undertecknat Romstadgan, som är grunden för ICC, och ligger därför utanför domstolens räckvidd. Därtill kommer det faktum att ICC:s grundtanke är att den internationella rättvisan först ska träda in när ett land vägrar att behandla grova brott mot de mänskliga rättigheterna eller krigsförbrytelser.
På tisdagen rapporterades om nya strider mellan ockupationsmakten och irakiska motståndskämpar. USA uppgav att amerikanska soldater hade dödat 11 angripande irakier i staden Samarra och i Ramadi sköts tre personer ihjäl när 750 personer demonstrerade för Saddam Husseins frigivning, rapporterar nyhetsbyrån AP. Demonstrationer för den gripne diktatorn rapporterades på måndagen från många irakiska städer.
Trots jublet över gripandet av Saddam Hussein pekar många bedömare på att motståndet nu i stället kan få ny näring. Ockupationsmakten blir allt mer impopulär och dess politiska och ekonomiska åtgärder får allt skarpare kritik. Paul Bremers beslut den 19 september att skapa gynnsamma villkor för utländskt kapital har fått hård kritik och det har ifrågasatts om det är lagligt för en ockupationsmakt att sälja ut irakiska företag.
USA:s besked förra veckan att bara företag från länder som aktivt stödjer ockupationen har rätt att komma med anbud på återuppbyggnadsprojekt i Irak orsakade kritik från EU.
Även själva krigföringen fortsätter att få skarp kritik. I en rapport från HRW i fredags uppges att USA och Storbritanniens användande av klusterbomber orsakade att hundratals civila dödades eller sårades i onödan. HRW påpekade också att ingen av de 50 så kallade precisionsattacker som gjordes mot det irakiska ledarskapet träffade någon irakisk ledare. I stället dödades dussintals civila irakier.
Den 10 december uppgav AP att det irakiska hälsovårdsministeriet har beslutat att avbryta räkningen av hur många civila irakier som dog under kriget. Inte heller kommer de siffror som hittills är klara att offentliggöras.
Preliminära beräkningar under våren talade om drygt 3 000 döda, men antalet förmodades vara betydligt högre.
